I dagens samhälle är det svårt att undvika den negativa påverkan som resande har på miljön.Fossila bränslen dominerar fortfarande det globala energisystemet, och turistindustrins bidragtill klimatförändringarna är betydande. Trots detta finns det möjligheter för resenärer attminska sin miljöpåverkan genom att reducera sina egna utsläpp. Tidigare studier har visat atten positiv attityd gentemot miljö och hållbarhet inte alltid leder till ansvarsfullt beteendebland konsumenter, särskilt under semesterresor, vilket skapar ett attityd-beteendegap.Genom att använda puffar kan man förändra beslutsfattarens miljö, informera om olikaalternativ och främja mer hållbara val, vilket hjälper konsumenter att fatta mer ansvarsfullabeslut. Denna studie tillämpade teorier om attityd-beteendegap och puffar för att undersökaom ett sådant gap förekommer hos svenskar som reser inom Sverige, och vilka puffar somkan användas för att främja ansvarsfull turism. En kombination av kvantitativa ochkvalitativa metoder användes för att initialt undersöka attityder och beteenden genom enenkätundersökning, som sedan kompletterades med djupgående insikter från kvalitativaintervjuer. Resultatet visade på ett attityd-beteendegap bland svenska resenärer därmajoriteten hade en positiv inställning till hållbarhet och agerade ansvarsfullt i sin vardag,men att samma attityd och beteende inte applicerades på deras beslut av resa. Studienidentifierade att svenska resenärer främst efterfrågar självgynnande puffar för att kunna göramer ansvarsfulla val under sina resor. Dessa puffar kan inkludera ekonomiskt fördelaktigaerbjudanden, lättillgänglig information och fler hållbara alternativ som inte kompromissarmed resenärens bekvämlighet, smidighet eller tidsmässiga fördelar. / In today's society, it's hard to ignore the negative impact travel has on the environment. Fossilfuels currently dominate the global energy system, and the tourism industry's contribution toclimate change is significant. However, travelers have opportunities to reduce their ownenvironmental impact by lowering their emissions. Studies have shown that even whenpeople have positive attitudes towards the environment and sustainability, this doesn't alwayslead to responsible behavior, especially during vacations. This disconnect is known as theattitude-behavior gap. Using nudges can help change the decision-making environment,informing people about different options and promoting more sustainable choices. This studyexplored whether an attitude-behavior gap exists among Swedes traveling within Sweden andwhich nudges that could encourage more responsible tourism. A mix of quantitative surveysand qualitative interviews was used to examine attitudes and behaviors in detail. The findingsrevealed that while most Swedish travelers have a positive attitude towards sustainability andmake responsible choices at home, they often abandon these behaviors when traveling. It wasfound that Swedish travelers are most responsive to nudges that benefit them personally, suchas cost-saving offers, more accessible information, and sustainable options that do notcompromise their comfort, convenience, or time.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida språket skiljer sig åt i resmålsbeskrivningar riktade till två olika målgrupper hos en reklambyrå – erfarna livsnjutare och en bredare allmänhet. Metoden som används i undersökningen är en kombination av stilistisk analys och systemisk-funktionell grammatisk analys. Den stilistiska analysen undersöker huvudsakligen syntax och ordklasser medan den systemisk-funktionella analysen behandlar texternas interpersonella metafunktioner, alltså relationen avsändare och mottagare emellan. Resultaten visar att resmålskategorierna skiljer sig åt mycket lite. Det finns alltså inte många stabila målgruppsegenskaper. De som förekommer inom premiumtexterna är mindre krånglig syntax och färre explicita uppmaningar. Inom chartertexterna förekommer mer krånglig syntax och påtagligt fler explicita uppmaningar. Inom kategorierna skiljer sig texterna åt mer än vad de gör kategorierna emellan. Slutsatsen av det hela är att syntax och explicita uppmaningar är viktiga för målgruppsanpassningen och att resebyråns skribenter utöver detta inte verkar ha haft någon egentlig definierad mall när de författat resmålsbeskrivningarna.

Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.

