SammanfattningVilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv på sin skriftspråksutveckling? I denna kvalitativa studie strävar vi efter att få svar på denna fråga genom intervjuer med två pedagoger och några av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte är att tillägna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftspråksutvecklingen. Genom studien vill vi också inhämta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lärande i läs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien är hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv påverkar deras undervisning. I analysen har vi tolkat resultaten av intervjuerna med utgångspunkt från teorier om skriftspråksutveckling och metakognition. Studiens resultat visar att eleverna har en god medvetenhet om såväl skriftspråkets betydelse som sitt lärande. Det visar också att pedagogerna får en inblick i deltagarperspektivet genom samtal och vardagliga observationer, vilka ligger till grund för deras skriftspråksutvecklande undervisning. I studien framkommer att pedagogerna arbetar mycket för att tillgodose elevens individuella lärande, men de uttrycker även en önskan om att få en djupare inblick i elevens perspektiv.

Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll. Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt. / Linda Bendelin

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur personer som tillhör eller under de senaste 12  månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till  arbete eller studier samt deras upplevda stödbehov i förhållande till det stöd de idag upplever  att de får. Våra frågeställningar har behandlat möjligheter, hinder och informanternas upplevda  stödbehov i förhållande till det stöd som de i dagsläget upplever att de får från de verksamheter  de deltar i. Studien är gjord genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts och som teoretiskt perspektiv valdes Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori.      I vår tidigare forskning redogörs för svensk och internationell forskning kring vilka hinder och möjligheter som finns för att stötta UVAS-gruppen samt vilka insatser gruppen behöver för att komma vidare till arbete eller studier.      Vår analys av resultaten visar god samstämmighet med tidigare forskning om vikten av  individanpassade insatser och samverkan mellan olika aktörer. Det individuella samtalet lyfts  av informanterna fram som särskilt betydelsefullt. Informanternas begränsade sociala kapital  och en brist hos ungdomarna i förståelsen av betydelsen av ett socialt nätverk framkommer  också liksom pandemins påverkan på möjligheten att stärka sina kulturella och sociala kapital. Dessa resultat samt betydelsen av tidig samverkan för att förhindra gymnasieavhopp lyfts till diskussion i diskussionskapitlet.

Inom det dramapedagogiska fältet är området skapande för skapandets egen skull inte så framträdande i forskningen. Det finns mer forskning kring barn och elever - och drama - jämfört med forskning som beskriver vuxnas deltagande. Undersökningen har som syfte att skapa förståelse för hur vuxna deltagare kan uppleva en kurs i improvisationsteater. Undersökningen har narrativ metod och deltagarna har intervjuats och data samlats in genom deltagarnas skriftliga berättelser. Frågorna som ställts är Vad är improvisationsteater?, Vad händer med dig på improvisationsteatern? och Vilken betydelse kan kursen i improvisationsteater ha för dig i ditt liv i övrigt? Undersökningen är fenomenologisk och hermeneutisk vilket betyder att det är  själva essensen av improvisationsteater som är central - vad kan improvisationsteater vara? Vilken betydelse har improvisationsteatern för deltagarna? Undersökningen är praxisnära och det empiriska materialet får stort utrymme. Kursen beskrivs som en egen verklighet, en oas - där vad som helst kan hända. Deltagarna får vara spontana och agera utan manus - och ett exempel på ett förlopp är ”från en dyster begravningsscen, till en familjemiddag och så kommer plötsligt kungen in och domderar”. Forskningsresultatet visar på en spretig, mångfacetterad - eller rik - bild när det gäller improvisationsteaterns betydelse för deltagarna. Deltagarna tillskriver kursen i improvisationsteater att den är alltifrån kul och en roligt lek till att den bidrar till ”modet att vara som jag är”, att ”släppa oro och stress” eller ”stå ut med vardagen”.

