Denna uppsats sammankopplar upplevelseproduktion och destinationsutveckling i syfte att ta fram en modell till destinationer som vill uppnå attraktivitet. Studien har skrivits i samband med vår examination på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå tekniska universitet. Genom en induktiv ansats har en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att samla in teorier från tidigare forskning och information från turistbranschen för att sedan skapa vår egen teoretiska modell. Genom analys av den empiriska datan fann vi tolv stycken tydliga kärnvärden som därmed utgjorde vår modell. Dessa kärnvärden är Mål & Vision, Hållbarhet, Kvalité, Värdskap, Strategi, Innovation, Målgrupp, Varumärke, Tema & Upplevelser med 4E-modellen, samt Infrastruktur. I våra konklusioner presenteras vår modell med målet en attraktiv destination. Modellen är ej beprövad och vi ser därför att den implementeras i vidare forskning för att testa den i praktiken. Vi ser också att modellen på olika sätt kan utvecklas.

<p>Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien.</p><p>I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.</p><p>Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:</p><ul><li>turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen,</li><li>turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök,</li><li>samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas. </li></ul>

A place becomes a place when it means something to someone. A place can simultaneously be experienced by many different visitors and from many different perspectives. Places can be produced and consumed and represent relationships between people or between people and places. This work focuses questions about the visitors’ experiences of a place as well as the intent of their visit.      Place image is produced by authorities and tourist organizations in order to give a positive image of the place. Tourists are offered places to visit and base their expectations on the way in which these places are marketed. In addition, the visitors’ own self-images play a part when it comes to choosing places to visit. In an individual’s use of a place, processes are created that have to do with image, experience, and self-image.                            This work emphasizes primarily three different approaches regarding visitors´ explanations and stories related to their visits. The three approaches include the nature visitors who tell about their visits as a relationship between man and nature; the cultural visitors, to whom the origin of a place and man’s role in it are main elements; and the family visitors whose stories emphasize visits with their children’s wellbeing in mind. In the creation of self-image, it is not only the place where one lives that matters. The human as a visiting tourist with expectations of various sites is another factor that affects self-image. Building and transforming one’s own self-image is an ongoing process and through different approaches to places, a visitor processes his or her self-image.

This Swedish essay deals with a study of two tourist brochures of Värmland from two different years, 2005 and 2007. The purpose is to examine what their differences and similarities are through a comparison. My focus is put on what tourist categories the brochures mainly turn to. I want to se if they turn to all tourists or if they lean towards a special group of people. To guide me I have used both textual and picture interpretation. I have created my own tourist categorization as a tool for my study, named The matter tourist-related categorization. It contains six categories which all have some common denominator where tourists will fit in. The result shows that all tourist categories are mentioned even if some are more frequently mentioned than others. Key words: Tourism, brochures, categorization, interpretation, nature and culture.

Vi har undersökt tjänsteerbjudanden i hotellbranschen. Även om alla hotell utgår från samma kärntjänst, övernattningen har tjänsteutbuden utökats på senare år. Syftet med arbetet är att påvisa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellan hotellföretagen Tegnérlundens och Scandics tjänsteerbjudanden och hur kundnöjdheten är med dessa tjänsteerbjudanden? Vi gjorde en jämförelse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enkätundersökning av deras gäster. Detta gjordes för att kunna ställas mot Grönroos teorier om det grundläggande tjänstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten. På det sättet kunde vi undersöka skillnaderna och likheterna mellan hotellföretagen. Enkätundersökningen visade att gästnöjdheten är väldigt hög på båda hotellen. På en skala 1-6 har 90 % av Tegnérlundens respondenter svarat att de är nöjda medan motsvarande siffra på Scandic var 84 %. Detta visar att Tegnérlundens gäster är mer nöjda än på Scandic. För att gästnöjdheten ska vara hög måste den totalt upplevda kvaliteten vara hög, vilket i sin tur innebär att vissa fundament måste vara uppfyllda. Den förväntade kvaliteten på tjänsten måste vara uppfylld, det vill säga att hotellet uppfyller allt det lovar. Den upplevda kvaliteten som gästen upplever påverkas av vad gästen får och hur tjänsten levereras till den. Den slutsats som dragits är att det finns stora likheter mellan hotellens tjänsteutbud och att skillnaderna är marginella. Trots stora skillnader på pris och stjärnstatus, storlek och välkända märken så har hotellen ett likartat utbud.

Sammanfattning - Att skapa uppmärksamhet på turismmarknaden – En studie om Trosa Rederi:s kommunikationskanaler   Datum: 30 maj, 2012   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola   Författare: Anna Andersson, Malin Hällblad och  Lina Wahlén Lindqvist 28 november 1989, 2  september 1990, 21 februari 1988   Handledare: Finn Wiedersheim-Paul   Nyckelord: Kommunikationskanaler, uppmärksamhet, kostnadseffektivitet, turism, påverkan.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Trosa Rederi, genom kommunikationskanaler, kan skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp.   Frågeställningar: Vilka kommunikationskanaler bör Trosa Rederi använda för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp, med hänsyn till företagets ekonomiska situation? Hur bör företaget använda kommunikationskanalerna för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp?   Metod: Studien var av kvantitativ karaktär där intervjuer med företagsledarna bidrog till fakta om företaget och en marknadsundersökning låg till grund för undersökningen av målgruppens medievanor. Resultaten av undersökningen analyserades sedan mot den teori som samlats in genom sekundär datainsamling i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor och andra avhandlingar.   Slutsats: Den genomförda studien påvisar vikten av att anpassa ett turismföretags kommunikationskanaler till målgruppen. Studien har även visat vilka kommunikationskanaler Trosa Rederi bör använda; annonser i dagstidningar, Word of Mouth, broschyrer, PR, samarbeten och sökmotoroptimering, samt hur dessa kostnadseffektiva kanaler bör användas för att lyckas skapa uppmärksamhet om sitt varumärke hos målgruppen. / Kompetens för tillväxt

No description available.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien. I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava. Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser: turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen, turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök, samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

Syftet med denna kandidatuppsats är att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrågor som vi har arbetat efter är; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare på destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig på hemmaplan, de högsta ledarna på utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sätts upp hemifrån och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att få fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmärkande i vårt resultat är att reseledarna främst drivs av inre faktorer såsom ansvar och personlig utveckling och lägger mindre vikt på yttre faktorer såsom lön och arbetstider. Det råder meningsskiljaktigheter om de monetära belöningssystem som sätts upp hemifrån i form av provision på sålda utflykter och vinstdelning. En del av ledarna och reseledarna menar att de motiverar till viss del om de är rättvisa och andra menar att de ekonomiska belöningssystemen inte alls motiverar dem. De icke- monetära belöningssystemen i form av feedback och möjlighet att göra karriär är något som motiverar mer.