Detta examensarbete utgör den avslutande delen i högskoleingenjörsprogrammet inom maskinteknik på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktningen industriell ekonomi och produktion och bedrevs i samarbete med Skanska Sverige AB. Studien undersöker hur Lean kan användas för effektivisering av armeringsprocessen av en stödmur genom att tillämpa Kata-metodiken adapterad för byggindustrins kontext. Det huvudsakliga målet med studien var att undersöka hur kostnadsbesparingar skulle kunna uppnås med hjälp av processförbättringar som minskar ledtiden för armeringsprocessen genom att ta fram ett måltillstånd för hur systemet bör fungera i framtiden. För att nå fram till målet med examensarbetet används en anpassad förbättringsmodell, Skanska Process Improvement (SPI) som steg-för-steg visar hur processförbättringar kan uppnås med hjälp av Lean-principer som exempelvis Genchi Gembutsu och PDCA. Vid genomförandet av studien har datainsamling till största del skett genom att följa yrkesarbetarna ute på arbetsplatsen under fem arbetsdagar vid progressionen av armeringsprocessen, vilket har genererat flertalet tidsadderande observationer. Tre måltillstånd har därefter tagits fram med syftet att eliminera avvikelserna varefter ett av måltillstånden valdes ut som lämpligast att bearbeta först, vilken är att implementera en standardiserad monteringsanvisning för armeringsprocessen. I ett längre perspektiv skulle SPI-modellen kunnat tillämpas för att förbättra helt andra byggprocesser som till exempel formsättning eller gjutning. För fortsatta studier skulle måltillståndet behöva omsättas i verkligheten genom utförandet av de PDCA-experiment som har förberetts i examensarbetet och med vägledning av SPI-modellen. / This bachelor thesis is the final part of the university engineering program in mechanical engineering at the Royal Institute of Technology with a focus on industrial economics and production and was conducted in collaboration with Skanska Sverige AB. The study examines how Lean can be used to streamline the reinforcement process of a retaining wall by applying the Kata methodology adapted to the context of the construction industry. The main goal of the study was to investigate how cost savings could be achieved with the help of process improvements that reduce the lead time for the reinforcement process by developing a target condition for how the system should work in the future. To achieve the goal of the bachelor thesis, a customized improvement model is used, Skanska Process Improvement (SPI), which step-by-step shows how process improvements can be achieved with the help of Lean principles such as Genchi Gembutsu and PDCA. In conducting the study, data collection has largely taken place by following the construction workers out in the workplace for five working days during the progression of the reinforcement process, which has generated several time-adding observations. Three target conditions have subsequently been developed with the aim of eliminating the deviations, after which one of the target conditions was selected as most suitable to process first, which is to implement a standardized assembly instruction for the reinforcement process. In a longer perspective, the SPI model could be applied to improve completely different construction processes such as formwork or casting. For further studies, the target condition would need to be tested in real world performing the PDCA experiments that have been prepared in the bachelor thesis and with guidance from the SPI model.

Companies competing in the global markets are constantly exposed to the market pressure regarding differentiation from competitors and contribute to development. To be able to create competitive advantages and handle the markets expectations, companies are required to develop both processes and employees. A well-established strategy is Toyota's methodology, widely used since Toyata is regarded being a market leader. Since many companies have difficulties achieving Toyota's success, Mike Rother developed the concept Toyota Kata, which focuses on how management can develop a transparent corporate culture of continuous improvements. Mike Rother considers that the concept Toyota Kata is applicable regardless of the industry, although research is limited regarding implementation of Toyota Kata in service businesses, since the majority of research and literature are based of manufacturing companies. The purpose of this thesis is accordingly to analyze how service businesses are able to create a corporate culture with improvement processes being naturally implemented. By comparing two real improvement processes and investigate how the implementation of Toyota Kata can enable continuous improvements in service businesses improvement processes, the purpose will be answered. The results show many improvement areas regarding the company's improvement processes. The recurring weaknesses in both processes are that they were not naturally implemented in the company, recurring problems, resistance from the coworker and inexplicit goals. The study conclude that Toyota Kata contributes to effective improvement processes. However, requirements are placed on the company’s commitment to create a new corporate culture. Toyota Kata can also be combined with Kaizen-workshop and PDCA, to achieve a greater impact. To deeply understand the implementation of Toyota Kata in service businesses, more studies have to be conducted in the field which is based on analysis of service businesses who has implemented Toyota Kata in their workplace. / Företag verksamma i dagens globala marknader utsätts ständigt för påtryckningar att differentieras från konkurrenterna samt aktivt bidra till utvecklingen framåt. För att skapa konkurrensfördelar samt hantera marknadens förändringar krävs det att företag arbetar aktivt med att utveckla processer och medarbetare. En väletablerad strategi är Toyotas arbetsmetodik som fått spridning då Toyota anses vara ledande inom sin bransch. Då flertalet företag har svårt att uppnå samma framgång som Toyota, har Mike Rother utvecklat konceptet Toyota Kata, som tar avstamp i hur företagsledningar ska utveckla en mer transparent företagskultur av ständiga förbättringar. Mike Rother anser att konceptet Toyota Kata kan användas av alla företag oavsett bransch, samtidigt är forskningen begränsad gällande implementeringen av Toyota Kata inom tjänsteföretag, då majoriteten av forskning och litteratur grundas i tillverkande företag. Studiens syfte är således att analysera hur tjänsteföretag kan skapa en företagskultur där förbättringsprocesser sker naturligt. Detta genom att jämföra två verkliga förbättringsprocesser och undersöka hur appliceringen av Toyota Kata kan möjliggöra ständiga förbättringar av tjänsteföretags förbättringsprocesser. Tillvägagångssättet för studiens genomförande är en litteraturgenomgång och 23 semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar flertalet förbättringsområden gällande fallföretagets förbättringsprocesser. De återkommande svagheterna inom båda processerna var att de inte är naturliga i företaget, återkommande problem, motstånd från medarbetare samt otydliga mål. Slutsatsen är att Toyota Kata bidrar till effektivare förbättringsprocesser. Höga krav ställs dock på verksamhetens engagemang i att skapa en ny företagskultur. Toyota Kata kan även kombineras med Kaizen-workshop och PDCA för att uppnå högre genomslagskraft. För att skapa mer förståelse för appliceringen av Toyota Kata i tjänsteföretag krävs fler studier inom området som grundar sig i analyser av tjänsteföretag som applicerat Toyota Kata i sin verksamhet.