Woodroll® is a gasification technology developed by Cortus that produces synthetic gas (syngas) from biomass. Syngas can be used in several different applications. One interesting option is to convert it further into biomethane, which can be used as automotive fuel or replace natural gas in gas grids. The revenues and profitability of biomethane production is heavily dependent on policy instruments and support schemes. These subsidies can be either direct, where the producer receives a feed-in tariff for biomethane production, or indirect, where consumption rather than production is stimulated. This work has investigated which revenues that can be expected from biomethane production via Woodrooll® in Sweden, the Netherlands, Germany, the UK, France and Italy, both in terms of amounts and risks. A profitability analysis have also been carried out to preliminary compare the returns in the different countries, where two different scenarios for different revenues have been analyzed for two different feedstock prices. The results showed that the Netherlands and Italy provides the potentially highest revenues. However, there are uncertainty factors associated with all cases. Sweden and Germany offers indirect support and negative market trends. The Netherlands and the UK are the only options that provide a feed-in tariff for biomethane production via gasification. In the Netherlands the tariff can be secured before making investment decision but is only disbursed for 12 years. The UK offers a fixed feed-in tariff for 20 years but the tariff is secured first after plant start-up and the tariff may be reduced on a quarterly basis. In fact, the tariff has been reduced with 40 % over the last 24 months, but there are discussions on introducing a separate tariff for gasification. Italy has the support schemes that potentially offer the highest revenues, but gasification is currently not eligible for support. The latter also holds for France, which may be an interesting case in the future. If risk is to be minimized, Cortus may either focus on the Netherlands or await the discussions in the UK and France on introducing a gasification tariff. The work on standardization of biomethane use should also be followed since Italy offers the potentially highest return of the investigated countries. It is also recommended to look further for other cases. The best-case scenario for the risk averse is the one that provides a fixed tariff for 20 years and in which the tariff can be secured before an investment decision is taken. / Woodroll® är en förgasningateknik som utvecklats av Cortus som producerar syntesgas (syngas) från biomassa. Det finns en rad olika användningsområden för gasen. Ett intressant sådant är att omvandla den till biometan, vilket kan användas som drivmedel eller ersätta naturgas i gasnät. Dock så är intäktern och lönsamheten starkt beroende av stödsystem. Dessa subventioner kan antingen vara i form av en inmatningstariff, där biometanproducenten får en fast peng för biometanproduktion, eller i form av indirekt stöd där konsumtion snarare än produktion stimuleras. I detta arbete har det utretts vilka intäkter som kan förväntas för biometan-produktion genom Woodroll® i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Storbritanninen, Frankrike och Italien, både i termer av belopp och risk. En lönsamhetsanalys har också gjorts för att preliminärt jämföra avkastningen för de olika länderna. Två olika scenarier för olika intäkter har analyserats för två olika råvarupriser. Resultatet visade att samtliga länder kan erbjuda attraktiv avkastning. Dock är samtliga fall förknippade med osäkerhetsfaktorer. Sverige och Tyskland erbjuder indirekt stöd och negativa marknadstrender. Nederländerna och Storbritannien är de enda alternativen som ger en feed-in-tariff för biometanproduktion. I Nederländerna kan tariffen säkras innan investeringsbeslut fattats men betalas endast i 12 år. Storbritannien ger en fast tariff i 20 år men kan justeras kvarstalsvis och nivån säkras först efter uppstart av anläggningen. Tariffen har reducerats med 40 % de senaste 24 månaderna, men det pågår diskussioner om att introducera en särskild tariff för förgasning. Italien erbjuder stödsystemet som ger högst potentiella intäkter men biometan från förgasning är inte berättigat för stödet. Det senare gäller också för Frankrike som kan bli ett intressant fall i framtiden. Om det önskas att minimera risken så bör Cortus fokusera antingen på Nederländerna eller invänta diskussionerna om förgasningstariffen i Storbritannien och Frankrike. Arbetet kring standardisering av biometan-användning bör också följas eftersom Italien erbjuder de potentiellt högsta intäkterna. Det rekommenderas också att Cortus tittar vidare på andra alternativ. Det bästa fallet för den risk-aversiva är fallet som ger en fast tariff i 20 år och där stödet kan säkras innan investeringsbeslut fattas.

