Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till länder runt omkring, men det finns ingen forskning på hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism. Syfte: Studien går ut på att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framställs. Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av innehållsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehållsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet är viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera på Filippinerna. Varje kategori står för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör användas för att skapa en så bra turismprodukt som möjligt.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

Turismen är en snabbt växande industri vilken har kommit att bli en viktig källa för ekonomisk tillväxt och socioekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Ett land som upplevt stora fördelar av turismen är Thailand, som idag är en av de populäraste destinationerna i Asien. Turismens utveckling medför dock ej bara positiva aspekter. Turistdestinationerna i utvecklingsländer utsätts för bland annat överanvändning av naturresurser och en påtvingad västerländsk kultur, vilket i längden leder till att destinationen förlorar det som från början attraherade turisterna. En hållbar utveckling av turismen är därför efterfrågad av både stat, samhälle och konsumenter. Hållbar turism stävar mot att minimera de negativa aspekterna för destinationen, samtidigt som de ekonomiska fördelarna maximeras. Turismindustrin består av många industrier i en, varav hotellindustrin behandlas i denna studie. En väg mot en hållbar utveckling av hotellindustrin är miljöcertifieringsprogram. En miljöcertifiering för hotell är en väg mot en hållbar utveckling och kan försäkra konsumenten om att hotellet aktivt arbetar för att minimera sin miljöpåverkan. Trots en efterfrågan av mer miljövänliga alternativ från turisterna, förblir de ofta passiva i sina val, till exempel i att stödja miljöcertifierade hotell. Genom att studera anledningen till detta bidrar denna studie till en ökad förståelse för hotellindustrin gällande vad i hotellens hållbara miljöarbete som värderas av hotellgästen. Vidare undersöks om hotellen lyckas förmedla informationen om sitt miljöarbete till hotellgästerna vid vistelsen. Vår studie utförs på miljöcertifierade hotell i Thailand och har en kvantitativ ansats med en enkätundersökning som grund för att undersöka vad hotellgäster värderar under sin vistelse på ett miljöcertifierat hotell. Studien genomfördes på 197 respondenter som vid tillfället var gäst på ett av 20 Green Leaf certifierat hotell i södra Thailand. Studiens resultat visar att hotellgästens vetskap om att hotellet aktivt arbetar för att minimera sin miljöpåverkan bidrar till ett högre upplevt värde och en större sannolikhet att välja ett miljöcertifierat hotell i framtiden. Resultaten visar också på en förbättring från tidigare studier gällande turisters betalningsvilja för miljöinitiativ i utvecklingsländer. Paradoxen i våra resultat är att hotellens kommunikation till hotellgästen brister beträffande sitt miljöarbete. Därmed kan majoriteten av gästerna ej i dagsläget erhålla ett högre upplevt värde och det miljöcertifierade hotellets potentiella konkurrensfördel uteblir. Genom vår studie har vi funnit att turister behöver synliga och konkreta bevis på hotellens miljöarbete, samt mer information om hur deras val kan vara avgörande för en fortsatt hållbar utveckling av hotellindustrin.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej. Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen. Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer. Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval. De är futurister med god insikt i trenders påverkan på turism. Frågorna i min strukturerade intervjuguide har besvarats via e-post. Resultatet visar att dessa futurister till stor del har en åsikt som stämmer överens med eller i viss mån liknar deras kollegors teoretiska verk som utgör grunden för tidigare forskning. Eventuella meningsskiljaktigheter kan tänkas bero på att de är forskare som, trots att de alla har god kännedom om trender och trenders påverka på turismutveckling, även har sina examina i olika discipliner. Det tycks finnas grundprinciper för hur trender driver turismutvecklingen framåt, samtidigt som dessa är föränderliga och därmed inte tillförlitliga på sikt. Istället bör man utvärdera situationen med en omvärldsanalys utifrån de megatrender som råder, då dessa är övergripande trender som förändras långsamt medan mindre trender kan äga rum plötsligt till följd av nya framsteg eller förändringar i samhällsstruktur eller teknik.

<p>This Swedish essay deals with a study of two tourist brochures of Värmland from two different years, 2005 and 2007. The purpose is to examine what their differences and similarities are through a comparison. My focus is put on what tourist categories the brochures mainly turn to. I want to se if they turn to all tourists or if they lean towards a special group of people.</p><p>To guide me I have used both textual and picture interpretation.</p><p>I have created my own tourist categorization as a tool for my study, named The matter tourist-related categorization. It contains six categories which all have some common denominator where tourists will fit in.</p><p>The result shows that all tourist categories are mentioned even if some are more frequently mentioned than others.</p><p>Key words: Tourism, brochures, categorization, interpretation, nature and culture.</p>

<p>Vi har undersökt tjänsteerbjudanden i hotellbranschen. Även om alla hotell utgår från samma kärntjänst, övernattningen har tjänsteutbuden utökats på senare år.</p><p>Syftet med arbetet är att påvisa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellan</p><p>hotellföretagen Tegnérlundens och Scandics tjänsteerbjudanden och hur kundnöjdheten är</p><p>med dessa tjänsteerbjudanden?</p><p>Vi gjorde en jämförelse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enkätundersökning av deras gäster. Detta gjordes för att kunna ställas mot Grönroos teorier om det grundläggande tjänstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten. På det sättet kunde vi undersöka skillnaderna och likheterna mellan hotellföretagen.</p><p>Enkätundersökningen visade att gästnöjdheten är väldigt hög på båda hotellen. På en skala 1-6 har 90 % av Tegnérlundens respondenter svarat att de är nöjda medan motsvarande siffra på Scandic var 84 %. Detta visar att Tegnérlundens gäster är mer nöjda än på Scandic.</p><p>För att gästnöjdheten ska vara hög måste den totalt upplevda kvaliteten vara hög, vilket i sin tur innebär att vissa fundament måste vara uppfyllda. Den förväntade kvaliteten på tjänsten måste vara uppfylld, det vill säga att hotellet uppfyller allt det lovar. Den upplevda kvaliteten som gästen upplever påverkas av vad gästen får och hur tjänsten levereras till den.</p><p>Den slutsats som dragits är att det finns stora likheter mellan hotellens tjänsteutbud och att skillnaderna är marginella. Trots stora skillnader på pris och stjärnstatus, storlek och välkända märken så har hotellen ett likartat utbud.</p>

Studien belyser Öland som turismdestination, där författarna har uppfattat en säsongsfokusering till sommarmånaderna. Syftet med denna studie är att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde året runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer från Öland. Vid sidan av det undersöks även hur andra svenska turismdestinationer arbetar med säsongsindelning. Här har författarna valt att undersöka Kosta och Åre som fungerar som exempeldestinationer och stöd till utvecklingen av Öland. Hela studien baseras på en analytisk induktion, där det skapas en teorigenerering utifrån det empiriska materialet från samtliga nyckelinformantintervjuer och analysen görs efter varje empiridel. Studiens avslutande del består av slutsatser om turismdestinationen Öland, där även det empiriska materialet från destinationerna Kosta och Åre kombineras med slutsatser om Öland. Därefter presenteras tre scenarier för Öland, där grunden baseras på empirin, analysen samt slutsatsen. Avsnittet blir således studiens kunskapsbidrag och är baserat på syftet med studien.

No description available.