En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning. Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong. Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare. Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag. Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.

The purpose of this study is to analyze how places can be marketed through tourism brochures. The study is based on a discourse analysis and texts and pictures from three brochures, which come from the region of Småland in Sweden, have been analyzed. The first brochure is from Visit Småland, the second from Vetlanda municipality and the third from Värnamo municipality. With the rise of globalization one of the consequences has been the increased opportunity for tourists to visit places all over the world, which also resulted in a greater competition between places than before. One reaction to this has been the increased marketing of each place unique characteristics in the tourist brochures. To define a place and write texts about a place is hard, because a place consists of human beings and relations which are not static. This means that it is complicated to give the whole picture of a place in a brochure and therefore the producers make a selection of which pictures and texts that should be presented in the brochures. Further on are not all the characteristics of the place attractive, and spots and attractions are therefore being excluded. The question this study examines is what kind of selections that have been made in the brochures from Småland. The analysis showed that the primal subject that all three brochures deal with is the nature. Further on all of them contains information about the places history, the charming little towns, the people, the spirit of the entrepreneurs, and the magical touch of Småland. On of the conclusions, is that the nature is used to attract the tourists, and by the descriptions of the nature it becomes commercialized. Additional there is an inconsistency from the producers, because attractions from outside the geographical region are being presented in the brochures, probably in order to make the actual place even more attractive. The last conclusion made is that there is not only one discourse about Småland. In the brochures there are plenty different descriptions, and all together the brochures are also just one way of talking of Småland as a place.

This paper discusses the world heritage of Falun and its influence on the marketing of Falun as a destination. The reason for this study is the fact that world heritage nominations can lead to an increased pressure on the destination and an increase in popularity for the place. A world heritage is something unique and odd that can be used in the marketing of the destination in the purpose of attracting tourists, company investments and so on. It has been vital for the study to interview people that work with marketing or have important rolls within the world heritage. With this background the study is focused on three major questions: What meaning does the world heritage have in the marketing of Falun? Is the world heritage important for Falun? If yes: For who and why? Which organisations/persons in Falun have the greatest influence on the marketing process? In order to answer or discuss this question there are discussions in the paper regarding the notions of place marketing as well as the importance of a well outlined marketing strategy as a basis for the formulation of a product portfolio and segmentation strategy as well as strategy for developing a strong profile on the market. The answers to the question are relative and can have a different view in the future. For now it is seen that the world heritage does not influence the marketing of Falun to the extent that I first believed. Because it is scattered to many areas of Falun it is difficult to make more concrete and therefore also difficult to sell as a product. The marketing is instead focused on the “icons” or key products of Falun such as Falun copper mine, the recreation area of Lugnet and the area of Runn, a lake in the Falun area. But the world heritage is something that is present in all marketing material; the focus however is not that great. The world heritage is important to Falun in many ways. For instance it has forced cooperation between different authorities in Falun and also led to that new products have been developed such as the homesteader’s residence called Gamla Staberg. Since the history of Falun is of great pride for the local residents, the world heritage nomination has lead to an increased pride of this legacy. Within Falun it is the tourism organisation Visit Falun AB which has the greatest influence on the marketing of the destination. They are semi-governmental and have the job of making Falun in to a better and better destination for tourists, sportspeople etcetera. Methodology I have a qualitative and inductive approach and the study is based on interviews, literature and marketing material such as brochures, texts and pictures.

Uppsatsens syfte är att ’inventera’ begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ’nya’ turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva. Vår teoretiska förståelse har tillåtit oss att se ett samband mellan turisten och motsättningen mellan individ och roll.

No description available.

Norden är i dagsläget en framstående del av världen när det kommer till hållbar utveckling och hållbar turism. Många satsningar görs för att förbättra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingår i begreppet hållbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hållbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv där Sigtuna kommun står i fokus på det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel på bra och mindre bra satsningar som görs på nämnda nivåer. Även hur hållbar turismutveckling kan tillämpas ur ett nätverksperspektiv är ett huvuddel. Där Sigtunas hållbarhetsnätverk har visat styrka genom samarbete har Sverige som nation inte samma samordning utan är någonting som i framtiden bör utvecklas. / Scandinavia is in the currently a prominent participant in the world when it comes to sustainable development and sustainable tourism. Many efforts are made to improve the three dimensions, economically, socially and ecologically included in the concept of sustainability. This paper has the objective to investigate sustainable tourism and development from a Nordic, Swedish and regional perspective where Sigtuna is the focus on the regional level. This qualitative study shows examples of successful and less successful stakings made on those levels. Also how sustainable tourism development can be applied from a network perspective is the main aim. The Sigtuna sustainability network has shown strength through cooperation. Sweden as a nation has not shown the same strength, lacking coordination and that is something that should be developed and worked on in the future.