Bakgrund: Fotboll är världens största sport och har en global spridning över hela världen. Den utveckling som fotbollen har genomgått under moderntid har resulterat i att resurser har fått en mer betydelsefull roll i fotbollsklubbar. Fotbollsklubbar fungerar numera som investeringsobjekt för miljardärer som investerar stora ekonomiska resurser i fotbollsklubbarna. En fotbollsklubbs resurser är betydelsefulla men hur mycket påverkar resurserna det sportsliga resultatet? Syfte: Syftet är att förklara hur de allsvenska fotbollsklubbarnas resurser påverkar deras sportsliga resultat. Metod: Den här studien är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Primärdata bestående av årsredovisningar införskaffades från ekonomiansvarig på respektive fotbollsklubb samt från fotbollsklubbarnas hemsidor. Insamlad data användes för att genomföra statistiska analyser. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns ett signifikant samband mellan fotbollsklubbarnas ekonomiska resurser och deras sportsliga resultat. Studiens resultat påvisar även ett signifikant samband mellan hur mycket resurser som fotbollsklubbarna spenderar på humankapitalet och deras sportsliga resultat. / Background: Football is the biggest sport in the world and has a global spread throughout the world. The development of football in modern times has evolved into the fact that resources has had an increasing impact on football clubs. Football clubs have become an investment object for billionaires who have invested resources into football clubs. How much does resources affect the sporting success and do the clubs with the most resources have the best sporting results? Purpose: The purpose is to explain how the resources of Swedish football clubs affect their sporting results. Method: This study is a quantitive study with a deductive approach. Data were obtained in the form of annual reports from financial managers at each football club but also from the clubs' websites. The data is used to perform a multivariate regression analysis. Conclusion: The study's result shows that there is a significant correlation between the football clubs' financial resources and sporting results. The result also shows that there is a significant correlation between resources that football clubs settle on human resources and sporting results.

IASB och FASB utkom i maj 2014 med IFRS 15, en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning. IFRS 15 kommer att ersätta de nuvarande standarderna för intäktsredovisning, IAS 18 och IAS 11. Tillämpningen av IFRS 15 kan resultera i mer eller mindre omfattande förändringar av intäktsredovisningen. Intäktsredovisning och effekten som följer av att tillämpa olika standarder och redovisningsprinciper har länge varit föremål för diskussion. Diskussionen bottnar i olika synsätt gällande när recognition av intäkter skall ske, det vill säga vilka rekvisit som skall föreligga för att en intäkt skall tas upp i resultaträkningen/rapport över totalresultat.I denna uppsats tillämpas rekvisitet för intäktsredovisning i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att belysa effekten i resultaträkningen när respektive rekvisit tillämpas i samband med entreprenaduppdrag. Effekten av de olika rekvisiten för intäktsredovisningen av entreprenader, analyseras genom att tillämpa en modell som belyser olika informationsvärden som uppstår till följd av att rekvisiten tillämpas.Finansiella rapporter syftar till att delge information till intressenter. Vilka rekvisit som underbygger intäktsredovisningen har en nära koppling till informationsvärdet som erhålls. Olika intressenter efterfrågar olika informationsvärden i de finansiella rapporterna. I vissa fall premieras aktualitet och relevans, i andra fall tillförlitlighet. I denna uppsats analyseras två intressentperspektiv kopplat till det informationsvärde som tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15 resulterar i. Decision-usefulness och stewardship utgör de primära intressentperspektiven som analyseras i denna studie.Syftet med denna studie är således att genom tillämpning av IAS 11 och IFRS 15, analysera konsekvenserna vid respektive tillämpning avseende intäktsredovisning av entreprenader. Vidare utvecklas en förklaringsmodell, underbygg med litteratur inom ämnesområdet, som konsekvent tillämpas för att analysera informationsvärdet som tillämpningen av respektive standard ger upphov till. Studien visar att tillämpningen av de olika rekvisiten kan ge