Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik. De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen. För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors). Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen. Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången. Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.

Kvalitet, miljö och marknadsföring är några av de mest väsentliga delarna för en hotellverksamhet. Dessa aspekter ger en bild av bakomliggande orsaker och förklaringar till konsumenters attityd. Eftersom konsumenters behov ständigt förändras är det betydelsefullt för ett hotell att kontinuerligt upprätthålla konsumentens intresse för att göra hotellbesöket till en angenäm vistelse. Syftet med denna uppsats är att granska Hotel FrykenStrands konsumenters attityder vid hotellbesök i allmänhet samt på Hotel FrykenStrand i synnerhet. Uppsatsen skall även ge en indikation på vad Hotel FrykenStrands marknadsföring har för verkan på hotellets konsumenter. Resultatet av vår studie har visat att för att en verksamhet skall kunna ha en möjlighet att tillfredsställa sina konsumenter på bästa tänkbara sätt bör hotellet ha kunskapen om vilka faktorer som konsumenterna värderar högre än andra. Det som skiljer effekten av faktorerna åt är i vilket syfte och mån som konsumenten efterfrågar kvalitetsfaktorerna. Samtidigt påverkar samtliga kvalitetsfaktorer en konsument vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Den fysiska miljön är en viktig beståndsdel på så sätt att konsumenterna är nöjda med Hotel FrykenStrands kapacitet att skapa en tillfredsställande miljö. Därmed påverkar denna faktor konsumenterna relativt lite vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Interaktioner mellan människor är en viktig aspekt inom den sociala miljön. Samspelet mellan personal och konsument på ett hotell skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sett till betydelsen av Hotel FrykenStrands marknadsföring har vår studie visat ett resultat på att dess innehåll inte är den största bristen hos hotellet, utan det är marknadsföringens räckvidd och omfattning.

Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha. Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck. Genom att intervjua en anställd på Lantbrukarnas Riksförbund med specialkunskaper inom området affärsutveckling av lantbruksföretag fick jag ökad kunskap inom ämnet. Jag intervjuade Västgårds ägare för att informera mig om hur situationen på gården ser ut i dagsläget och utifrån dessa förutsättningar kunna tillämpa teorierna och ge rekommendationer. Med stöd i teorierna rekommenderar jag Västgårds ägare att satsa på ett relativt exklusivt helhetserbjudande där alla aktiviteter ingår för den som önskar. Jag anser också att det finns grund för att nå en internationell marknad på ett tidigt stadium och att ett utökat regionalt samarbete är något som både bygden och företaget skulle tjäna på.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrin är på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, men under de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på den kraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsning på att locka fler turister att besöka nöjesparken. Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sitt sätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisterna söker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökning fungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning. Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sin marknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresande Stockholmsturister. Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modeller skapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary. Vi har dessutom intervjuat inresande turister på Stockholm Tourist Centre samt turistbyråchefen Stefan Pettersson. För att få information om Gröna Lunds marknadsföring i dag har vi även intervjuat Andreas Bergén, marknadsutvecklare på Gröna Lund. Vår utredning visar att Gröna Lund bör anpassa sin hemsida samt den reklam de gör på turistbyrån för att bättre överensstämma med turisternas process för informationssökning. För att uppnå detta föreslår vi bland annat att Gröna Lund bör översätta mer information till andra språk, hyra en monter på turistbyrån och köpa annonsplats på en hemsida riktad till Stockholmsturister. Om Gröna Lunds informationskällor når ut till flera turister kan även word-of-mouth öka som en följd av detta.

Sammanfattning Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet. För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än enkäter. Slutligen har jag med beaktande av Falu gruvas önskemål framställt en enkät. Enkäten har jag upprättat på grundval av det som framkommit i undersökningen.

No description available.

No description available.

No description available.

Nej

The society today, reflects a high welfare, where the human being has a better financial position than before. This has generate that more money is spend on pleasure and events. A result of that can be the development of a new line of business; The industry of experience. This kind of branch is fast growing in the Swedish labour market. The characteristics of this branch are, depending of trends, continuous variations and integrated education. A new phenomenon within this branch is “Centre of experience”. It can be compared to a shopping mall which offers different types of attractions, there the experience is the primary. The supply of this centre is relative limited in Sweden. This background made the subject interesting and that is how our presentation of the problem arose; Are there to be found representative variables of success within center of experience? The aim of this essay is to analyse the concept, offer and strategies of Heron City and Kista Galleria. The result will be compared to the opinion of the consumer. Why has Kista Galleria reached a bigger success than Heron City? The examination is based on a case study. Today there are many articles about experiences in the news which create our interest to examine what the public demand. The essay was described from both a company and customer perspective. For basis of the analysis was theories used about global factories and service marketing, which mean global guard, supplies and internal- and external marketing. The conclusion tells that there are over all success variables in centre of experience. Those variables are; effective internal communication, right version of marketing channel, the geography location and to offer an up date selection. Today should centre of experience commit oneself to provide shopping and restaurants. Besides from the over all success variables, we are conscious there are more variables which decide centre of experience success but those variables can be different from case to case.