<p>Personer med funktionshinder har haft betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strävan att integrera personer med funktionshinder i samhället och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete på den öppna arbetsmarknaden.</p><p>Syftet med studien är att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 år på deras väg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv såväl som ett personalperspektiv.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav två ät personal och fem st är deltagare. I vår resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv på stöd redovisas utifrån samma teman. Resultatet kan bidra till att utveckla stödet som en arbetsförberedande insats ger.</p><p>Några av våra slutsatser är att deltagarnas syn på stöd inte alltid stämmer överens med personalens samt att kommunikationen har betydelse för vad som uppfattas som stöd och hjälp.</p><p> </p>

Personer med funktionshinder har haft betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strävan att integrera personer med funktionshinder i samhället och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 år på deras väg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv såväl som ett personalperspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav två ät personal och fem st är deltagare. I vår resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv på stöd redovisas utifrån samma teman. Resultatet kan bidra till att utveckla stödet som en arbetsförberedande insats ger. Några av våra slutsatser är att deltagarnas syn på stöd inte alltid stämmer överens med personalens samt att kommunikationen har betydelse för vad som uppfattas som stöd och hjälp.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

<img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?Emrulovic%20Olsson,%20M.%20Deltagarnas%20perspektiv%20av%20syssels%C3%A4ttningsverksamhet.%20En%20kvalitativ%20studie%20om%20deltagarnas%20perspektiv%20av%20betydelsen%20av%20daglig%20syssels%C3%A4ttning.%20Masteruppsats%20i%20Socialt%20Arbete,%2030%20h%C3%B6gskolepo%C3%A4ng.%20Malm%C3%B6%20universitet:%20Fakulteten%20f%C3%B6r%20h%C3%A4lsa%20och%20samh%C3%A4lle,%20institutionen%20f%C3%B6r%20socialt%20arbete,%202023.%20%0A%0AStudiens%20syfte%20%C3%A4r%20att%20utifr%C3%A5n%20deltagarnas%20perspektiv%20redog%C3%B6ra%20f%C3%B6r%20betydelsen%20av%20aktivitetshuset%20inom%20socialpsykiatrins%20daglig%20syssels%C3%A4ttning%20f%C3%B6r%20deltagarnas%20psykiska%20v%C3%A4lm%C3%A5ende.%20D%C3%A4r%20deltar%20deltagare%20f%C3%A5r%20bes%C3%B6ka%20ett%20aktivitetshus%20fyra%20dagar%20i%20veckan%20med%20personal%20med%20st%C3%B6ttar%20och%20motiverar%20deltagarna%20i%20vardagen.%20Studiens%20fr%C3%A5gest%C3%A4llningarna%20centrerar%20sig%20kring%20deltagarnas%20upplevelse%20av%20betydelsen%20av%20syssels%C3%A4ttningen%20utifr%C3%A5n%20tre%20teman;%20den%20sociala%20milj%C3%B6n,%20k%C3%A4nslor,%20v%C3%A4lm%C3%A5ende.%20Den%20teoretiska%20ramen%20inf%C3%B6r%20studien%20grundar%20sig%20i%20Antonovsky%20teori%20KASAM%20som%20st%C3%A5r%20f%C3%B6r%20k%C3%A4nsla%20av%20sammanhang%20medan%20den%20andra%20teorin%20h%C3%A4rstammar%20utifr%C3%A5n%20arbetsterapin%20d%C3%A4r%20%20Leufstadius%20och%20Argenzell%20beskriver%20sambandet%20mellan%20aktivitet%20och%20relation%20som%20relevant%20rehabilitering%20f%C3%B6r%20m%C3%A5lgruppen%20med%20psykisk%20oh%C3%A4lsa.%20Detta%20genom%20semistrukturerade%20intervjuer%20med%20deltagarna%20med%20st%C3%B6d%20fr%C3%A5n%20den%20kvalitativa%20forskningsmetoden.