Sammanfattning Datum: 2014-06-10 Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla Pettersson Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens Högskola Nyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter. Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkter Frågeställning: • Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? • Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter? Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott. Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor. Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning.

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där den empiriska datan består utav remissvar från 22 stycken respondenter jämnt fördelade mellan revisionsbyråer och normgivande organ.Att döma av remissvaren från respondenterna har IASB och FASB mycket arbete kvar att göra innan standarden kan anses vara redo att utfärdas. De flesta respondenter är förvisso nöjda med att IASB och FASB utvecklar en ny gemensam standard gällande intäkter från kontrakt med kunder, även om ingen är helt nöjd med förslaget som lagts fram. Endast två respondenter är helt eller delvis emot förslaget, då de istället tycker att det hade räckt med att förbättra nuvarande standarder. Vid en jämförelse mellan revisionsbyråerna och de normgivande organen ser vi att revisionsbyråerna generellt varit lite mer positiva till IASB och FASBs förslag till standard, även om det inte är någon markant skillnad dem emellan. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Allt fler industriella företag erbjuder kundanpassade produkter. Produkterna utvecklas inom ramen för långvariga relationer med kunder. Detta har betydelse för hur de ekonomiska informationssystemen bör utformas. I uppsatsen föreslås modeller för den interna redovisningen</p><p>som stödjer fokusering av både kunder och produkter. Därtill studeras hur kunder påverkar företagets kostnader. Litteraturen om redovisning och kalkylering, som har utvecklats för att i första hand fördela kostnader på produkter, analyseras utifrån att både produkter och kunder är väsentliga för uppföljningen. De föreslagna modellerna illustreras via en analys av kostnadsdata från Paroc AB. Dessutom diskuteras hur de föreslagna modellerna kan stödja kalkylering inför olika kundrelaterade handlingssituationer.</p><p>Både kund och produkt bör användas som kostnadsbärare i redovisningen för industriella företag som arbetar med en hög grad av kundanpassning. Detta ökar möjligheterna att analysera kostnaderna, jämfört med att enbart produkter fokuseras. Vidare kan kategorisering av kostnader efter hur resurser som förbrukas har anskaffats ge värdefull information, som inte är beroende av analysobjekt. I uppsatsen skiljs mellan prestationsberoende, kapacitetsberoende och nedlagda kostnader. Att använda kund och produkt som kostnadsbärare i redovisningssystem komplicerar dock att etablera nivåer av kostnadsställen i redovisningen som föreslagits i ABC-litteraturen. Det är bättre att använda den traditionella nivåindelningen av kostnadsbärare enligt stegkalkylsmetoden.</p><p>Kundrelaterade aktiviteter är ofta avsedda att skapa värden i senare tidsperioder. Framåtriktade aktiviteter kan redovisas som ’goda kostnader’, om de inte anses vara investeringar i formell bemärkelse. Detta medför att kostnaderna kan analyseras i senare tidsperioder utan att värdering av investeringar eller avskrivningar av tillgångar behöver göras. Investeringar i kunder skapar ofta immateriella tillgångar. För att värdera immateriella tillgångar är det väsentligt att studera möjligheterna till alternativ användning. I uppsatsen föreslås en kategorisering av tillgångar i specifika, begränsade och icke begränsade tillgångar.</p> / Rapportkod: LiU-Tek-Lic-2000:40.

No description available.

What purpose do budgetary tools, such as zero-base budgeting, break-down budgeting, net budget, program budget, and multi-year budget serve? Are they methods whereby planners and administrators intend to take the initiative and increase their power at the expense of the political decision-makers? Or, inversely, are they avenues to increased political influence? This dissertation analyses, characteristic by characteristic, different budgetary aspects in health care budgeting and their action alternatives. These aspects are related to three goals; priority setting, influence on action, and administrative contol. The attitudes of key groups – political decision-makers, planners, hospital administrators, and senior physicians – are investigated. The study shows that budgeting is incremental, not comprehensive. Budgetary reforms are of more concern to planners and administrators than to political decision-makers or senior physicians. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Wind power is expanding rapidly in Sweden. Increasing amounts of wind power sets higher requirements on balancing power and grid expansions and would affect the whole Swedish electricity system. The aim of this report is to examine the factors affecting the wind power expansion in Sweden. How many wind power plants projects will obtain building permissions and what costs and revenues can be expected? How much balancing power will be required and does a changing geographical distribution of the wind power plants reduce the need of balancing power? A survey of the county board’s official applications has been made and out of all the applications, corresponding to 80 TWh produced per year, about half of the applications are expected to obtain a permit with a major portion of them located in the north of Sweden. Especially older wind power plants, deriving revenue from Nord pool, find themselves today in a complicated financial situation. However new wind power plants with favorable wind conditions and with revenues from fixed prices are likely to be more commercially viable and less dependent on electricity certificates. The power production can be expected to even out with a greater geographical dispersion and the balancing power requirement can be estimated to 60-80 % of the totally installed wind power. During short periods, of the order of hours, the power gain or loss is usually less than 10% but during longer periods, of the order of day, the wind power can in extreme cases experience losses and gains in power up to 70 % of the installed capacity.

