Stuttgart, Univ., Studienarb., 2000.

Stuttgart, Univ., Studienarb., 1999.

Stuttgart, Univ., Studienarb., 2006.

Stuttgart, Univ., Diplomarbeit, 2006.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

<p>Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.</p>

Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.

Studiens syfte är att undersöka hur det talas om tillfrisknande från drogberoende inom Kriminalvårdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet är ett av de mest använda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk Kriminalvårdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av Kriminalvårdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknära användare av programmet. Vald teoretisk utgångspunkt är den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys där betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats. Med hjälp av diskursverktygen nodalpunkt samt flytande signifikanser presenteras sättet att tala om de betydelsefulla faktorerna. Resultatet visar att känslor, gruppen samt den högre kraften är tre faktorer som det talas om som betydelsefulla i både manualerna och hos de praktiknära användarna. Däremot gavs den högre kraften olika mening av respektive undersökningsobjekt. Studiens resultat stämmer till viss del överens med tidigare forskning men bidrar även med en del nya upptäckter. I enlighet med teorin konstateras det att detta inte är oväntat då den kunskap som uppstår beror på inom vilka möten och händelser den uppträder inom.

Den moderna resebranschen anammade relativt tidigt en högförädlingsstrategi där målet var att tillgodose den mångfald av olika slags resbehov som konsumenter uppvisade. Detta gjordes genom att erbjuda differentierade resor som betraktades som upplevelser snarare än standardiserade reserbjudanden. Samtidigt som det erbjöds sofistikerade restjänster, inriktade sig många aktörer istället på att attrahera kunder genom att erbjuda billigare standardiserade resor som förknippades med en trygghet för oerfarna resenärer. Det så kallade charterresandet var en stark bidragande faktor till resebranschens tillväxt i Sverige sedan 1960-talet, och flera av de researrangörer som valde att basera sitt utbud på denna typ av resor lyckades erövra en stor del av marknaden. De förändringar som den teknologiska utvecklingen sedan 2000-talets början har inneburit för resebranschen, har gjort att de etablerade researrangörerna inte längre har samma möjligheter att påverka potentiella kunder. Andelen återkommande kunder är därför låg hos dessa aktörer. Uppsatsen avser därför att besvara frågeställningen: Vilka faktorer är viktiga för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad på en mogen marknad? Den nämnda problemformuleringen besvaras genom att analysera och utvärdera sambandet mellan företagens marknadsstrategi och konsumenternas val av researrangör. En kvantitativ såväl som kvalitativ undersökning har genomförts, där det framgår vilka slags kunder som attraheras av researrangörens valda marknadsföringsstrategi. Även en Gapanalys har använts med syftet att upptäcka eventuella skillnader i hur kunder och researrangör uppfattar den restjänst som arrangören i fråga erbjuder. I resultatet av studien framgår det att de etablerade researrangörerna inte kan överleva långsiktigt med den aktuella marknadsföringsstrategin då deras kunder huvudsakligen efterfrågar lägsta pris, i kontrast mot studiens nischade researrangör vars kunder är mer höginvolverade. Studiens slutsats är därmed att viktiga faktorer för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad är att erbjuda unika erbjudanden, som attraherar mer lojala höginvolverade kunder. Det krävs då även en värdeskapande process där kunderna är delaktiga.

Vi ser ett problem som finns, att många drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera någonting som många inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehåll kan förstås och beskrivas i ett ämne som ingen gärna definierar. Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade på ett visst sätt, sett till form och innehåll. Vi har valt att vända oss till organisationer som i sin vardag möter många kriser. De frågeställningar vi vill svara på i studien är; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehåll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort. Vi vill även besvara frågan om vilka faktorer som påverkar utformningen av krishanteringsutbildningen. De metoder vi använt för att besvara vårt syfte och frågeställningar är intervjuer och textanalys. De faktorer vi identifierat som vi anser i stora drag påverkar utbildningens utformning och innehåll är; krav, lärmiljö, tid, utbildare, nivåer, upplägg, tillvägagångssätt, innehåll och varför. Vi har även kommit fram till att det är svårt att skilja dessa faktorer från varandra.