Många mindre kommuner i Sverige minskar i befolkning. Detta är inte enbart en trend i Sverige utan det är en stor global trend. Gislaved som ligger i sydvästra Småland är en av alla kommuner som minskar i befolkning och som har drabbats av en allt högre arbetslöshet. Studiens mål är att hitta orsaken till hur och varför Gislaved minskar i befolkning. En annan del i studiens syfte är att hitta en lösning för hur kommunen kan förhindra den demografiska tillbakagången. Gislaved, som gränsar till nio kommuner, har i dagsläget problem att få ungdomar som flyttat från kommunen för studier och arbete att återvända. I jämförelse med grannkommunerna är Gislaved den kommun som har haft störst befolkningsminskning under 2000-talet. Detta beror på att Gislaved inte har tillräckligt många jobb att erbjuda och arbetslösheten stiger. Därmed tvingas kommunens invånare att flytta för att få en anställning i en annan kommun. Eftersom många mindre kommuner minskar i befolkning finns det flera olika strategier för hur den negativa trenden ska hindras. En strategi är tillväxtpolitik som fokuserar på tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxtpolitik bygger på att öka kommunens attraktivitet genom till exempel intressanta turistmål eller att kunna erbjuda jobb. En annan strategi är lokal anpassningspolitik som inte fokuserar på tillväxt utan handlar om att acceptera de nya förutsättningarna som en minskad befolkning innebär. Lokal anpassningspolitik används för att höja livskvaliteteten för de boende i kommunen genom till exempel samarbete med andra kommuner. För att analysera och granska arbetsmarknaden i Gislaveds kommun utfördes en shift-share-analys. Intervjuer med kommunalrådsordförande Niclas Palmgren (M), kommunalrådets viceordförande Margareta Lindgren (S) och Anders Ahlström, näringslivschef för Gislaved Näringsliv AB, har genomförts. Shift-share-analysen visade att Gislaved står sig starka gentemot resten av Sverige inom två arbetssektorer, Tillverknings- och utvinningsindustrin och Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kommunen hade år 2010 jämfört med år 2001 9,8 % mindre anställda inom alla arbetssektorer, vilket motsvarar en minskning med 1563 anställda. I intervjuerna framkom det att den största anledningen till att kommunen minskar i befolkning beror på att de har svårt att locka tillbaka ungdomar som har flyttat från kommunen för arbete och studier på annan ort. Alla tre som intervjuades påpekade att iv bil- och järnvägarna hade en låg standard vilket de ansåg var ett problem för kommunen och dess företag eftersom det minskar möjligheterna för pendling. Goda möjligheter till pendling är viktigt för en kommun enligt tidigare studier. Av dessa anledningar bör kommunen satsa på lokal anpassningspolitik som leder till högre kvalitet i de kommunala verksamheterna för att medborgarna ska vara nöjda. De bör även satsa på att förbättra infrastrukturen som i längden kan generera fler jobb och en tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning samhällsansvar är en del av språkreseföretags verksamhet. Studien är baserad på intervjuer med personer i ledande position inom tre språkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen består av ett antal kategorier som är baserade på tidigare forskning om ”Corporate Social Responsibility” (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier är ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhällsansvar. Studien visar att omfattningen av samhällsansvar inom språkresebranschen är varierande. Företagens roll som enbart mellanhand verkar i många fall påverka omfattningen negativt. I studien framkommer även att det finns uppfattningar om att engagemanget för samhällsansvar i branschen och bland resenärerna är lågt. Att ha uttryckliga policies och riktlinjer kring samhällsansvar verkar inte vara en självklarhet för språkreseföretag. Däremot uppfyller alla deltagande företag vissa kriterier som ingår i att ta samhällsansvar. Detta arbete sker dock ibland omedvetet, det vill säga utan att företagen har vetskap om att aktiviteterna faller inom ramen för samhällsansvar.

Abstrakt: Laxå kommun blev tidigare i år (2017) utropat till Sveriges första “ekoturismområde”. Syftet med beslutet var att locka besöksnäring till kommunen genom naturturism där kommunen kan profileras som miljövänlig. Det finns dock flera motsägelser i naturturismens anspråk att kunna värna om natur och om dess gynnsamhet som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Denna uppsats undersöker vilken natursyn som finns i framställningar av natur på Tivedens hemsida, vilket är den nationalpark i Laxå kommun som flest naturturister besöker. Undersökningen visar att naturen inom naturturism framställs som en idealbild. Idealbilden av naturen inom naturturism döljer i sin tur de strukturer som orsakar miljöförstöring. Uppsatsen visar att naturturism separerar människor från naturen snarare än att skapa en mer intim relation till naturen. Naturturism blir ett verktyg för  kapitalistisk expansion och neoliberalisering av natur vilket upprätthåller människans exploateringen av naturen.