Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Frågeställningen löd; Hur belyser litteraturen vårdtagarens upplevelse av den fysiska vårdmiljöns betydelse för välbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett på databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som används både separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, välbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt på nämnda sökord och namn på olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översättning av svenska ord till engelska. Även olika tidskrifters hemsidor eller länkar har använts i sökandet. De funna artiklarna granskades med stöd av en innehållsanalys. Övervägande faktorer för att vårdtagarna skulle uppleva välbefinnande var; möjlighet till avskildhet, tillgång till ordentligt med solljus och andra ljuskällor, närheten till naturen och frisk luft samt en trygg och stödjande fysisk miljö. En omväxlande miljö var av betydelse liksom en miljö fylld av musik, konst och annan underhållning. Vad som även framkommer är väsentligheten att skapa den fysiska miljön efter vårdtagarens individuella behov. Den teoretiska referensramen vi använde oss av var Florence Nightingales omvårdnadsteori. Nyckelord: vårdmiljö, välbefinnande, arkitektur, design, konst, trädgård. / Abstract The purpose of this study was to show the importance of the psysical health environment for the patients wellbeing. The question we had was; what does the literature tell us about the patients experience of the psysical health environments importance to the wellbeing? The method was a study of literature. The search for scientific articles has been done at the databases Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect and Scirus. The keywords we used both separately and together are health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, wellbeing, hospital, health, light, noise. With help of searchmonitors we searched at the keywords and names at different researchers, and also the MeSH- searchtool for translation of Swedish words into English. We have also used different homepages of the magazines or links in our search. A analyse of the content where made. The main factors for the wellbeing of the patient where; the possibility of seclusion, access to proper amount sunlight or other sources of light, the nearness to nature and fresh air and also security and support. A physical environment full of variety where also of importance as well as environments filled with music, art and other entertainment. Other findings are; the importance of creating environments adapted to the patients individual needs. The theoretical frame we used where Florence Nightingale. Keywords: health facility environment, design, architecture, art, garden, wellbeing. / Pap Utridarev. 3 A 371 40 Karlskrona Tel. 0455 - 842 99

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar. Detta sätts sedan samman med befintliga data kring avkastning per hektar på dessa grödor för att komma fram till hur stor yta det krävs för att odla familjens årsförbrukning av de utvalda grönsakerna och rotfrukterna. Utifrån företagskalkyler från bl.a. Jordbruksverket om arbetstidsåtgång per gröda och hektar räknas sedan den sammanlagda tidsåtgången ut för tidigare beräknad yta. Resultatet visar att en familj på två vuxna och två barn behöver 332 kg potatis, 134 kg rotfrukter och 198 kg grövre grönsaker per år. Odlingsarealen för detta beräknas till 521-526 m2. Den beräknade arbetstiden arbetet kommer fram till ligger på 62 timmar på en odlingssäsong, 6 månader, eller ca 24 minuter per dag. Olika ekologiska odlingsmetoder föreslås som ett sätt att minska arbetstiden och –bördan.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva. Till en början har ni ingen telefon i huset och ni har ingen bil, bara cyklar. Er granne, din far, har häst och kärra om det behövs. Hur är det möjligt att försörja familjen på enbart mat ni själva odlar? Idag år 2010 är det en knepig kombination att få ihop men för Fredrik Sundberg på 1950-talet var det hans enda möjlighet. Min nyfikenhet väcktes kring den här personen eftersom det är min gammelmorfar, min mammas morfar. Fredrik Sundberg hade en av Ålands första handelsträdgårdar, Hasselbo Trädgård under åren 1930-1997. Tyvärr gick han bort när jag var liten men nu har intresset väckts för hur hans trädgård såg ut på den tiden han var verksam. Huset, växthuset och trädgården finns kvar inom släkten och jag har studerat hur trädgårdsmästaren Fredrik Sundberg levde och hur hans trädgård såg med fokus på 1950-talet.

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas. Därtill har jag gjort två exempelträdgårdar som visar metoder på belysning i olika trädgårdsmiljöer med hjälp av skisser och foton som förhoppningsvis väcker en nyfikenhet hos läsaren.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress. Forskningen inom detta område är dock ännu i sin linda och kompletterande studier behövs för att kunna fastställa evidens inom området.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Definitionen kommer från rapporten ”Vår gemensamma framtid” från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem. Kortfattat kan hållbar utveckling förklaras med att ekonomisk utveckling inte får ske med risk för social ohälsa, ett ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. Det internationella arbetet för hållbar utveckling leds av FN. EU:s och Sveriges arbete för hållbar utveckling är en långsiktig hållbarhetsvision gällande ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd. All politik och verksamhet ska genomsyras av detta. Även Sveriges miljöpolitik bygger till stor del på internationellt samarbete och på beslut som tas inom EU. Arbetet för en hållbar utveckling ingår numera i praktiskt taget all samhälls-planering, och genom kommunernas arbete är det möjligt att engagera varje enskild medborgare. En hållbar trädgård är på många sätt en klimatvänlig trädgård, och uppsatsen tar upp hur man genom hållbar trädgårdsanläggning kan reducera negativ miljöpåverkan. I princip all användning av energi påverkar miljön och klimatet negativt och därför bör man kraftigt minska energi-förbrukningen genom att t.ex. minska användandet av bensindrivna trädgårdsverktyg. Även mängderna gödningsmedel och bekämpningsmedel bör minskas eftersom de kräver energi både vid tillverkning och transport. Genom att odla ätbara grödor kan man minska sina ekologiska fotavtryck. Detta tack vare skillnaden i energiförbrukning mellan mat som odlas i trädgården och modern livsmedelsproduktion. Människans förbrukning av vatten ökar hela tiden och även den mängd som används i trädgården. Större förståelse för hur vattning fungerar kan göra stor skillnad för hur vi använder vattnet som resurs. Att kompostera är även det en viktig beståndsdel i en hållbar trädgård. I stället för att deponera organiskt avfall kan man förvandla samma avfall till jordförbättringsmedel. Trädgårdsskötsel är en global industri som uppmuntrar till mer konsumtion av massproducerade föremål. Att tillverka trädgårdsprodukter nyttjar naturresurser och energi. Att konsumera påverkar en hållbar utveckling, så som konsument bör man välja hållbara material. Detsamma gäller vid konsumtion av växter. Den mängd energi som krävts för att odla växten, för transport, för tillverkning av krukan samt hur mycket och vilken typ av underhåll som växten kommer att kräva väl planterad har stor betydelse. En mångfald av växter är nyckeln till den hållbara trädgården, en mångfald av växter bidrar till ett rikare djurliv vilket också gynnar biologisk bekämpning. En enskild trädgård innehållande en stor mångfald av växter kan bidra meningsfullt till att säkra den globala biologiska mångfalden eftersom hundratals miljoner enskilda trädgårdar världen över tillsammans bildar ett enormt nätverk med fickor av liv.

