The telenursing service deals with offering the public guidance as what to do with their health and illness concern. More specifically this service includes triage, support, advice, education, referral, information and coordination. To conduct telephone advice is a complicated task to perform and put specific demands of the nurse’s communication skills. The purpose of this study was to critically review the impact of telephone counseling focused on context of implementation, perspective, design and clinical relevance by a sample of studies within the field. The critical review focused on inconsistencies in the material. Strengths and weaknesses of the studies were explored, with emphasis on detecting areas of skill gaps. Twelve of thirteen studies were made in the context of telenursing. The thirteenth was conducted in the context of the emergency call. The most prominent approach was the study of callers´. Two of the articles were made with an inductive design, five with a deductive and the remaining six articles with a mixed design. The clinical relevance is attached to the callers´ perspective. The most salient dimension of the analyzed studies were studies of callers´ satisfaction with telephone advice, compliance to advice given and experiences of approaching a telenurse. The results reveal that when given advice are understood, satisfaction with the advice is obtained as well as good compliance and the caller feel looked after. However, the callers´ experience to ventilate their concerns, being listened to, while having "control" over the call is less explored. Moreover, the callers´ experience of being subject to advice by telephone seems to be further explored.

<p>Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats. Till resultatet har tolv katastrof- och masskadehändelser sammanställts och analyserats med fokus på förekomst av triage på skade – och uppsamlingsplats, triagesystem och över- och undertriage. Vid de välfungerade insatserna utnyttjades de medicinska resurserna effektivt, en väletablerad och genomförd triagestrategi användes. Vid de moderata insatserna förekom såväl över- som undertriage. De mindre välfungerande insatserna karaktäriserades av att ingen triage eller recusitering av de drabbade utfördes, arbetet var oorganiserat och drabbade transporterades på ett ostrukturerat sätt. Faktum är att litet finns dokumenterat kring användandet av triage på skade- och uppsamlingsplats, det existerar litet forskning samt litet eller ingen validering kring de triagesystem som används idag. Ytterligare forskning krävs för att förstå och överföra erfarenheter från reella händelser.</p> / <p>The concept triage is central within disastermedicine. It alludes the medical recourses optimally, and in mass casualties- or disastersituations it differentiates victims who are likely to survive from those with imminent death. It is of outmost importance that the person performing triage is involved with the ethical value that runs the procedure and the practicing triagesystem. The aim with this literaturereview was to describe how triage is performed on scene and in treatment area. Through strategic sampling retrospective studies where identified. To the result a total of twelve disaster- and mass casualties situations has been complied and analyzed focused on the presence of triage on scene or in treatment area, triagesystem, and over- or undertriage. Within the well functioning efforts the use of the medical resources where effectively, a well established and well implemented triagestrategi where used. Within the moderate efforts it occurred as well over- as undertriage. The efforts that did not functioned well where characterized by no performing triage or resuscitation of the victims, unorganized performance on scene and unstructured transportation of the victims. It is a fact that a little has been documented about performing triage on scene or in treatment area, there exists few research efforts, and little or nothing about validations of the existing triagesystem that are practiced today. More research is needed to gain understanding and alienate experiences from intrinsically events</p>

Triage, which means "to sort", determine the priority of the patients need of care. The aim of the present study was to describe nurses’ perception of triage at a pediatric emergency department. A questionnaire with open- and closed-ended questions were distributed to all 25 nurses that worked at a pediatric emergency department. The answer frequency was 48 % (n=12). Open-ended questions were analyzed by qualitative content analysis and the closed-ended questions with descriptive statistics after which statistical correlations and differences were calculated. The nurses’ perception of triage was that this first assessment and prioritization of the patients’ need of care increased safety and control and that to refer patients to another level of care may reduce the waiting time however, were time consuming for the nurse. The perception of interception factors for referring patients to another level of care were lack of availability and negative reactions from parents and patients. To perform triage and at the same time be responsible for other patients was perceived as a difficult. As a support in the performance of triage a triage-system, easy to interpret, was needed. Any significant differences or association could not be detected regarding level of education or work experiences. The nurses perceived that a correct triage gave the patient correct care at right level. / Utifrån triagebedömning, där triage betyder "att sortera", prioriteras patientens behov av vård. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om triagebedömning på en barnakutmottagning. En frågenkät med öppna och slutna frågor delades ut till samtliga 25 tjänstgörande sjuksköterskor vid barnakutmottagningen. Svarsfrekvensen var 48 % (n=12). De öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och de slutna frågorna bearbetades med deskriptiv statistik därefter beräknades statistiska samband och skillnader. Sjuksköterskors uppfattning om triage var att denna första bedömning och prioritering av patientens vårdbehov gav en ökad säkerhet och kontroll samt att hänvisning av patienter till annan vårdnivå kunde minska väntetider men krävde stor tidsåtgång. Brist på tillgänglighet till primärvården och negativa reaktioner från föräldrar och patienter uppfattades som en hindrande faktor vid hänvisning. Sjuksköterskorna uppfattade att det var en svår arbetsuppgift att utföra triagebedömning samtidigt som man ansvarade för andra patienter. Som stöd i triagebedömningen önskades triagemallar som var lätta att tyda. Inga signifikanta skillnader eller samband kunde identifieras vad gäller graden av utbildning eller antal yrkesverksamma år. Sjuksköterskorna uppfattade att rätt utförd triage gav patienten rätt vård på rätt vårdnivå.

