Detta examensarbete syftar till att presentera tekniker och tips på material för framställning av planritningar. Kopplat till teknikerna finns undersökningar som behandlar hur allmänheten uppfattar, föredrar och förstår dessa ritningar.   Som ett komplement till undersökningen har även ett antal yrkesverksamma trädgårdsdesigner intervjuats om hur de skapar ritningar i kontakt med kunder. Tydliga resultat om vilken teknik som skattas högst redovisas. I en kritisk analys framförs flera tankar om hur undersökningens resultat kanske påverkats av orättvisa förutsättningar för hur de olika teknikerna presenterades.

I dag då allt fler människor bor i städer blir konsekvensen att kontakten med naturmiljöer minskar. Botaniska trädgårdar är då en betydelsefull plats för rekreation och välbefinnande i urban miljö. Allt sedan de första moderna botaniska trädgårdarna i mitten av 1500-talet anlades har undervisning varit en viktig del av trädgårdarnas verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka några botaniska trädgårdars pedagogiska verksamhet. Fokus har lagts på att ta reda på hur trädgårdarna arbetar med pedagogiska/sociala projekt. En central utgångspunkt i botaniska trädgårdarnas pedagogiska och sociala verksamhet är människans beroende av växter. För att inse växterna/naturens betydelse för människors vardagliga liv har det visat sig att tillämpad botanik är den metod som allmänheten har haft lättast att ta till sig. Tre svenska och tre utländska botaniska trädgårdar valdes ut för att ingå i studien. Metoden jag använt mig av är litteraturstudier kombinerat med kvalitativa intervjuer. Framgångsfaktorer avseende den pedagogiska verksamheten, som sker i de botaniska trädgårdarna, är bland annat samarbete med andra organisationer samt möjligheten till delaktighet i närområdets aktiviteter. Odlings- och trädgårdsprojekten genererar positiva effekter både för individen och lokalsamhället. Under studiens gång har mer och mer framkommit, att botaniska trädgårdar är en viktig resurs vad gäller att driva och utveckla en pedagogisk/social verksamhet.

<p>Det här arbetet är skrivet med utgångspunkten att försöka ta reda på hur man kan få ihop aspekterna nutid och dåtid i en äldre trädgård på ett bra sätt. Målet är att genom ett utformningsförslag till en trädgård vid ett gammalt soldattorp se om det går anpassa en äldre trädgård efter dagens behov och samtidigt framhäva ett tidskaraktäristiskt utseende.</p><p>Utifrån en litteraturstudie redovisas först bakgrundsfakta om torp och dess trädgårdar. Därefter redovisas råd kring hanteringen av äldre trädgårdar från litterära källor och från samtal med ett företag som arbetar med äldre trädgårdar. En platsstudie vid soldattorpet i Bjälkared i Västergötland redovisas också samt samtal med ägarna till torpet om deras tankar kring trädgården. Sist i arbetet kommer en beskrivning av utformningsförslaget, hur det utvecklades och vilken inverkan den inhämtade informationen har haft på resultatet. I det slutliga utformningsförslaget har trädgårdens nutida funktion fått ta stor plats medans ett växtmaterial som speglar historien har använts.</p>

Det här arbetet är skrivet med utgångspunkten att försöka ta reda på hur man kan få ihop aspekterna nutid och dåtid i en äldre trädgård på ett bra sätt. Målet är att genom ett utformningsförslag till en trädgård vid ett gammalt soldattorp se om det går anpassa en äldre trädgård efter dagens behov och samtidigt framhäva ett tidskaraktäristiskt utseende. Utifrån en litteraturstudie redovisas först bakgrundsfakta om torp och dess trädgårdar. Därefter redovisas råd kring hanteringen av äldre trädgårdar från litterära källor och från samtal med ett företag som arbetar med äldre trädgårdar. En platsstudie vid soldattorpet i Bjälkared i Västergötland redovisas också samt samtal med ägarna till torpet om deras tankar kring trädgården. Sist i arbetet kommer en beskrivning av utformningsförslaget, hur det utvecklades och vilken inverkan den inhämtade informationen har haft på resultatet. I det slutliga utformningsförslaget har trädgårdens nutida funktion fått ta stor plats medans ett växtmaterial som speglar historien har använts.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter. Varje kvarter är uppbyggt av träd, buskar, perenna örter och grönsaker. Perennerna sätts i större bestånd där de med hög spridningsförmåga har placerats centralt i varje kvarter och de med låg spridningsförmåga är placerade längs med gångarna och nyckelhålsbäddarna. Träd och buskar står med avstånd från varandra för att de inte ska konkurrera om ljus och näring.

I denna rapport får du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstår och vad entreprenad innebär samt vad din roll som trädgårdsmästare är i den här typen av projekt. Rapporten har genom att hålla fokus på ett specifikt projekt en röd tråd som är lätt att följa för dig som läser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnå så god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport är att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut från dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lägger in ett önskemål till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö. Mellan önskemålet och slutbesiktning sker en rad saker och det är bland annat dessa som beskrivs i rapporten. Förutom att projektets olika delar beskrivs tar jag även upp nyttjande och framtid för det som byggts under projektet. Resultatet består i två delar; en del är text och den andra delen är två figurer som sammanfattar projektet och dess olika steg

No description available.

No description available.

<p>Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.</p><p>  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.</p><p> Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?</p><p> Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.  </p>

No description available.