Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna. / Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.

Bakgrund En fjärdedel av barn i Sverige har utländsk bakgrund, de har enligt Barnkonventionen (2020) samma rättigheter som barn till svenskfödda. Primärvården är oftast deras första kontakt med svensk hälso- och sjukvård, vilket ställer krav på sjuksköterskor som bär ansvar i att tillgodose och möjliggöra jämlik vård. Ojämlikheter i vården kan dock uppstå och beror ofta på kommunikationsbarriärer i mötet.  Syfte Syftet var att beskriva primärvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikationsbarriärer i mötet med barn till utrikesfödda föräldrar. Metod Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom primärvården i Västsverige. Intervjuerna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskor inom primärvården har i möten med barn och deras utrikesfödda föräldrar verktyg för att överbrygga kommunikationsbarriärer, bland annat genom att hantera dialogen med föräldrarna och navigera barriärer som uppstår. Sjuksköterskor kan även identifiera kulturen och finna sätt att kommunicera och utveckla behovet av mer utbildning och beredskap inför dessa möten. På så sätt även bära ansvaret och känslorna i uppdraget mot en mer jämlik vård. Genom arbetet med kommunikationsbarriärer ser sjuksköterskan till att barnets rätt till god hälsoutveckling tillgodoses, och bidrar till att utveckla kunskap om kommunikationsbarriärer och vägen framåt med det hälsofrämjande arbetet. Slutsats Ur olika perspektiv har kommunikationsbarriärer lyfts i tidigare forskning både internationellt som nationellt. Men mer kunskap om lösningar kring kommunikationsbarriärer behövs frånbarnets perspektiv. Forskning behöver riktas mer på hur man kan arbeta kring problemet, inkludera barnet och blicka framåt / Background A quarter of children in Sweden have a foreign background, according to the Convention onthe Rights of the Child (2020) all children own the same rights. Primary care is usually their first contact with Swedish healthcare, which places demands on nurses who are responsible for providing and enabling equal care. However, inequalities often arise due to communication barriers in the meeting. Purpose The purpose was to describe primary care nurses' experiences of communication barriers in the meeting with children of foreign-born parents.  Method The study was conducted with a qualitative design and an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with nurses in primary care in western Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis according. Results In caring for children of foreign-born parents, nurses in primary care possess tools for bridging communication barriers. By navigating the dialogue and identifying the culture and finding ways to communicate can enable preparedness for the task. Thus nurses can bear the responsibility and feelings in the mission towards a more equal care for the child. By overbridging communication barriers, nurses are able to cherish for the child's rights and increase knowledge of the phenomenon. Conclusion Communication barriers have been lifted worldwide in previous research. More knowledge concerning solutions for communication barriers is needed from the child's perspective. Research needs to focus more on how to work around the problem with a drive forward.