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them “polar ambassadors”. But no journey, however “sustainably” operated, is without environmental consequences. In this project, the objective was to investigate whether ecotourism is worth its price for nature, by seeking answers to the following questions. 1)      Do the certifications fill their purpose or are they used as a form of “greenwashing”? 2)      Do the tourists become polar ambassadors? 3)      What are the environmental and natural effects of tourism in the Arctic? 4)      Is the ecotourism as operated today sustainable or are further developments necessary?   The project was partly carried out by participation in an “expedition” to the Arctic organized by a tour operator certified by AECO, during which my fellow travellers were asked to answer a couple of questionnaires. The results show that the industry is confident that it promotes conservation work, that the tourists become polar ambassadors, and that there are no visible negative ecological impacts. My observations and the questionnaires do not show that the participants automatically become polar ambassadors. However, the trip seems to affect the perceptions of first-time traveller to the Arctic, and the visitors learned new facts about the region and its wildlife. My observations during the trip also show that ecotourism-certifications do not seem to affect the travel agents work on site to any great extent and in some places land degradation is obvious. My conclusions are that ecotourism certifications have the potential to become an important tool in creating more sustainable travel, but much work remains to achieve this. Very little research has been conducted on the benefits vs. costs to the polar environment of ecotourism. Generally, much more research is needed to ensure sustainable tourism. / Turismen i Arktis och Antarktis ökar i snabb takt. I båda polarområdena är kryssningsturismen helt dominerande. Flera av företagen som arrangerar resor i regionerna bedriver ekoturism, alltså resor som ska vara ekologiskt hållbara. Det finns olika typer av ekoturismcertifieringar, för kryssningsresor i Arktis finns AECOs (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) märkning, och i Antarktis IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Förespråkare av ekoturism hävdar att dessa resor spelar en viktig roll i bevarandearbetet, därför att de skapar ett engagemang hos turisterna som de sedan tar med sig hem. Men inget resande, hur ekologiskt man än försöker bedriva det, är utan miljökonsekvenser. I detta projekt har ambitionen varit att undersöka om ekoturismen är värd sitt pris för naturen, genom att söka svar på följande frågor.   1)      Fyller certifieringarna sitt syfte eller leder de till ”greenwashing”? 2)      Blir turister polarambassadörer? 3)      Vilka är effekterna för miljö och natur av turismen i Arktis? 4)      Är ekoturismen hållbar?   Resultaten visar att branschen är övertygad om att den är positiv för bevarandearbetet, att polarambassadörer verkligen skapas, och att de synbara ekologiska konsekvenserna är obefintliga. Mina observationer under deltagande i en expeditionskryssningsresa till Svalbard, arrangerad av ett svenskt ekoturismföretag med medlemskap i AECO, visar inte entydigt på att människor blir polarambassadörer. Däremot verkar en resa påverka förstagångsresenärens uppfattning om Arktis, och besökarna lärde sig nya saker om regionen och dess djurliv. Observationerna under resan visar också att ekocertifieringar inte verkar påverka researrangörens arbete på plats i någon större utsträckning, och att markförslitningen på vissa platser är påtaglig. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ekoturismcertifieringar har en potential att bli ett viktigt verktyg i arbetet för ett mera hållbart resande, men det kvarstår mycket arbete för att detta skall uppnås. Väldigt lite forskning har bedrivits om ekoturismens värde och kostnader för naturen i polarområden. Mycket mer forskning behövs för att säkerställa långsiktigt hållbar turism.

Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt. Frågeställning: Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper? Vilken kommunikation finns med målgrupperna? Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna? Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet. Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring. Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp. För att få störst effekt och spridning av sin marknadsföring använder Visit Sweden integrerad marknadskommunikation med en mix av kanaler. Kommunikationen är anpassad efter målgrupperna, utifrån analyser har Visit Sweden kommit fram till vilka kanaler som fungerar bäst för vilka målgrupper. Marknadsföringen sker genom partnerskap med kampanjer och insatser utomlands eller genom nation branding som är insatser för Sverige som land. Utifrån en gemensam varumärkesplattform, framtagen av Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet, arbetar Visit Sweden med nation branding för att stärka bilden av Sverige. Nation branding sker genom bland annat kampanjer och olika insatser, dessa hjälper Sverige att ligga i top-of-mind hos resenärerna. Genom att placera Sverige i top-of-mind hos resenärerna, genom marknadsföringsinsatser, har Sverige en större chans att bli vald som destination av resenären för nästkommande resa. Sverige positioneras som progressivt utifrån kärnvärdena nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet från varumärkesplattformen gör Sverige mer attraktivt som destination.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet. Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey’s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten. Vidare används en hållbarhetsteori som innehåller ett antal indikatorer som visar på hur hållbar en destination är. De resultat som framkom av djupintervjuerna och de kortare intervjuerna var att turismen är önskad i Åre samt att en ökning av den skulle gynna byn i en positiv riktning. Ytterligare arrangerande av ett Alpint Världsmästerskap är också det önskat, även om lokalbefolkningen anser att evenemang under andra årstider skulle vara uppskattat. Detta för att säsongsproblematiken var ett bekymmer som kunde identifieras i undersökningen. Undersökningens slutsats är att det är svårt att definiera exakt vad en lokalbefolkning egentligen innebär. Vi ställer oss undrande till om det är möjligt att nå den kategori av lokalbefolkningen som inte påverkas av turismen i sitt arbete på en ort som är beroende av turism som Åre är. Stora delar av befolkningen arbetar inom turismsektorn, och blir därmed indirekt påverkade av turismen, och blev då enligt oss partiska i sina svar.

Denna undersökning ska se om faktorerna klimat, image, pris och transporter påverkar populationens miljömedvetenhet vid resa / This study will see whether the factors of climate, image, price and transport affect the population of environmental awareness when traveling.