%20%0A%0AStudiens%20resultat%20visar%20att%20deltagare%20uttryckte%20syssels%C3%A4ttningen%20som%20ett%20%C3%B6ppet%20och%20mottagande%20plats%20f%C3%B6r%20alla%20typer%20av%20m%C3%A4nniskor%20som%20har%20sv%C3%A5righeter%20med%20psykisk%20oh%C3%A4lsa.%20Detta%20berodde%20p%C3%A5%20ett%20fungerande%20samarbete%20mellan%20personal%20och%20deltagare%20med%20en%20stark%20tillit%20och%20f%C3%B6rtroende%20till%20personalen.%20Resultatet%20visade%20p%C3%A5%20att%20deltagarna%20upplevde%20k%C3%A4nslor%20i%20form%20av%20gl%C3%A4dje%20och%20ans%C3%A5g%20att%20syssels%C3%A4ttningen%20f%C3%B6rb%C3%A4ttrade%20deras%20v%C3%A4lm%C3%A5ende.%20Sammantaget%20visar%20resultatet%20att%20syssels%C3%A4ttning%20%C3%A4r%20betydelsefullt%20i%20den%20mening%20att%20deltagarna%20k%C3%A4nner%20sig%20delaktiga%20i%20ett%20socialt%20och%20meningsfullt%20sammanhang%20vilket%20f%C3%B6r%20dem%20%C3%A4r%20en%20friskfaktor%20f%C3%B6r%20psykisk%20h%C3%A4lsa.%0A" data-classname="equation" data-title="" /> / <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?Emrulovic%20Olsson,%20M.%20The%20participants'%20perspective%20of%20daily%20occupation.%20A%20qualitative%20study%20on%20participants'%20perspectives%20of%20the%20importance%20of%20daily%20participation.%20Masters%20degree%20in%20Social%20Work,%2030%20h%C3%B6gskolepo%C3%A4ng.%20Malm%C3%B6%20University:%20Faculty%20of%20Health%20and%20Society,%20Department%20of%20Social%20Work,%202023.%0A%0AThe%20aim%20of%20the%20study%20is%20to%20describe%20participants'%20perspective%20on%20the%20importance%20of%20daily%20occupation%20within%20social%20psychiatry's%20daily%20work%20for%20the%20participants'%20psychological%20well-being.%20There,%20participants%20can%20visit%20the%20daily%20occupation%20four%20days%20a%20week%20with%20staff%20who%20support%20and%20motivate%20the%20participants%20in%20their%20everyday%20life.%20The%20study's%20questions%20focus%20on%20the%20participants'%20experience%20of%20the%20importance%20of%20daily%20occupation%20based%20on%20three%20themes;%20the%20social%20environment,%20emotions,%20and%20well-being.%20The%20theoretical%20framework%20for%20the%20study%20is%20based%20on%20Antonovsky's%20theory%20KASAM,%20which%20stands%20for%20sense%20of%20coherence%20while%20the%20other%20theory%20originates%20from%20work%20therapy%20where%20Leufstadius%20and%20Argenzell%20describe%20the%20connection%20between%20activity%20and%20relationship%20as%20relevant%20rehabilitation%20for%20the%20target%20group%20with%20mental%20illness.%20This%20is%20through%20semi-structured%20interviews%20with%20the%20participants%20with%20support%20from%20the%20qualitative%20research%20method.%20%0A%0AThe%20results%20of%20the%20study%20show%20that%20participants%20expressed%20the%20daily%20occupation%20as%20an%20open%20and%20welcoming%20place%20for%20all%20types%20of%20people%20who%20have%20difficulties%20with%20mental%20illness.%20This%20was%20due%20to%20a%20functioning%20collaboration%20between%20staff%20and%20participants%20with%20a%20strong%20trust%20and%20confidence%20in%20the%20staff.%20The%20results%20showed%20that%20the%20participants%20experienced%20emotions%20in%20the%20form%20of%20joy%20that%20the%20occupation%20improved%20their%20well-being.%20Overall,%20the%20results%20show%20that%20employment%20is%20significant%20in%20the%20sense%20that%20the%20participants%20feel%20involved%20in%20a%20social%20and%20meaningful%20context,%20which%20for%20them%20is%20a%20healthy%20factor%20for%20mental%20health.%20%0A" data-classname="equation" data-title="" />