upphov till information som tilltalar olika intressenter utifrån deras informationsbehov. Tillämpningen av IFRS 15 ledde i större utsträckning till varierande informationsvärden än tillämpningen av IAS 11. I studien framkommer även att rekvisiten för intäktsredovisning kan ge upphov till olika effekter i resultaträkningen. / In May 2014 the IASB and the FASB published IFRS 15, a new accounting standard for revenue recognition. IFRS 15 will replace the current standards on revenue recognition, IAS 18 and IAS 11. The application of IFRS 15 may result in more or less extensive changes in revenue recognition. Revenue recognition and the effect resulting from the application of different standards and policies has long been a subject of discussion. The discussion stems from the different views regarding when the recognition of revenue take place, i.e. the necessary prerequisites which must exist for income to be included in the income statement/statement of comprehensive income. In this paper the necessary prerequisite for revenue recognition is applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to highlight the effect in the income statement when the respective necessary prerequisites is applied in the context of construction contracts. The effect of the various necessary prerequisites for revenue recognition of construction contracts is analyzed by applying a model that illustrates the different information values arising from the application of the necessary prerequisites. Financial reports are designed to communicate information to stakeholders. The necessary prerequisites that underpin revenue recognition have a close connection to the information value that is obtained. Different stakeholders demand different information values in the financial statements. In some cases timeliness and relevance is rewarded, in other cases reliability. In this paper a stakeholder perspective is illustrated which is linked to the information value that the application of IAS 11 and IFRS 15 results in. Decision-usefulness and stewardship are the primary stakeholder perspectives that are analyzed in this study. The purpose of this study is to analyze the consequences on revenue recognition by applying IAS 11 and IFRS 15 on construction contracts. The information value resulting from the application of the standards is analyzed through an explanatory model with basis in the subject area. The findings shows that the application of the various necessary prerequisites can lead to information that appeals to different stakeholders based on their information needs. The application of IFRS 15 led in larger extent to various information values than the application of IAS 11. The findings also show that the necessary prerequisites for revenue recognition may give rise to different effects on the income statement. This paper is written in Swedish

Den Europeiska organisationen IASB och den Amerikanska organisationen FASB gav i maj 2014 ut IFRS 15-Intäkter från avtal med kunder vilket är den nya standarden med anvisningar om hur intäkter ska redovisas. Denna standard började gälla 1 januari 2018 och ersatte de äldre intäktsredovisningsstandarderna IAS 11 och IAS 18. Problemet med de äldre standarderna var att det fanns en svårighet med att hitta den kritiska tidpunkten för rekognition av intäkter. Med anledning av detta var den nya standardens yttersta syfte att klargöra för när intäkter ska tas upp i bolagens räkenskaper. Syftet med denna studie är att belysa de redovisningsskillnader som finns mellan IFRS 15 och IAS 11 samt undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader får för bolags intressenter och deras beslutsfattande. För att på bästa sätt kunna belysa dessa skillnader består empirin av egenkonstruerade typfall där de olika redovisningsstandarderna appliceras. Användandet av typfall grundar sig i att det när studien gjordes inte fanns några årsredovisningar som hade IFRS 15 som redovisningsgrund eftersom standarden är så ny. För att kunna bestämma när en intäkt ska tas upp i redovisningen blir matchnings och realisationsprincipen två centrala delar i analysen. Med hjälp av vetenskapliga källor och etablerade teorier analyseras dessa. Vid analys av empirin och vid slutsatserna är det främst intressentteorin som ligger till grund för analysen. Således är de slutsatser som dras baserade på intressentteorin. Studien kommer fram till att IFRS 15 betraktas som något mer försiktig än sin föregångare IAS 11.