I denna rapport undersöktes det om det går att öka intäkterna och elprognoserna på Södra Cell AB i Mönsterås och om det går, hur ser det ut isåfall.   Detta gjordes genom att undersöka hur processen fungerar på Södra Cell AB i Mönsterås och vart intäkterna och utgifterna kommer ifrån. Det granskades hur elprognoserna fungerar och hur dessa skulle kunna göras bättre och mer effektiva. Det gjordes mestadels teoretiskt då pandemin hindrade de praktiska undersökningarna.  Elprognoserna granskades specifikt från den 23 mars 2021 och resultatet blev att den går att göra lite bättre. Det gick att öka elproduktionen och därmed höja elprognosen och få in extra intäkter.  Allmänna förbättringar som kunde öka intäkterna var, en stabilare körning på driften ger en bättre produktion och mindre inköp av olja ger mindre utgifter. Därefter framgick det att olika årstider ger olika elpriser på elmarknaden. Detta innebär att det går utnyttja detta genom att producerar så mycket som möjligt under de månaderna med högt elpris, för att maximera intäkterna. / This report examined whether it is possible to increase revenues and electricityforecasts at Södra Cell AB in Mönsterås and, if so, what does it look like in that case.This was done by examining how the process works at Södra Cell AB in Mönsteråsand where the income and expenses come from. It was examined how the electricityforecasts work and how these could be made better and more efficient. This wasmostly done theoretically as the pandemic hindered the practical investigations.The electricity forecasts were examined specifically from March 23, 2021 and theresult was that it can be done a little better. It was possible to increase electricityproduction and thereby increase the electricity forecast and bring in extra income.General improvements that could increase revenues were, a more stable run ofoperations results in better production and less purchases of oil result in less expenses.It then emerged that different seasons give different electricity prices in the electricitymarket. This means that it is possible to utilize this by producing as much as possibleduring the months with high electricity prices, in order to maximize revenues.

Studien undersöker hur införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har påverkat värderelevansen för svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm. Syftet med studien är att genom regressionsanalys undersöka huruvida värderelevansen av redovisningsinformation och intäkter har ökat efter de nya riktlinjerna för intäktsredovisning. IASB förutspår att några av debranscher som påverkas mest av standarden är telekommunikation och IT. Därför undersöks dessa branscher närmare för att se om värderelevansen av intäkter ökat i större utsträckning än för de resterande branscherna i urvalet. Det empiriska resultatet visar inte att värderelevansen har ökat för vare sig redovisningsinformation eller intäkter. Studien finner inte heller bevis för att värderelevansen av intäkter för branscherna telekommunikation och IT har ökat i större utsträckning än för resterande branscher.

Budgeten har av forskare sagts vara hjärtat av ekonomistyrning. Den traditionella budgeteringen har länge fått kritik för sin stelbenta syn på resurser och organisationer. Det har även förts en debatt gällande hur ekonomistyrning kan ske på bästa sett. Contingencyteorin hävdar att det inte finns ett universellt sätt att styra organisationer, utan att varje organisation måste anpassa sin styrning utifrån sina situationsfaktorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur budgetprocessen fungerar inom en organisation med ett specifikt uppdrag och fasta intäkter, samt vilka eventuella nackdelar användning av traditionell årsbudgetering medför. Studien realiseras genom en kvalitativ fallstudie genomförd på Sveriges Radio, vars uppdrag och intäkter beslutas av riksdagen. Undersökningen fokuserar på hur dessa contingencies, omvärldsfaktorer, påverkar budgetprocessen på olika nivåer inom organisationen. Resultaten tyder på att dessa contingencies har en påverkan på budgetprocessen, men inte har samma dysfunktionalitet som tidigare kritik belyser. Slutsatsen av studien är att uppdragsspecifikation och fasta intäkter påverkar budgetprocessen och kan i viss mån bistå med vidare underlag för kritik till budgetprocessen. Studien bidrar till vidare förståelse för budgetprocessen inom organisationer med dessa situationsfaktorer och föreslår vidare forskning på liknande organisationer.

Redovisning av intäkter är ett av de största och viktigaste områden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intäkter har brister i form av inkonsekventa och ofullständiga regler. Behovet av en ny intäktsstandard har växt fram, inte minst på grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 påbörjade därför FASB och IASB ett samarbete med målet att nå en gemensam intäktsstandard. Projektet har nu nått så långt att de arbetar utifrån två olika modeller för att redovisa intäkter. Modellerna baseras på balansräkningsparadigmet där skillnader mellan tillgångar och skulder ger upphov till intäkter och kostnader. Enligt modellerna ska ett åtagande redovisas till verkligt värde alternativt till kundvärde.Valet av metod för intäkter ger olika värden på vissa poster såsom tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i balans- och resultaträkningarna. Då redovisningens syfte är att förmedla beslutsanvändbar information till företagets intressenter krävs det att informationen har vissa egenskaper. Egenskaperna hos de finansiella rapporterna brukar bedömas utifrån ett antal kriterier där tillförlitlighet och relevans anses vara de centrala aspekterna.Uppsatsen avser att besvara huruvida intäktsprojektet som har sin utgångspunkt i ett balansorienterat synsätt, kommer att leda till ett bättre underlag för att fatta beslut utifrån aktieägarnas perspektiv. Uppsatsarbetet har bedrivits genom en kvalitativ metod där vi har genomfört djupintervjuer med respondenter vilka har olika erfarenheter av intäktsredovisning. Undersökningens slutsatser är att intäktsprojektets kommande standard torde leda till bättre beslutsunderlag för användarna och att den kommande intäktsstandarden i högre grad torde baseras på ramverken och ekonomisk teori.Under uppsatsarbetets gång upptäckte vi en rad intressanta frågeställningar och områden vilka vi anser skulle vara intressanta för vidare studier och forskning. Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie där forskaren utifrån en specifik transaktion visar konsekvenserna av olika intäktsmodeller. / Uppsatsnivå: D