Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av Dalarna förmedlas genom internet och massmedia. Frågställning: Hur ser Dalarnas platsmarknadsföring ut via Visit Dalarna? Hur förmedlar kommunikationsföretaget VisitSweden bilden av Dalarna till omvärlden? Hur förmedlas bilden av Dalarna i massmedia? Metod: För att svar kopplade till frågeställningen har en text- och bildanalys använts där icke sannolikhetsurval har legat till grund. Vidare har forskaren valt att använda hermeneutiken som förklaras som läran av tolkning. Studien är skriven utifrån en induktiv ansats där en kvalitativ metod används. Resultat: Efter att ha analyserat insamlad data blev slutsatsen att Dalarna har en platsmarknadsföring som stämmer överens mellan olika kanaler. Dessa kanaler förmedlar Dalarnas identitet med hjälp av texter och bilder. Främst används Dalarnas kultur och traditioner men även landskapets storslagna naturlandskap förmedlas.

Purpose: To examine how a tour operator works to implement sustainability in the development of the business, as well as what significance it has to consumers in selecting a tour operator. Furthermore, the purpose is to provide recommendations on how tour operators should work to communicate their commitments. Methodology: The research strategy applied is a case study which follows an abductive approach. Qualitative and quantitative methods were applied to complement each other. A semi-structured interview with a tour operator and a consumer survey constitute the empirical foundation. Conclusion: The conclusion of the study is that consumers show a positive attitude towards CSR, but do not see it as a determinant when choosing a tour operator. Thus, CSR does not constitute a competitive advantage against competitors. However, that is not to say a tour operator can choose not to part take in acts for sustainability since the risk of negative publicity would increase remarkably, as well as loss of legitimacy. Consequently, CSR could be moving towards something consumers take for granted and expect tour operators to work with.

Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat? För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar. Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt. Utifrån detta har vi kommit fram till att en vikingarutt skulle vara möjlig att konstruera, då det enligt vår undersökning finns en vilja att samarbeta. Ett problem som dock kvarstår är vikingaattraktionernas olika öppettider och kapacitets möjligheter att ta emot besökare. Detta finner vi inte som omöjligt att ändra på om det skulle finnas ett välfungerande samarbete mellan de olika attraktionerna. / This essay is based on a thesis by Scandinavian Islands where the aim has been to examine the possibility of creating a tourism product, based on the theme of Vikings, who can strengthen and bind the hospitality industry in the regions between the two countries Sweden and Finland. Based on the purpose of this essay questions has been developed in the form of: Is it possible to create a cross-border product, in the form of a Viking route, which extends between the Swedish and Finnish archipelago? What is the potential for cooperation out of a potential Viking route?, and Is a Viking theme something that would work year round, or is it seasonal? To answer these questions we have used primarily qualitative methods in the form of interviews and information from different Web sites linked to the theme. The theoretical framework is based much on the basis of touristic perspective mixed with ideas from the cultural geography. In previous research, examples are given, which can be connected to the theme and the Viking route attraction, but also confirm theories core values. In the process, we have concluded that collaboration is something that is important in creating a cross-border product. From this we concluded that a Viking route would be possible to produce, when, according to our study demonstrates a willingness to cooperate. One problem, however remains, that the Viking attraction has different opening hours and capacity options to receive visitors. That we don’t find impossible to change if there was good cooperation between the various attractions.

Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti. .

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag. Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet. Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring. Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer.

Slumturism är ett begrepp som används för guidade turer som reser till fattiga områden. Slumturism finns på flera ställen i världen, bland annat i Sydafrikas townships, där specialsydda resor tar turister till det segregerade områdena vid namn townships. Kritiken är delad och säger att företagen oftast är utomstående där pengarna inte genererar tillbaka till samhället och invånarna blir förödmjukade av turister. Arrangörerna säger däremot att de informerar turisterna om hur verkligheten ser ut och att turismen ger arbetstillfällen. Studien fokuserar på lokalinvånarna och townshipturism i Sydafrika. Studiens syfte är att beskriva huruvida slumturism hjälper eller stjälper lokalinvånarna och forskningsfrågan lyder, hur påverkas townships och dess befolkning av slumturism? Studien använder en empirisk metod där material har samlats in under en fältstudie i Sydafrika. Företag, resenärer och lokalinvånare har intervjuats för att få en bredare bild av problemet. Resultatet visar att turismen i townships bidrar med både positiva och negativa effekter. Turismen ger inte några större positiva ekonomiska effekter från de flesta företagen utan det står turister och lokalbefolkningen för. Turismen skapar arbete men få företag är lokala. De sociokulturella effekterna visar att lite interaktion förs mellan turist och lokalbefolkningen och den sociala bärförmågan kan hotas men turismen har också skapat en möjlighet för lokalbefolkningen i Sydafrika att komma närmare varandra.