Inom fondförvaltning används kvantitativa metoder för att förutsäga hur företags räkenskaper kommer att förändras vid nästa kvartal jämfört med motsvarande kvartal året innan. Banken SEB använder i dag multipel linjär regression med förändring av intäkter som beroende variabel och förändring av valutakurser som oberoende variabler. Det är problematiskt av tre anledningar. Först och främst har valutor ofta stor multikolinjäritet, vilket ger instabila skattningar. För det andra det kan ett företags intäkter bero på ett urval av de valutor som används som data varför regression inte bör ske mot alla valutor. För det tredje är nyare data mer relevant för prediktioner. Dessa problem kan hanteras genom att använda regulariserings- och urvalsmetoder, mer specifikt elastic net och viktad regression. Vi utvärderar dessa metoder för en stor mängd företag genom att jämföra medelabsolutfelet mellan multipel linjär regression och regulariserad linjär regression med viktning. Utvärderingen visar att en sådan modell presterar bättre i 65,0 % av de företag som ingår i ett stort globalt aktieindex samt får ett medelabsolutfel på 14 procentenheter. Slutsatsen blir att elastic net och viktad regression adresserar problemen med den ursprungliga modellen och kan användas för bättre förutsägelser av intäkternas beroende av valutakurser. / Quantative methods are used in fund management to predict the change in companies' revenues at the next quarterly report compared to the corresponding quarter the year before. The Swedish bank SEB already uses multiple linear regression with change of revenue as the depedent variable and change of exchange rates as independent variables. This is problematic for three reasons. Firstly, currencies often exibit large multicolinearity, which yields volatile estimates. Secondly, a company's revenue can depend on a subset of the currencies included in the dataset. With the multicolinearity in mind, it is benifical to not regress against all the currencies. Thirdly, newer data is more relevant for the predictions. These issues can be handled by using regularisation and selection methods, more specifically elastic net and weighted regression. We evaluate these methods for a large number of companies by comparing the mean absolute error between multiple linear regression and regularised linear regression with weighting. The evaluation shows that such model performs better for 65.0% of the companies included in a large global share index with a mean absolute error of 14 percentage points. The conclusion is that elastic net and weighted regression address the problems with the original model and can be used for better predictions of how the revenues depend on exchange rates.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.

Det har alltid varit viktigt för företag i alla branscher att ständigt kunna fatta rätt beslut. För att kunna göra det måste företagen vara medvetna om vilka kostnader som finns och kan uppstå i deras verksamhet. För att kunna göra en rättvis kostnadsuppskattning bör företag även sträva efter att identifiera osynliga kostnader. Detta arbete baseras på en fallstudie som genomfördes på företaget LKAB som bedriver gruvverksamhet. Syftet med denna studie var att utreda huruvida osynliga kostnader och förlorade intäkter existerar och i så fall var och i vilken mån de bör beaktas. Studiens mål var att ta fram ett underlag som ska kunna tillämpas i effektiviserings syfte hos olika företag. Studiens frågeställningar kunde besvaras. Med hjälp av intervjuer utformades en värdeflödeskarta som påvisade var kostnader uppstår. En ABC-kalkyl användes för att kunna identifiera kopplingen mellan kostnader och deras aktiviteter och resurser. För att kunna avgöra vilka av kostnaderna och de förlorade intäkterna som bör påverkas användes Leans definition på slöseri. Resultatet som erhölls visade på att osynliga kostnader och förlorade intäkter existerar samt i vilken mån de bör beaktas och hanteras vid den taktiska planeringen. De kostnader som bör påverkas visade sig vara Demurrage-kostnaden, transportkostnaden och särhanteringskostnaden. De förlorade intäkterna som inte visade sig skapa något värde för kunden och då borde beaktas var dödfrakt, fraktkompensation, rabatterat pris och förlorade intäkter som uppstår i samband med produktionsstopp och produktkassering. Resultatet visade även på att det går att få ett användbart resultat utan att använda en ABC-kalkyl fullt ut. / Before making a decision based on a fair cost estimate, careful consideration should be given to ensure that invisible operational costs have been adequately identified and incorporated into the estimate. We present the results of a case study conducted at the Swedish mining company LKAB in which we investigated to what extent do invisible costs exist, their impact on lost revenue, and whether they can be adequately captured within the framework of a fair cost estimate. Using data obtained from a series of interviews conducted at LKAB, we built a value-flow chart to model costs and used an ABC calculation to determine the linkage between the costs and their activities and resources. We then applied Lean's definition of waste to identify which, and to what extent, these costs and lost revenue should be affected. Specifically, we determined that the costs which should be considered are: Demurrage, transport, and special handling and the sources of lost revenue are: dead freight, freight compensation, discounted prices, production stoppages, and discard a product. Finally, our analysis showed that fair cost estimates including invisible costs and lost revenue are useful in making decisions about the efficiency of a company and that a full ABC calculation is not required to get a useful result.

