The purpose of this study is to see how the nurseries are working around the pedagogical idea, how they have formulated their goals regarding science and how they evaluate whether they realized the goals. In this study , I have chosen to use qualitative methods , which then formed the basis for how the study was conducted - from planning, execution and analysis. As the investigation person I have found myself in the midst of the activities, to get an overall impression of the educational idea and thus gain insight into whether and activities and the educators thoughts match each other. In the local documents which examined it was seen that the goals of the curriculum were clear and the result was visible that the educators want to lay the foundations of science and give kids a better understanding about nature , recycling and the animals that live in our neighborhood. But what emerged was that the work of the pedagogical idea did not feel anchored , several of the teachers expressed that they have been told to design it and it is much to make it look good outwardly . / Syftet med den här undersökningen är att se hur några förskolor arbetar kring den pedagogiska idén, hur de har formulerat sina mål gällande naturvetenskap och hur de utvärderar om de förverkligat målen. I den här undersökningen har jag valt att använda mig av kvalitativa metoder, som sedan har legat till grund för hur studien utförts - från planering, genomförande och analys. Som undersökningsperson har jag befunnit mig mitt i verksamheten, för att få ett helhetsintryck av den pedagogiska idén och därmed få inblick i om verksamheten och pedagogernas tankar överensstämmer. I de lokala dokument som granskades såg man att målen från läroplanen fanns med mer eller mindre utförliga och pedagogerna vill lägga grunden i naturvetenskap och ge barnen ökad förståelse kring naturen, kretslopp och djuren som lever i vår närhet. Vidare visade resultaten och arbetet kring den pedagogiska idén inte var helt förankrat. Flera av pedagogerna uttryckte en osäkerhet kring uppdraget och uttryckte att man blivit tillsagda att utforma den och det är mycket för att det ska se bra ut utåt sett.

De pedagogiska dataspelen Kalle kunskap och Äventyrarna, producerade under början på 2000-talet har undersökts genom en utbildningshistorisk studie i syfte att bidra med förståelse om hur kunskap och lärande tar sig i uttryck i dataspelen. För att uppfylla syftet med studien har tre huvudsakliga inriktningar styrt studien. Dataspelens uppbyggnad, de pedagogiska metoder som används i dataspelen samt jämförelse med den dåvarande läroplanen, Lpo94. En kvalitativ innehållsanalys har använts genom att jag, författaren själv har spelat de flesta av dataspelen. Det teoretiska ramverket har huvudsakligen utgjorts av läroplanskoder, ett sätt att synliggöra olika teman som framträder i läroplanen. I tillägg har spelifiering och multimodalt lärande använts för att analysera dataspelen. Fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet som är ledorden för Lpo94 synliggjordes även i dataspelen. Färdigheter inom matematik, problemlösning och logiskt tänkande värderas högt. Den rationella läroplanskoden var tydlig i Lpo 94 vilket även syntes i dataspelen. Pedagogiken i dataspelen präglades av individuell inlärning, belöning och lekfullhet. Kombinationen av detta motiverar spelaren till att fortsätta spela dataspelen. Spelelementen i dataspelen motiverar de fyra spelartyperna och dataspelen blir då anpassat till olika personligheter.

The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context. In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge. In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area. Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it. / Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap. I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den. Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé. / <p>The original ISBN number of this work ( 978-91-7063-520-5 ) has been replaced by a new one: 978-91-7063-571-7.</p>