Den svenska fotbollen har under de senaste åren genomgått en kommersialiseringsprocess som inte bara har inneburit ökade publiksiffror och engagemang utan även ökade intäkter, framför allt från Tv-rättigheter. I denna process har bolagiseringen av svensk idrott varit en viktig milstolpe, att föreningar kunde gå från att vara ideella föreningar till att bilda Idrotts AB gav den svenska idrotten en ny dimension. Detta har lett till att allsvenska klubbar idag oftast drivs på ett sätt som kan likställas med företag, de ekonomiska målen har fått en allt större plats hos klubbarna. I början av 2020 trädde ett nytt Tv-avtal i kraft för Allsvenskan som gav de allsvenska klubbarna en stor intäktsökning.   Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur de allsvenska klubbarnas ekonomi har förändrats med det nya Tv-avtalet. Detta genom att se till hur intäkts- och kostnadsstrukturer har påverkats och hur klubbarnas karaktäristiska drag ser ut idag. Studien undersöker de 10 klubbar som har spelat i Allsvenskan mellan åren 2018–2022 för att kunna göra jämförelser kring hur det såg ut innan och efter Tv-avtalets inträde. Då det finns en del forskning kring detta på internationella klubbar men knapphändig i en svensk kontext, ämnar studien bidra till forskningen om hur allsvenska klubbar mår ekonomiskt.    Med en kvantitativ metod som grund har data bestått av information hämtad från klubbarnas årsredovisningar och analysen har gjorts genom bivariat analys och jämförelser mellan år och klubbar. Studien visar att på att det nya Tv-avtalet har haft en stor påverkan på de allsvenska klubbarna, då de totala intäkterna i Allsvenskan har ökat. Andelen av de totala intäkterna som Tv-rättigheterna står för har ökat, och de klubbar med mindre eget kapital har dragit mest nytta av detta. Vidare har de extraordinära intäkterna sett den största procentuella ökningen för majoriteten av klubbarna och personalkostnader är den post vars andel har ökat mest bland kostnaderna. Samtidigt som de klubbar med mindre eget kapital har påverkats mest av Tv-avtalet är det tydligt att klubbarna med större eget kapital förlitar sig mycket på extraordinära intäkter för att sportsligt kunna utmana marknadsledaren Malmö FF.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?