Intäkter är en väsentlig del av redovisningen och används för att fastställa de finansiella resultaten. Det är även ett betydelsefullt mått för intressenter som använder intäktsredovisningen för att bedöma företags finansiella prestation. År 2002 påbörjade IASB ett projekt för att utveckla en ny internationell intäktsstandard. Anledningen till detta var att öka jämförbarheten mellan olika företag och länder samt att utveckla ett mer konsekvent ramverk för intäktsredovisning. Svenska onoterade företag som klassificeras som större företag ska tillämpa det svenska regelverket K3, men har även möjlighet att följa det internationella regelverket IFRS genom att tillämpa den svenska rekommendationen RFR 2. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader uppstår mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 vid redovisning av intäkter när hänsyn tas till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal. Syftet i studien är även att visa vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. Intressenterna som avses är användarna av finansiella rapporter vilka nämns i IASBs föreställningsram. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats med utgångspunkt i tre olika branscher som förväntas påverkas av den nya intäktsstandarden. Typfallen har därefter analyserats utifrån tillämpning av regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3. Metoden som tillämpas i denna studie är av abduktiv karaktär och inom ramen för kvalitativ forskning. Resultatet av studien visar att det förekommer skillnader mellan RFR 2/IFRS 15 och K3. I typfallen uppstår skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på inkomstbeskattning utdelning och nyckeltal. Det är dock svårt att utifrån dessa typfall och faktorer konstatera vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. När hänsyn tas till att RFR 2/IFRS 15 är mer omfattande och detaljrik än K3 kan däremot RFR 2/IFRS 15 anses vara det regelverk som är mer gynnsamt för intressenterna av den anledningen att det förser intressenterna med mer användbar och utförlig information. / Revenue recognition is an essential part of accounting theory and is used for determining financial performance. It is also a meaningful measure for stakeholders that use revenue recognition to estimate companies’ financial performance. In 2002 the IASB started a project to develop a new international revenue recognition standard. The reason for this was to increase the comparability across companies and countries as well as develop a more consistent framework for revenue recognition. Unlisted Swedish companies which classifies as larger companies should apply the Swedish regulation K3, but they also have the opportunity to practise the international IFRS regulation by applying the Swedish recommendation RFR 2. The purpose of this study is to examine possible differences that may arise between the revenue recognition of RFR 2/IFRS 15 and K3 regarding income tax, dividends and financial ratios. The study will also show which regulation is most beneficial from a stakeholder perspective. The stakeholders referred to are the users of the financial statements in IASB’s conceptual framework. In order to achieve the purpose of this study, three hypothetical examples have been designed based on three different industries that are expected to be the most affected of the new revenue recognition standard. The hypothetical examples have then been analyzed based on the application of RFR 2/IFRS 15 and K3. The method for this study is an abductive character and within the frames of qualitative research. The findings of this study indicate that differences appear between RFR 2/IFRS 15 and K3. The hypothetical examples show that differences occur in the timing and allocation of revenue recognition which have an effect on income tax, dividends and financial ratios. Even though differences occur it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial from a stakeholder perspective, based on these hypothetical examples and elements. However, considering RFR 2/IFRS 15 being more comprehensive and detailed than K3, RFR 2/IFRS 15 may be considered more beneficial to stakeholders as it provides stakeholders with more useful and extensive information.

