Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete. Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region. Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort. Men hur fungerar Halmstads imageskapande och kommuniceringen av denna bild? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur väl den tänkta, förmedlade bilden av Halmstad som turistdestination överensstämmer med den bild som turister faktiskt upplever samt förtydliga hur kommuniceringen av denna bild fungerar och ge förslag på förbättringar i arbetet. Studiens frågeställning blir då följaktligen. • Vilken uttänkt och projicerad image av destinationen Halmstad vill Kommun/Region förmedla till svenska besökare? • Hur mycket av den tänkta, förmedlade bilden av turismdestinationen Halmstad upplever besökaren? • Hur stor plats har begreppet hållbar utveckling i den projicerade och den uppfattade bilden Halmstad? En teoretisk referensram som förklarar de grundläggande principerna inom imageskapande, det subjektiva perspektivet och problematiken med att fastställa kärnvärden och en lyckad platsmarknadsföring har legat till grund för den fortsatta forskningen i studien. För en väl utförd studie har en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod använts. Aktuella hemsidor, diverse publicerat material samt en intervju med Halmstads & Co:s kommunikationschef Sarah Sundqvist Johanneson har legat till grund för den projicerade bild av Halmstad som analysen bidragit med. Därefter har en webenkät utförts för att se hur väl denna tänkta bild uppfattas av stadens besökare. Resultaten från de båda delarna överensstämmer relativt väl och Halmstads kommunikationsfokus ligger mest på sommaraktiviteter som hav, sol och bad. Sport med golf, kultur/konst och de tre hjärtana får även viss plats men är inte alls i samma utsträckning förknippat med Halmstad. En hållbar utveckling eller ett aktiv miljöarbete får i princip ingen exponering och det blir även tydligt i enkätens associationer.

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism. Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av resultaten från intervjuerna, enkätundersökningen och tidigare forskning inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling medför en rad olika effekter, både positiva och negativa, på de två destinationerna Helsingborg och Malmö. De negativa effekterna är svåra att upptäcka och destinationerna vill inte gärna berätta om negativa effekter som uppstår vid utveckling av sin destination. I Helsingborg och Malmö har man börjat arbeta med hållbar utveckling för att det är en självklarhet och som destination blir man inte unik för att man arbetar med hållbar utveckling eftersom alla andra arbetar med det och det kan ses som en negativ effekt. En annan är att det finns en okunskap, förvirring och osäkerhet bland människorna när man pratar om hållbar utveckling. De positiva effekterna av hållbar utveckling är väldigt tydliga att upptäcka, som destination är det självklart att man vill visa och berätta om det. Arbetar man med hållbar utveckling är det viktigt att hållbarheten genomsyrar allt man gör och som åskådare av hållbarhetsarbetet upplever man också att det finns många positiva effekter. För dem är det viktigt att man arbetar med hållbar utveckling, att det syns och man lägger märke till arbetet som sker i sin hemstad. För att lyckas är det viktigt att hålla fast vid sin strategi och kontinuerligt arbeta tillsammans med alla aktörer på destinationen.

Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.

En kulturantropologisk uppsats kring fenomenet turism på Barbados. Turismen studeras som en form av konsumtion, med hjälp av Zymunt Baumans konsumtionsteorier och Pierre Bourieus teorier kring kapital. Uppsatsen bygger på människors upplevelser från sina arbeten inom turistnäringen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Internet tar över den traditionella resebyrån. Följande frågeställningar används: • Finns det någon framtid för den klassiska resebyrån där det endast säljs resor i butik? • Finns det möjlighet att konkurrera med företag som säljer via Internet? • Vad är för- och nackdelarna mellan de båda? Metod och material: Denna studie är både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Intervjuer har gjorts med chefer på resebyråer samt en enkätundersökning har gjorts för att få en djupare förståelse och för att kunna förstå och besvara våra frågeställningar Huvudresultat: Den traditionella resebyråns roll har förändrats sedan Internet-boomen som kom i början av 2000-talet. Deras roll är inte längre att endast sälja resor utan numera betraktas de även som konsulter för oss kunder. Trots Internets framfart kommer vi kunder att fortsätta besöka den traditionella resebyrån för dess breda kunskaper och unika tjänster som Internet inte kan erbjuda. Vi drar en slutsats att den traditionella resebyrån inte kommer att ersättas av Internet i framtiden men att de istället kommer att samarbeta för att skapa en bättre framtid för försäljning av resor.

Destinationskopplade kläder är en slags kommunikation av image samt är ett relativt enkelt och positivt redskap för företag som vill utveckla och förmedla ett varumärke. Orts-kollektioner har en viktig roll för återförsäljare i och med direkt inkomst, dock är betydelsen för turismflöden och marknadsföring svårare att mäta. Efter insamlad data och empiri har författarna fått en upplevelse om vikten att kommunicera varumärke och en image som lockar människor att besöka en plats.

No description available.

No description available.

Purpose: The purpose of this essay is to describe the social media usage of five European official national tourism organizations (NTO). The essay proceeds to discuss and evaluate the findings, whilst reflecting on the advantages of social media usage from the point of view of an official national tourism organization. Method: The authors used three different methods of research: one structured observation to study the national tourism organizations’ everyday work in social media, one field stimulation to study if and how different NTO respond if a prospective visitor makes them a direct question via social media and finally an email interview to gain insight into NTO’s underlying strategies and policies about social media usage. Theoretical framework: The theories that have been used in this paper include the Uses and gratifications model, theories of one-way and multi-way communication, theories of social media and relationship marketing. Conclusion: By making use of social media the company releases some of its control to the customers as the latter can express their opinions freely in this type of media. One of the advantages of social media is that the platform favors dialogue and feedback. Social media can be used for traditional one-way communication, but works best as a supplement to the regular marketing activities, allowing the activities on social media platforms to focus on branding and building long-term customer relationships. Relationship marketing is extra profitable for services such as tourism, and social media provide suitable formats for e-WOM, one of the most trusted sources for information before traveling. The five NTO examined here are using various social media. All of them use Facebook and Twitter. However, the investigation has shown that only Facebook, and to some extent also Twitter, is used for multi-way communication. Other social media networks are simply used by the NTO as another channel for one-way marketing communications. Although regrettable that they do not fully profit from the opportunities of dialogue that social media offer, there is still value in being visible in different kinds of social media, in part due to the large group of people who use them daily.

This essay started with a describing of Vision2020 that aims to get incoming tourism doubled and to make global travellers choose Sweden as their destination at the first place. Furthermore, we discuss those 12 priority markets that a Swedish leading communications company in the tourism Visit Sweden puts effort and promotes. Poland was not on the list of the selected countries. With our research we aim to show that the Polish market has potential. Compelling factors point to that Sweden and Poland are neighbour countries with good transport connections and, not least, that the countries have long historical relationships with each other. The latest statistics show that many Polish tourists stay in Sweden over the night. All these factors suggest that there should be concrete action from the Swedish side to venture upon the Polish market, but there is not. We think it would be exciting to research it and we have chosen to study Stockholm attractions in aim to see how they are customized to take in guests from Poland. We made some qualitative interviews with people in the industry. We interviewed a representative from one Polish tourist agency and a representative from Visit Sweden, we also made some email interviews with Stockholm's attractions. By making use of the Theories of Tourism Cooperative Organization, Network and Functional Tourism System, we see clearly that there is neither customization nor corrective action to improve the Polish segment. What we can assert from our study is that tourist companies cooperate in promotional activities with VisitSweden and that a sole tourist organisation can not do much by its own to attract more Polish tourists to visit Sweden.