Bakgrund: Begreppet ensamhet kan ha olika betydelse för olika personer. När ensamheten inte är självvald kan det leda till ohälsotillstånd i form av depression, demens, högt blodtryck, stroke samt hjärtinfarkt. Undersökningar har visat att många äldre personer med äldreomsorg upplever ensamhet i någon form. Det är dock oklart hur stor andel av den svenska befolkningen som upplever en känsla av ensamhet. Syfte: Syftet var att kartlägga förekomsten av ensamhet i förhållande till social interaktion bland äldre personer i Sverige i åldern 60 och 81 år.  Metod: Metoden i studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och baserades på data från, en nationell kohortstudie om olika aspekter av åldrandet. The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Datamaterialet analyserades med deskriptiv och jämförande statistik.  Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna rapporterade att de sällan eller aldrig kände sig ensamma och bodde i eget boende. Detta trots att de inte hade haft någon social interaktion de senaste fyra veckorna, men däremot bodde med make/ maka/ partner.  Slutsats: Slutsatsen var att ensamhetskänslor inte behöver uppstå vid utebliven social interaktion. Social interaktion behöver således inte vara associerat med ensamhet

En hälsosam kosthållning minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och bidrar till en minskad risk för akut koronart syndrom. De nordiska näringsrekommendationerna innehåller riktlinjer för att förebygga kardiovaskulär sjukdom, och dessa har vidare kvantifierats av Livsmedelsverket. Trots de stora hälsofördelar som en sådan kosthållning medför når få svenskar de uppsatta målen och kunskapen om hur kostvanorna ser ut hos gruppen av personer som genomgått akut koronar händelse är begränsad. Syftet var att undersöka hur kosthållningen hos patienter som vårdades för akut koronart syndrom stämmer överens med de nordiska näringsrekommendationerna. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Fyrtiotvå personer som genomgått akut koronart syndrom rekryterades genom konsekutivt urval på tre hjärtmottagningar i södra Sverige. Svarsfrekvensen var 76 procent, vilket antyder att studien har god generaliserbarhet. Samband undersöktes genom Students t-test test och Fishers exakta test. Resultatet visade att enbart två procent av patienterna nådde kostrekommendationerna gällande frukt och grönsaker, och lika stor andel nådde det rekommenderade intaget av fullkornsprodukter. För konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter åt 88 procent i enlighet med näringsrekommendationerna. Tjugosex procent åt den rekommenderade mängden nötter och frön medan 64 procent av studiedeltagarna nådde det uppsatta målet för intag av fisk. Enbart en liten andel av studiedeltagarna hade helt uteslutit feta mejeriprodukter och smörbaserade matfetter från sin kost i enlighet med rekommendationerna. Slutsatsen kunde dras att patienter som genomgått akut koronar händelse har en kosthållning som i liten grad överensstämmer med de Nordiska Näringsrekommendationerna. Med ökad kunskap om kostintagets betydelse finns det förbättringspotential för denna grupp patienters kostförändringar och hur personcentrerade kostinterventioner kan bidra till ökad kardiovaskulär hälsa. / Adhering to a healthy diet reduces the risk of cardiovascular disease and contributes to a lower risk of acute coronary syndrome. The Nordic Nutrition Recommendations includes a set of nutritional guidelines aimed at preventing cardiovascular disease and these have been further quantified by the Swedish National Food Agency. Despite the big health improvements that such a diet entails, few Swedes meet the recommended daily intakes. Little is known about how the dietary patterns of the specific subgroup of people who have experienced an acute coronary event compares to the Nordic Nutrition Recommendations. The aim was to investigate to what extent patients whom have been treated for acute coronary syndrome adhere to the latest nutritional guidelines given by the Nordic Nutrition Recommendations 2012. To answer the aim of the study a quantitative method was used through a survey study. Forty-two people were enrolled by consecutive sampling from three different heart polyclinics in southern Sweden. The study had a response rate of 76 percent, which suggests that the study had a high generalisability. Correlations between independent variables were controlled with Student’s t-test and Fisher’s exact test. The results showed that only two percent of the patients reached the guidelines dietary reference level when it comes to fruits and vegetables. The same result was shown when it comes to wholegrain dietary intake among this population, only two percent reached the recommended level. Looking at the dietary intake of red meat the result showed that 88 percent eat according to The Nordic Nutrition Recommendations. Looking at the intake of nuts and seeds, 26 percent of the patients ate as suggested in the guidelines. Sixty-four percent of this studies participants reached the recommended intake of fish per week. Only a low rate of the patients had completely excluded fat dairy products and butter-based products. The conclusion was made that patients who went through an acute coronary event have a dietary consumption that to a low extent correspond to The Nordic Nutrition Recommendations. There are room for improvement in this area. With the help of further studies in this subject would illuminate greater understanding about the dietary patterns among this patient group and how patient participatory dietary interventions could contribute to cardiovascular health.