A key collaborative hub for many software development projects is the issue tracking system, or bug repository. The use of a bug repository can improve the software development process in a number of ways including allowing developers who are geographically distributed to communicate about project development. However, reports added to the repository need to be triaged by a human, called the triager, to determine if reports are meaningful. If a report is meaningful, the triager decides how to organize the report for integration into the project's development process. We call triager decisions with the goal of determining if a report is meaningful, repository-oriented decisions, and triager decisions that organize reports for the development process, development-oriented decisions. Triagers can become overwhelmed by the number of reports added to the repository. Time spent triaging also typically diverts valuable resources away from the improvement of the product to the managing of the development process. To assist triagers, this dissertation presents a machine learning approach to create recommenders that assist with a variety of development-oriented decisions. In this way, we strive to reduce human involvement in triage by moving the triager's role from having to gather information to make a decision to that of confirming a suggestion. This dissertation introduces a triage-assisting recommender creation process that can create a variety of different development-oriented decision recommenders for a range of projects. The recommenders created with this approach are accurate: recommenders for which developer to assign a report have a precision of 70% to 98% over five open source projects, recommenders for which product component the report is for have a recall of 72% to 92%, and recommenders for who to add to the cc: list of a report that have a recall of 46% to 72%. We have evaluated recommenders created with our triage-assisting recommender creation process using both an analytic evaluation and a field study. In addition, we present in this dissertation an approach to assist project members to specify the project-specific values for the triage-assisting recommender creation process, and show that such recommenders can be created with a subset of the repository data.

Äldre patienter med andningsbesvär är en vanlig patientkategori inom ambulanssjukvården. Är det någon skillnad på patienters vitalparametrar eller givna läkemedel vid ambulanstransporter med prio 1 och prio 2. 43 ambulans och akutjournaler studerades retrospektivt. 24 prio 1 och 19 prio 2. Patienter som transporterats med prio 1 hade signifikant sämre värden på andningfrekvens, puls och kroppstemperatur. Det erhöll även syrgas i en betydligt större mängd. Merparten av prio 1 patienterna blev triagerade som röda, det vill säga livshotande sjuka. De äldre patienter med andningsbesvär som transporteras i ambulans med prio 1 är enligt studien betydligt sjukare än de som transporteras med prio 2.

Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefär 2,5 miljoner patientbesök per/år. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsättning, möten är rutinmässiga och utrymmet för individuellt anpassad vård är begränsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrån triage, för att försäkra att patienten med de mest brådskande behoven blir omhändertagen först. Efter triagen får de flesta patienterna vänta, ibland i flera timmar. Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient på akutmottagningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under väntetider. Den ovissa väntetiden, Kommunikation och Delaktighet, Att vara i en utsatt sits. Diskussion: Väntetiderna kan underlättas genom att personalen tittar till patienterna. Den upplevda väntetiden har betydelse för patienternas uppfattning av kvalitén på vården Slutsats: Att vara patient på akutmottagning upplevs inledningsvis, positivt, detta förändras under väntetiden, sjuksköterskorna upplevs arroganta och ointresserade. Förbättringar kan göras för att förbättra upplevelsen av att vara patient, bekvämare sängar mm, personal som tittar till patienterna. Nyckelord: Omvårdnad, patientcentrerad vård, patientupplevelse, väntetid, triage.

Thesis (M.S.)--University of Texas at El Paso, 2007. / Title from title screen. Vita. CD-ROM. Includes bibliographical references. Also available online.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2007

Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad? Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

Bakgrund: Begreppet triage betyder “välja ut”. I triagen delas patienter in i olika kategorier utifrån hur snabbt de behöver tas om hand. Den patient som har störst behov av sjukvård ska ges företräde. Som teoretisk referensram till uppsatsen har Patricia Benners teori ”Från novis till expert” använts. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av att triagera inom hospital akutsjukvård. Metod: Litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. I resultatet inkluderades sex kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultat: Anlysen ledde fram till tre kategorier: utsatthet i triagen, kunskap och erfarenheter samt helhetsperspektiv – att se ”hela” människan. Utsatthet i triagen delades in i två subkategorier: tidsbrist och stress samt rädsla och brist på förståelse. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en utsatthet i triagen där sjuksköterskors upplevelse av stress dominerade. Resultatet visade också att kunskap och erfarenhet har betydelse för sjuksköterskors upplevelse av triagering samt att det är viktigt att som sjuksköterska se helhetsperspektivet kring varje patient vid triagering. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor, i synnerhet, anses riskera att uppleva stress på grund av bristande erfarenhet. Vid praktiskt omvårdnadsarbete i samband med triagering anser författarna att sjuksköterskor bör ha några års erfarenhet av sjuksköterskeyrket. Detta för att utföra ett så patientsäkert arbete som möjligt i triagen. För att utföra optimalt omvårdnadsarbete vid triagering kan stresstålighet ses som en viktig egenskap att ha som sjuksköterska.