Trädgårdsterapi är en behandlingsmetod där deltagarna genomgår ett program baserat på upplevelser och arbete i en terapeutisk trädgård med stöd av ett multidisciplinärt team med syftet att behandla olika sjukdomstillstånd. I Sverige tillämpas trädgårdsterapi främst vid vård av psykisk ohälsa som depression, utmattningssyndrom och schizofreni.  Syftet med detta arbete var att undersöka vilken effekt trädgårdsterapi har visats ha vid olika sjukdomstillstånd. Därför genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, APA Psychinfo samt Swemed+ vilket resulterade i tio experimentella studier. Dessa har kvalitetsgranskats och deras resultat har bedömts och sammanställts. Studierna undersöker: cancer i palliativ vård, schizofreni, demens, stroke, smärta, depression och utmattningssyndrom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Många av studierna har metodologiska problem som sänker deras kvalitet och bevisvärde.  Det finns inget stöd för att trädgårdsterapi skulle kunna användas för att öka livskvaliteten i palliativ vård för patienter med cancer. Det har inte heller visats fungera bättre än konventionell behandling vid stroke-rehabilitering eller för att förbättra stämningsläget hos personer med demens. Däremot har trädgårdsterapi visats ha gynnsamma effekter på symptomen vid schizofreni, depression och långvarig smärta samt bidra till rehabilitering av depression och utmattningssyndrom. De positiva effekterna på flera av sjukdomstillstånden visar att behandlingen kan ha potential att öka hälsa och lindra sjukdom. Detta kan motivera till ytterligare studier och en fortsatt utveckling av trädgårdsterapin. / Horticultural Therapy is an activity where the participants are working in and experiencing a therapeutic garden with the support of a multidisciplinary team with the aim to treat various illnesses. In Sweden the method is mainly used to treat mental health problems such as depression, fatigue and schizophrenia. The objective of this paper was to examine the effects of horticultural therapy on different illnesses. To reach the objective a review with a systematic approach was performed. A key word search was made in the databases PubMed, APA Psychinfo and Swemed+ which resulted in ten experimental studies that has been used for analyses in this paper. The quality of the studies has been examined and the results have been evaluated and compiled. The included publications examine palliative care, schizophrenia, dementia, stroke, pain, depression, fatigue and cardiopulmonary diseases. Several of the studies have methodological shortcomings which limits their quality and evidential value.  There is no evidence that horticultural therapy could be used to improve the quality of life in cancer patients in palliative care. Neither has it been shown to perform better than conventional treatments in the rehabilitation of stroke or to improve the mood of persons with dementia.  However, horticultural therapy had significant positive effects on the symptoms of schizophrenia, depression and chronic pain and contributed to the rehabilitation of depression and fatigue. The positive effects indicate that horticultural therapy could potentially contribute to promoting health and treating disease. This could motivate further studies and a continued development of the treatment.

I Sverige ökar både heltids- och deltidssjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa är en vanlig bakomliggande orsak. Tidigare studier talar för att trädgårdsterapi är en användbar metod för återhämtning i denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av att delta i trädgårdsterapi hos personer med stressrelaterad ohälsa. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes och sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl, Greenfile, Amed och Psychinfo. Sju artiklar inkluderades, granskades och analyserades. Resultatet visade att det var av betydelse för deltagarna att känna att trädgården erbjöd en fristad med lagom mängd sensoriska intryck och att finna symbolik i naturen. Även att spegla sig i andra deltagare och personal var av vikt för att känna sig sedd, få stöd och känna igen sig. Deltagarna fick dessutom förbättrad självbild och ett mer hälsofrämjande aktivitetsmönster genom att vistas i naturen. Arbetsterapeuten utgör en viktig roll i att anpassa miljö och aktivitet efter deltagarens behov och bör därför ingå i det professionella teamet inom trädgårdsterapi.

<p>Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.</p><p>Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.</p><p>Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.</p><p>I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här.</p><p>Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed.</p><p>Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.</p>