<p>Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen.</p><p>I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna.</p><p>Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar</p><p>Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.</p>

Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen. I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna. Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.

Studien är ett samverkansprojekt med Jönköpings Södra IF. Syftet med denna studie är att undersöka Jönköpings Södra IF:s förankring i Jönköping genom att studera olika intressenters relation till föreningen och skapa ökad förståelse för intressenternas bild av föreningen. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk intressentmodell som syftar till att svara på vilka intressenter som räknas för en organisation. Genom attributen makt, legitimitet och angelägenhet delas intressenter in i kategorier beroende på vilka attribut de besitter. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod via semi-strukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna är representanter för respektive intressentgrupp som anses räknas i Jönköpings Södra IF:s fall.   Resultatet ger en insikt i hur komplex relationen mellan en förening och dess intressenter kan vara. Jönköpings Södra IF:s relationer till sina intressenter står i dagsläget på stadiga ben men studien identifierar faktorer som, vid uteblivna överenskommelser, kan sätta relationerna i gungning. De intressenter som räknas i Jönköpings Södra IF:s fall, besitter alla minst två av tre attribut, en faktor som visat sig vara till fördel för intressenterna. Identifikationen av en kompetent och lyhörd ledning har visat sig vara det som alla intressenter ser som en avgörande faktor för att kunna upprätthålla en god och sund relation med föreningen.   Nyckelord: J-Södra, intressenter, intressentperspektiv, intressentmodell, relationer

Sedan 2021 kan Arbetsförmedlingen anvisa arbetssökande till tjänsten Kundval Rusta Och Matcha (KROM). KROM syftar till att rusta eller matcha de arbetssökande till arbete eller studier och utförs av underleverantörer. Hos dessa leverantörer arbetar handledare med de arbetssökande, men samtidigt för leverantören och under avtalet från Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöks spänningsfältet mellan dessa olika aktörers intressen med hjälp av intressentmodellen och KASAM. Syftet är att få en förståelse för vilka effekter på handledarskapet som uppstår till följd av hur KROM är organiserat. Frågeställningarna är:  1. Hur tar sig olika aktörers intressen uttryck i arbetet som handledare inom KROM?  2. Vilka uppfattningar och strategier utvecklar handledare för att hantera olika aktörers intressen?  Detta undersöks genom sju semistrukturerade intervjuer med handledare inom KROM. Resultatet är att tre intressenter med sina huvudintressen påverkar handledarna: Arbetsförmedlingen med huvudintresset att avtalet efterföljs, leverantören med huvudintresset att generera resultat och deltagaren med huvudintresset att få ta del av en tjänst som är anpassad efter individens förutsättningar och behov. Trots att handledarna genomgående visar en stor förståelse för sin yrkesroll och förutsättningarna för sitt arbete, uppstår det krockar mellan de olika intressena och handledarens arbetssituation. För att kunna bemöta och hantera dessa krockar utvecklar handledarna följande strategier: Acceptans för avtalskrav, Ifrågasättande av avtalskrav, Planering/prioritering, Relationer, Bortse från eller ta bort krav, Självbild, Kompromiss/kompensation och Planering/prioritering.  Nyckelord: KROM, handledare, KASAM, intressentmodell, strategier

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.</p>

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån. Tre företagare som har valt att behålla sin revisor, samt sex företagare som har valt bort revisorn intervjuades. Respondenternas svar analyserades med hjälp av agentteorin, intressentmodellen samt tidigare forskning. Intressentmodellen användes för att definiera intressenterna till företaget samt hur de påverkas av en revision. Därefter analyserades svaren från respondenterna med hjälp av agentteorin som menar att revisorns roll som försäkrare till intressenterna anses vara den viktigaste. Resultatet som framkommit i denna undersökning har dock visat på något annat.

I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ. / At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.