Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.   Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.  Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?  Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.

<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>

No description available.

<p>Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.</p>

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen. Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.

No description available.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.

Syftet med detta examensarbete är att via en sammanställning av tips och råd uppmuntra till självförsörjning och småskalig ekologisk grönsaksodling.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men det finns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogiskt viktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av mer ekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur. Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som en del av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hur betande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerar som en del av skötseln av stadsnära natur. Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyra intervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar med betande djur. Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran och faunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av bland annat det tramp som marken utsätts för vid bete. Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara den biologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ett pedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnära grönområdena. De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur med hjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till att de betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Det behövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur en restaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete. Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som en realistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt att djurens säkerhet kan upprätthållas.

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas. Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ”blivit med trädgård” och genom intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården.