Traditional writing instruction is disappearing increasingly and digital aids are taking over writing instruction. Research highlights the benefits of having students write by hand because it promotes learning. Unlike having students write with digital tools that are not as favorable. Research has shown that there are many benefits to students 'writing development when they write by hand, the study therefore aims to examine how teachers motivate the use of digital writing tools to promote students' writing development. The study has undergone a qualitative research method where teachers active in year F-3 have been interviewed. The teachers in the study have been interviewed about how they use digital tools in the classroom when it comes to writing lessons and teachers' attitude towards using digital writing tools. The study showed that teachers are positive about using digital tools when teaching writing because the tools contribute to students' motivation to write. Digital aids benefit students' writing development where they develop writing skills. Teachers see digital writing tools as a complement to traditional writing instruction. Based on the study, the authors also conclude that digital tools in teaching are directly decisive for students who for various reasons are in need of support for their continued development in writing teaching. Keywords: writing development analog writing tools, digital tools, traditional writing instruction.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver möjligheter och hinder med traditionell skrivinlärning respektive digital skrivinlärning genom metoden ASL. Målet är att bidra med kunskap om hur metoderna kan användas i undervisningen. Fyra forskningsfrågor ställdes utifrån syftet: Hur beskriver lärare att de arbetar med traditionell skrivinlärning? Hur beskriver lärare att de arbetar med ASL? Vilka fördelar finns det med metoderna anser lärare? Vilka nackdelar finns det med metoderna anser lärare? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod har använts för att genom semistrukturerade intervjuer samla in data. Respondetnerna bestod av fem lärare, yrkesverksamma i grundskolans lägre åldrar. Studiens empiri analyserades genom en tematisk analysmetod där materialet färgkodades med utgångspunkt i hur studiens forskningsfrågor besvarades. Resultatet visar hur fem lärare undervisar traditionell skrivinlärning och digital skrivinlärning samt vad det finns för möjligheter och hinder med de båda metoderna. / The purpose of the study is to investigate how teachers describe opportunities and barriers with traditional writing acquisition through WTR. The goal is to provide knowledge about how the methods can be used in teaching. Four research questions were asked based on the aim: How do teachers describe that they work with traditional writing acquisition? How do teachers describe that they work with WTR? What are the advantages of the methodes according to teachers? What are the disadvantages of the methodes according to teachers? The study is based on the socio-cultural perspective. A qualitative method has been used to collect data through semi-structured interviews. The respondents were of five teachers who work in primary schools. The collected material was analyzed with the help of a thematic analysis method in which the collected material was color-coded according to how it respondse to the questions of the study. The findings shows how teachers work with traditional writing and digital writing in school, as well as what there are for opportunities and barriers there are in connection with the two methodes.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

Magistro baigiamasis darbas „Rašymo polimorfija Ričardo Gavelio prozoje“ yra bandymas pristatyti naujus Gavelio kūrybos analizės taškus, kurie padėtų nustatyti šio autoriaus vietą lietuvių literatūros istorijoje. Darbe daugiausia remiamasi postruktūralistine literatūros ir kultūros teorija (Rolando Barthes‘o esė „Nulinis rašymo laipsnis“ ir Julijos Kristevos studija „Maišto prasmė ir beprasmybė. Psichoanalizės galios ir ribos“). Pirmoje darbo dalyje „Kas yra rašymas?“ analizuojama „bartiškoji“ rašymo koncepcija. Pabrėžiama, kad rašymas pirmiausia reiškia ne prasmės reprezentavimą, bet jos reiškimo būdą. Šis procesas yra neatsiejamas nuo formos problemos. Forma visada suponuoja tam tikrą sąmonės situaciją: vientisa forma signalizuoja vientisą, klasikinę sąmonę, susiskaidžiusi, chaotiška forma kalba apie heterogenišką sąmonę. Pirmoje darbo dalyje be rašymo problemos daug dėmesio skiriama rašymo-subjekto ryšių analizei. Šiame darbe remiamasi Barthes‘o rašymo ir formos koncepcija, tačiau manoma, kad Gavelio rašymas neišvengiamai liečia ir subjektą psichoanalitine prasme. Kalbėdami apie rašymo polimorfiją, neišvengiamai turime kalbėti ir apie subjektyvumo signifikaciją (subjektyvų tikrovės reikšminimą). Rašymo polimorfija šiame darbe reiškia rašymo sugebėjimą įgyti vis kitokią formą. Polimorfija reiškia, kad nebėra jokio centrinio naratyvo, kuris reguliuotų reikšmes. Kiekvienas tekstas – nauja, savita realybės forma. Kadangi kiekvienas Gavelio romanas yra vis kitoks realybės... [toliau žr. visą tekstą] / POLYMORPHY OF WRITING IN RICARDAS GAVELIS‘ FICTION ‘The Polymorpy of Writing in Ricardas Gavelis‘ Fiction‘ focuses on the analysis of Ricardas Gavelis’ fiction and discusses how the situation of a human being is outlined in the context of a changing cultural situation. The idea has been developed that Gavelis‘ fiction tries to rebel against all mental forms that suppresses identity. This author creates a polymorphous writing which can be described as alogic, nihilistic and sensual narration that destroys socialistic ideology, provincial patriotism or metaphysical stagnation of culture and with the variety of writing’s forms helps to ‘defend’ free and plural consciousness. The main theoretical ideals are taken from Roland Barthes and Julia Kristevas‘ concepts of writing. It is though that synthesis of these concepts helps to reveal the real variety of Gavelis‘ writing. The first part of the research focuses on the analysis of Barthes’ concept of writing and it’s connection to Kristeva’s concept. It is discussed how formalistic-structuralistic concept of subject and writing can be seen in the light of psychoanalytical ideas. Forms, signification, polymorphy – these are the object of the analyses in the first part. The polymorphy of writing means than Gavelis uses different ways to express the meaning in each novel. The second part of the research focuses on analyses the polymorphy writing in of Gavelis’ fiction. The aim of the analyses is to show how the variety of writing... [to full text]