No description available.

No description available.

Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri. Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H & M, Sandvik, IKEA och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder. I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande. Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.

The aim of this study is to explore how agencies in Gävleborg operate and collaborate in cases concerned with trafficking for forced labour. The study also aims to investigate the agencies employees’ perception of how the collaboration affect the result of their work. The collaboration in Gävleborg is an interdisciplinary collaboration which the social services is a part of. Since the authors of this study are students of the social work program, the social worker’s role has naturally been reflected and slightly more focused on. The theories used in this study are team typology and influencing factors. The theories provides an explanation of how different professions work together and what factors influence their work. By doing semi-structured interviews with five employees from different collaborating agencies the authors have found out more about the collaborative work done in Gävleborg and the perception the employees have of the collaboration. The result shows an overall positive attitude towards the collaboration and that the interdisciplinary collaboration contributes to a developed work process that benefit the victims of trafficking for forced labour.

Today it is estimated that around 40 million people are exploited in human trafficking around the world. The Swedish Equality authority (Jämställdhetsmyndigheten) acknowledge that labour exploitation is the second most common form of human trafficking. The purpose of this study is to make a legal status report of human trafficking for labour exploitation in Sweden, and this is done through a legal dogmatic method.  The result shows that the Swedish human trafficking-law is connected to the international conventions and protocol through international agreements. The common knowledge of labour exploitation in Sweden is limited and Sweden needs to work with preventative and protective measures to secure the rights of the people being used in labour exploitation. Many of the people being used in labour exploitation in Sweden are foreigners. Sweden lacks protection of migration workers’ rights when it comes to informational measures and protective actions after being exploited. Sweden has a low number of prosecutions for the crime of human trafficking and almost non existing concerning labour exploitation. The Swedish law concerning labour exploitation is in development where a new paragraph, “human exploitation”, was added in 2018. The first case under this paragraph is under appeal to the Swedish Supreme Court and is awaiting the final judgment that will affect the future appliance of the law.

I Sverige har till dato endast en fällande dom för människohandel för tvångsarbete meddelats, trots att statistik och rapportering i media indikerar att problemet är omfattande. Av media och myndighetsrapporter framgår att de som utsätts för arbetskraftsexploatering ofta är personer som befinner sig i Sverige som asylsökande eller som helt saknar tillstånd att vistas och arbeta i landet. Detta är även en grupp som på grund av deras prekära migrationsstatus, bristande tillgång till myndighetsskydd och begränsade försörjningsmöjligheter identifierats som särskilt utsatt för människohandel. Trots detta har inget åtal för människohandel för tvångsarbete avsett exploatering av papperslösa eller asylsökande, och åtal har heller aldrig väckts för fall där migranten rekryterats i Sverige. I denna uppsats diskuteras och problematiseras den internationella och den svenska definitionen av människohandel ur ett rättighetsperspektiv, med särskild fokus på arbetskraftsexploatering av irreguljära migranter och skyddet för deras rättigheter. Det konstateras att eftersom definitionen av människohandel utformats inom ramen för ett brottsbekämpningsuppdrag har de utsattas rättigheter hamnat i skymundan. Staternas ovilja att garantera de irreguljära migranternas rättigheter har påverkat definitionens utformning och lett till att den exploatering denna grupp utsätts för hamnar utanför dess tillämpningsområde. Vidare visas att svenska domstolars tolkning och tillämpning av straffbestämmelsen har ytterligare begränsat dess tillämplighet i sammanhanget. Mot denna bakgrund anförs att människohandelsbestämmelsen inte på ett tillfredsställande sätt förmår förebygga och bekämpa den typ av människohandel som idag är av störst praktisk betydelse. Straffbestämmelsen misslyckas även med att beskydda de irreguljära migranternas rättigheter, en grupp som är särskilt utsatt för rättighetskränkningar av olika slag men som har en mycket begränsad tillgång till myndigheternas beskydd. Avslutningsvis diskuteras behovet av en mer ändamålsenlig rättstillämpning eller en reviderad straffbestämmelse. Såsom människohandel definierats av internationella organisationer avses den handelsprocess som leder till exploatering, och inte exploateringen i sig. Särskilt de irreguljära migranter som rekryteras i Sverige har sällan utsatts för en sådan handelsprocess. Det anförs därför att det ur ett svenskt perspektiv vore angeläget att istället anta en straffbestämmelse som möjliggör bestraffning av den fortgående exploateringen.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.