Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om barns övergångar från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor till förskoleklass som bedriver traditionell pedagogisk undervisning. Detta genom att undersöka vad förskoleklasslärare har för uppfattningar dels om arbetet med barn från dessa pedagogiker och dels vilka spår från pedagogikerna som går att se hos barnen. Undersökningen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där utgångspunkten är att barnet formas av sina tidigare erfarenheter och lär utifrån de sociala sammanhang det ingår i. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sju förskoleklasslärare från olika skolor i varierande miljöer och socioekonomiska förutsättningar. Med en fenomenografisk ansats låg fokus på de variationer av uppfattningar som fanns bland respondenterna, och utifrån dessa varierande uppfattningar kategoriserades materialet och bearbetades med tematisk analys. Resultaten tydde på skilda uppfattningar mellan förskoleklasslärarna om de upplever skillnad att ta emot och arbeta med barn från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor, på vilket sätt de uppfattar att det är skillnad samt huruvida problematiskt eller oproblematiskt det är. Det skilde sig också huruvida intervjupersonerna uppfattar spår av pedagogikerna hos barnen, och de som uppfattade spår kunde se det i följande tre områden: 1. Kunskap, färdigheter och vanor av lärande, 2. Fostran och vanor av verksamhetsform, 3. Personlighet och tänkande. I diskussionen lyftes de viktigaste resultaten som framkommit i studien och ställdes i relation till tidigare forskning, allt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med slutsatser om pedagogiska implikationer.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken. Studiens slutsats är att det återfinns många likheter mellan verksamma Montessoripedagoger i allt från deras syn på lärande och Montessoripedagogikens styrkor och svagheter. Bristen på självkritik kring Montessorimetoden skulle kunna leda till att Montessoripedagogiken inte utvecklas. Däremot innebär pedagogernas engagemang och barnsyn till ett gott lärande där barnets individuella behov sätts i fokus.

Detta examensarbete undersöker hur olika pedagogiska strategier används för att stödja elever med olika prestationsnivåer i de samhällsorienterande ämnena. Vi fokuserar på traditionell och montessoripedagogik för att bestämma vilken som är bäst för elever med hög, medel och låg prestanda. Målet är att förbättra kunskapen om hur effektiva lärare anpassar sina undervisningsstrategier för att möta behoven hos elever som har olika prestationsnivåer. Vi får information om lärare genom att intervjua dem. Vi tror att kombinera traditionell och montessoripedagogik kan skapa en stödjande och dynamisk inlärningsmiljö som främjar elevernas individuella tillväxt och självständighet.