År 2005 infördes regeln om att samtliga noterade bolag inom Europeiska Unionen (EU) skulle uppföra sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS)med start räkenskapsåret 2005. Målet med IFRS är att världsekonomin ska bli mertransparent, ansvarsfull, jämförbar och effektiv. IFRS ska även bidra till att världsekonomin får förtroende, tillväxt och långsiktig finansiell stabilitet. Detta införande har setts som en revolution inom den finansiella ekonomin. Flera länder tog efter EU:s implementering men den nya regeln har dock inte implementerats lika smärtfritt i alla länder. Ryssland är ett land med ett redovisningsregelverk som skiljer sig väsentligt mot IFRS, men också från andranationella regelverk. Studiens problemdiskussion visar på att Ryssland har haft och har stora problem med implementeringen av IFRS till skillnad från EU-länderna vilket har lett fram tillstudiens syfte. Syftet med studien är att undersöka de skillnader som finns mellan IFRS och ryska redovisningsstandarder för att påvisa hur väl Ryssland framgångsrikt har lyckats implementera IFRS jämfört med ett av medlemsländerna i EU, i detta fall Sverige. Syftet medstudien är också att undersöka hur Rysslands kultur kan ha påverkat dess utveckling och implementering av nationella och internationella regelverk inom redovisningen. Studien har ett abduktivt tillvägagångssätt och syftar till att göra en komparativ studie. En granskning sker av tidigare forskning samt av koncernredovisningar enligt både IFRS och RAS från de 25 största företagen i Ryssland, baserat på jämnviktiga mätningar av intäkter, vinster, tillgångar och marknadsvärde. Därefter görs analyser och jämförelse mellan de olika regelverken. Detta görs även ur ett kulturellt perspektiv. Slutsatsen av studien visar att rysk redovisningspraxis har många väsentliga brister vilka påverkar dess förmåga att implementera IFRS. Bristerna existerar dels i regelverkets grundstenar men även i landets kulturella värderingar, vilket gör landets förutsättningar att framgångsrikt implementera IFRS väldigt små. Studien visar på stora skillnader i innebörden av likartade standarder mellan Rysslands nationella regelverk RAS och det internationella regelverket IFRS vilket försvårar harmoniseringen. Två stora skillnader är att IFRS är principbaserat och RAS är regelbaserat men även att IFRS fokus i rapporterna är tillaktieägarna och andra intressenter medan RAS främst är till för skattehantering. De största anledningarna att harmoniseringen mellan IFRS och RAS försvåras är den okunskap och bristfälliga utbildningen som råder hos ryska revisorer och upprättare av finansiella rapporter. Företagen känner sig obekväma och omotiverade och väljer därför inte att frivilligt uppföra finansiella rapporter enligt IFRS. Ur ett kulturellt perspektiv visar studienäven att Rysslands bristande utveckling inom redovisningssystem kan hänvisas till landetsdimensioner inom kulturella värderingar vilka är: lagstadgad kontroll, enhetlighet, konservatism och sekretess. Detta i motsats till IFRS värderingar: professionalism, flexibilitet, optimism och transparens. Länder, såsom Ryssland, med kulturella värderingar inom redovisningspraxis vilka är avlägsna gentemot IFRS värderingar måste övervinna högre hinder för att framgångsrikt implementera och fortsatt kunna använda IFRS. / In 2005, a new rule was introduced. The rule demanded that all listed companies within the European Union (EU) were to maintain their consolidated financial statements in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS), starting in the fiscal year of2005. The objective of the IFRS is to make the world economy more transparent, responsible, comparable, and effective. Additionally, the IFRS also was designed to bring confidence, growth, and long-term financial stability to the world economy. The introduction of IFRS has been seen as a revolution in the world of global economy. Many countries all over the world followed the EU and implemented their own new legislation, but many countries were not quite as successful with their implementations or had drastically different approaches to handling the economy. For instance, the Russian Federation is a state with an accounting framework that differs significantly from that of the IFRS and other national accounting frameworks. The discussion of this study shows that, unlike the countries within EU, the Russian Federation has major problems with the implementation of their own IFRS, which led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the differences between IFRS and the Russian Accounting Standards (RAS), while also comparing how much the Russian Federation implemented IFRS into their economy practices compared to that of a country within EU. In this case, Sweden. Another purpose of this study is to examine how Russian culture can affect the progress and implementation of national and international