Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll. Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt. / Linda Bendelin

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling. Jag vänder jag mig till barn som leker och använder leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda? Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv. Jag har genom observationer, fältanteckningar och fotodokumentationer samlat in det empiriska materialet. Jag valde transformationsdesign som teori och metod främst för dess fokus på användarperspektivet som passade väl min frågeställning. Lekolab fungerade som ett designlaboratorium och ett designpedagogiskt rum där insamlingen av leksaker och workshop hölls. Workshopen formulerades utifrån de tre grundläggande stegen i hållbar utvecklingsarbete: Recycle(återvinna), Reduce(reducera) och Reuse(återanvända). Resultatet tolkade jag därefter utifrån de tre centrala stegen i arbete med ”användarperspektivet” observera, synligöra och testa. Mina resultatet visar på att det finns ett stort intresse för ett lekotek dvs en plats som kan öka tillgången av leksaker för barn att leka med, låna hem och även möjligheten till att köpa leksaker. Resultaten visade även att leksakerna kan transformeras/omvandlas från gamla till nya, från ointressanta till intressanta och därmed användas och återanvändas. Jag fick även se och uppleva att nya idéer, möjligheter och former kan etableras och accepteras som självklara och givna på väldigt kort tid. Undersökningen redovisas dels i skriftlig form och dels genom en gestaltning. Gestaltningen bestod av en installation som byggdes upp av hundratals leksaker som donerades till Lekoteket.