No description available.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan. Detta är relevant att undersöka för att kunna konstatera faktorer som kan påverka Åres arbete mot en hållbar destination.   Studien är kvalitativ och baseras på åtta stycken semistrukturerade intervjuer med privata och offentliga aktörer som representerar det turistiska fältet i Åre. Av resultatet att visa är aktörerna olika delaktiga i arbetet mot en hållbar destination, delaktigheten är en viktig del för en fungerande samverkan. Andra viktiga delar för en fungerande samverkan i arbetet mot en hållbar destination som framgår i studien är kommunikation, involvering, planering, organisation, ledarskap och uppföljning, detta från både privata och offentliga aktörer.   De privata aktörerna på det turistiska fältet i Åre har en relativt låg delaktighet i arbetet mot en hållbar destination. De två aktörer som är mest delaktiga har en gemensam nämnare, vilken är att de båda är styrelsemedlemmar i destinationsbolaget Åre Destination AB. De viktigaste slutsatserna kring den bristande delaktigheten hos de privata aktörerna visade sig vara dels problematiken kring förståelsen för begreppet hållbarhet och omedvetenheten av hållbarhetsarbetet i Åre. Omedvetenheten beror på bristande kommunikation och information samt riktlinjer från ledande aktörer. Det turistiska fältet i Åre består många olika aktörer vilket försvårar den gemensamma strävan mot hållbar turismutveckling.

Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ”Grader Karlstad”. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ”Grader Karlstad” spelar i den framställningen. Utifrån det vill vi också undersöka vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en större evenemangsstad. Vi går genom turismens olika komponenter som turism, destination, plats, upplevelse, image, varumärke och platsmarknadsföring i vårt teorikapitel. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från företag som arbetar inom evenemangsindustrin i Karlstad. Karlstad har flera drivna aktörer som ser att staden har möjligheter och förutsättningar att bli Sveriges fjärde största evenemangsstad men att det finns flertalet utvecklingsmöjligheter. Med satsningar på mer och större evenemang med en bred målgrupp tror vi att staden kan lyckas med sitt mål om att bli fjärde största evenemangsstad, aktörerna bör öppna ögonen och se vad som är autentiskt för Karlstad och skapa evenemang som skapar tillväxt samt en starkare image.

It today's global world we live in the media have started to examine businesses more and more. In addition consumers are expecting more from products, because they are well informed. This means that companies need to market themselves effectively, to convince and get across their message to their customers. Marketing is an extensive process in which different factors must be taken into account. A company must know what the coustomer needs in order to get through to them. In addition for a company to ensure long-term survival in the market and be profitable, they must know their strategy. With the help of strategic planning, companies manages to achieve their overall goals. The purpose of this report is to examine how communication company Visit Sweden and how markets company Stockholm Visitors Board, within tourism, markets the Image of Sweden, to other countries. My intention is to get better insights on the strategies applied in marketing, what factors are being raised to support the growth in the travel and tourism industry in Sweden. And also what attracts a tourist to travel to large cities. The material of this report is based on interviews with Visit Sweden, Stockholm Visitors Board table and Foreign Office. The literary sources consist of scientific literature, articles, websites, surveys and reports. The report shows that for a company to market themselves in an effectives manner requires that they position and segment themselves. This is done to create a competitive product or brand. This report reveals that telecommunications company, Visit Sweden, markets itself on an international level, by its trademark "Sweden", whick is linked with nature. And Stockholm Visitors Board markets company itself through its brand name "Stockholm- The Capital of Scandinavia". The message that they are trying to send to turists is that Stcokholm is Scandinavia's capital, cultural center and economic center. They market Stockholm as a "modern" and trendy city with history of more than seven centuries. Reasons why Stockholm Visitors Board thinks that tourists choose to travel to Stockholm can be, to give them a big city and yet also a genuine nature. Both companies are working to increase growth in the travel and torusim industry. It has also become clear in this report that for the growth of the travel and tourism indurstry to continue requires that the region's geographical characteristic is being lifted. Visit Sweden claims that one appealing factors for Sweden is availability, because of the many direct air routes to Sweden. Other important factors are exports, accommodation and cuisine. Visit Sweden is working efficiently to attract more and more tourists. Thus, it is necessary that a region has a strong image and strong profile for the government to invest more. It turned out that the Ministry of Industry increased allocation by 50 million, which gave Visit Sweden the possibility to invest even more on international markets. This resulted in positive figures in 2009, which ended up at 12.9 million overnight visits from other countries.