rules in their reporting sectors. This study will increase the understanding of accounting within the Russian Federation and its development from a cultural perspective. This work is done to facilitate trade between different countries and to increase the comparability of the accounting reports. This study has an abductive approach and the goal is to make a comparative study. An examination of previous research and consolidated financial statements, according to both the IFRS and RAS, can be scrutinized. The examination is limited to the 25 largest companies in the Russian Federation, based on facts of consistent measurement of revenue, profits, assets and market value. When the selection of companies is done, there will be an analysis comparing between the different regulations. An additional cultural perspective will be added contrasting Sweden to Russia. The results of this study show that Russian accounting has a lot of shortcomings in different aspects, which affects the ability to implement IFRS. The issues do not solely exist in the fundamental part of RAS, but also in the cultural values of the country. This makes it difficult for the companies of the Russian Federation to fully implement IFRS. The study demonstrates the big differences between the meaning of similar standards in the RAS compared to IFRS, which complicates the harmonization. One major difference between IFRS and RAS, is that IVIFRS is based on principles and RAS is based on rules. Another important difference is that IFRS put the focus on the reports to the shareholders and other stakeholders, while the RAS primarily focuses on tax management and the government. The main reason why the harmonization between the IFRS and RAS is so complicated is due to the fact that the Russian accountants’ lack both the proper knowledge and education. The companies feel insecure and unjustified, and therefore choose not to voluntarily set up financial reports according to the IFRS. From a cultural point of view, this study also shows that the Russian Federation’s lack of progress in the accounting system can be referred to the cultural basic values of the country, which are: statutory control, uniformity, conservatism and confidentiality. Contrary to this, IFRS basic values are: professionalism, flexibility, optimism and transparency. Countries such as the Russian Federation, with cultural values that differ radically compared to IFRS values, must overcome bigger barriers to successfully implement and continue to use IFRS properly.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts från vision till verklighet. Gemensamt för projekten är att målbilden varit inriktad på nytta, identitet och mervärde.   Kanal 5 i Stockholm är en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, där verksamheterna ändrats från industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till äldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling. Kommunikation. Landmärke.   Canon i Solna är ett medelstort kontorshus som i sitt utförande förenar en värdeneutral prefabriceringsestetik med det globala hightech-företagets krav på attraktiv arbetsmiljö, representativitet och profilering. Kontakt, öppenhet och överblick präglar byggnadens inre organisation. Effektivitet. Varumärke. Gränssnitt.   Swedbank Stadion i Malmö är resultatet av en hel regions långsiktiga uppslutning kring det lokala fotbollslaget, Malmö FF. Ett renodlat fotbollsstadion, en teaterscen för utpräglad fankultur, en intäktsmaskin för klubben i dess strävan mot etablering i det internationella finrummet. Interaktivitet. Historia. Intäkter. / The thesis consists of a summary of three completed projects. Photographs, drawings and sketches demonstrate how architectural concepts have been carried through into real buildings. Common to these projects is the clear focus on utility, identity and added value.   Kanal 5 in Stockholm is a small glass building. It has become a symbol of the transformation of an entire city block, where operations have changed from industry and crafts to work on conceptual content and media production. The building serves as the main entrance to the older renovated premises. Urban development. Communications. Landmark.   Canon in Solna is a medium-sized office building. Its design combines the anonymous aesthetics of prefabrication with the global high-tech company's requirement for an attractive working environment, hospitality and profiling. Connection, transparency and visibility characterize the building's interior organization. Efficiency. Branding. Interface.   Swedbank Stadion in Malmö is the result of an entire region's long-term commitment to the local football team, Malmö FF. A genuine football stadium, a theatre for a devoted fan culture, a cash machine for the club in its ambition to establish itself in the international community. Interactivity. History. Revenue.