Bakgrund: Icke-heterosexuella ungdomar har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning om icke-heterosexuella ungdomars psykiska hälsa i svensk kontext är dock begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland.  Metod: Tvärsnittsstudiedesign med befolkningsenkäten Liv och Hälsa Ung i Region Gotland användes. Psykisk ohälsa mättes med Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ). Psykiskt välbefinnande mättes med Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF). Chi2-tester, t-tester och logistiska regressioner användes för att analysera data.  Resultat: Jämfört med heterosexuella ungdomar hade icke-heterosexuella ungdomar signifikant högre odds för både psykisk ohälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i ojusterade regressioner. Dessa samband var dock inte signifikanta i justerade regressioner. Däremot påvisades högre odds för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande bland tjejer, ungdomar med hög stressnivå, ungdomar som kände sig ensamma eller som inte hade någon att prata med. Risken för nedsatt psykiskt välbefinnande minskade även med bättre upplevd familjeekonomi och ökad social status i skolan.  Slutsats: De justerade resultaten påvisade inga signifikanta samband mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland. Sexuell läggning kunde därmed inte direkt associeras med en ökad risk för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande. Signifikanta samband påvisades mellan stress, ensamhet och att inte ha någon att prata med och psykisk ohälsa samt nedsatt psykiskt välbefinnande. Inkluderingsinsatser och riktade stödjande insatser kan möjligen minska upplevelsen av stress, ensamhet och utanförskap. Studien visade också hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i hela studiepopulationen. Breda åtgärder för att stärka ungdomars psykiska välbefinnande, såsom insatser i skolan, skulle kunna förbättra hälsan för många ungdomar, inklusive de med icke-heterosexuell läggning. / Background: Non-heterosexual adolescents are at higher risk of mental health problems than heterosexual adolescents. Research on the mental health among non-heterosexual adolescents in the Swedish context is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between sexual orientation and mental health problems and mental well-being in adolescents on Gotland.  Method: A cross-sectional design including the population survey Life and Health Youth in Region Gotland was utilized. The survey included the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for assessing mental health problems, and the Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF) for assessing mental well-being. Chi2 tests, t-tests and logistic regressions were used to analyze the data.  Results: In unadjusted regressions, non-heterosexual adolescents had significantly higher odds for both mental health problems and decreased mental well-being compared to heterosexual adolescents. These associations were no longer significant in adjusted regressions. Significantly higher odds for mental health problems and decreased mental well-being was demonstrated in girls, adolescents with high levels of stress, and adolescents who felt lonely or who had no one to talk to. The risk of decreased mental well-being was also reduced with better perceived family finances and increased social status at school.  Conclusion: Adjusted regressions showed no significant associations between sexual orientation and mental health problems or mental well-being among adolescents on Gotland. Therefore, sexual orientation could not be directly associated with an increased risk of mental health problems or decreased mental well-being. The results showed significant associations between stress, loneliness and not having anyone to talk to and mental health problems and decreased mental well-being. Inclusive interventions and targeted support efforts could possibly reduce the experience of stress, loneliness and exclusion. The study also showed a high prevalence of decreased mental well-being in the entire study population. Interventions to strengthen adolescents’ well-being, e.g. school-based interventions, could improve the health of adolescents, including those with a non-heterosexual orientation.