• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Friluftsliv i ett förändrat kommunikationslandskap : En kvalitativ undersökning kring hur ny mediekonsumtion påverkar Umeå kommuns kommunikation

Utterström, Ylva January 2014 (has links)
The aim of this study is to examine which communication channels and communication strategies Umeå municipality could use for information concerning outdoor recreation. To achieve this aim the following theories and views have been applied: social communication, communication strategies, two-way symmetrical communication, social media and uses and gratifications. The study was conducted through four focus group interviews and one informant interview. The focus groups consisted of four groups of outdoor enthusiasts in Umeå municipality: outdoor interested students, organized outdoor enthusiasts, active families and active seniors. The informant were the person that is centrally positioned within the business. The material was collected during the 6th and 19th of February 2014. The results and analysis of the study showed that outdoor enthusiasts have acquired new communication habits and that the municipality partially requires changes in their communication strategy. The new media habits has meant that outdoor enthusiasts would like to receive personalized information rather than information that is targeted towards the crowd. Thus, there is a clash between how the municipality communicates and outdoor interested’s approach to dialogue. Outdoor enthusiasts also want to communicate with each other to a greater extent than with the municipality. The result also showed a lack of communication channels that enable outdoor enthusiasts to communicate with each other. Finally, there were also a digital divide that shows that active seniors are distinguished because they have not embraced the new media consumption in the same extent as other groups. This has the consequence that Umeå municipality must use a mixture of communication channels to adapt to the public. / Syftet med studien är att undersöka vilka kommunikationskanaler samt kommunikationsstrategier Umeå kommun kan använda för information som rör friluftsliv. För att uppnå syftet har teorier och fakta om samhällskommunikation, kommunikationsstrategier, tvåvägs-symmetrisk kommunikation, sociala medier samt uses and gratifications använts. Studien har genomförts genom fyra fokusgruppsintervjuer och en informantintervju. Fokusgrupperna bestod av fyra grupper av friluftsintresserade i Umeå kommun: friluftsintresserade studenter, organiserade friluftsmänniskor, aktiva barnfamiljer samt aktiva seniorer. Informanten som intervjuades var den person som är centralt placerad inom verksamheten. Materialet samlades in under tidsperioden 6-19 februari 2014. Resultatet och analysen av studien visade att friluftsintresserade har skaffat sig nya medievanor och att kommunen delvis måste ändra sin kommunikationsstrategi. De nya medievanorna har medfört att friluftsintresserade vill få individanpassad information istället för information som är riktat mot den breda massan. Därmed har det uppstått en krock mellan hur kommunen kommunicerar och friluftsintresserades syn på dialog. Friluftsintresserade vill även kommunicera med varandra i större utsträckning än med kommunen i fråga. Resultatet visade också att det saknas kommunikationskanaler som möjliggör att friluftsintresserade kan kommunicera med varandra. Slutligen återfanns även en digital klyfta som visar att aktiva seniorer särskiljer sig då de inte har anammat den nya mediekonsumtionen i lika utsträckning som övriga grupper. Det betyder att Umeå kommun måste använda en blandning av kommunikationskanaler för att anpassa sig efter medborgarna.
2

Lägg märke till varumärket : En kvantitativ undersökning kring hur varumärket Hollister jobbar med kommunikation för att stärka sitt varumärke. / Mind the brand : A quantitative case study on how the brand Hollister is working with communications to enhance their brand.

Leijonklo, Lovisa January 2014 (has links)
The purpose of the case study is to research whether the brand Hollister can establish themselves to their target audience working with communication. To achieve the goal with the study, the following theories has been applied: brand building, visual communication, two-way symmetrical communication and communication channels. The study was conducted by a quantitative online questionnaire survey. The online survey was aimed at teenagers aged 15-18 years old living in Täby or Umeå where one question was "What difference can be discerned between Täby, where there is a shop, and Umeå where there is no shop". The material was collected during a period of eight days between december 11th to december 19th 2013. The online survey was answered by 90 units which means a response rate of 90 percent. The results of the study showed that it differed somewhat between the cities and above all it showed that the units from Täby had more knowledge about the brand's visual identity, and visited the store to a larger extent. The analysis also showed that branding is an important part to reach out and influence Hollister’s target audience where the work of visual communication is vital. / Syftet med studien är att undersöka om varumärket Hollister kan etablera sig hos sin målgrupp med hjälp av kommunikation. För att uppnå syftet har följande teorier tillämpats: varumärkesbyggande, visuell kommunikation, tvåvägs-symmetrisk kommunikation samt kommunikationskanaler. Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätundersökning på webben. Webbenkäten riktade sig till tonåringar i åldern 15-18 år som bor i Täby eller Umeå då bland annat en frågeställning har varit ”Vilken skillnad går att utläsa mellan Täby, där det finns en butik, respektive Umeå där det inte finns någon butik”. Materialet samlades in under en period på åtta dagar mellan 11-19 december 2013. Webbenkäten svarades av 90 enheter vilket innebär en svarsfrekvens på 90 procent. Resultatet av studien visade att det skiljde en del mellan städerna framförallt går det att utläsa att enheterna från Täby hade mer kännedom kring varumärkets visuella identitet samt besökt butiken i större utsträckning. Analysen visade även att varumärkesbyggande är en viktig del för att nå ut och påverka sin målgrupp och bland annat att arbetet med den visuella kommunikationen är betydelsefull.

Page generated in 0.1018 seconds