Master of Science / Department of Journalism and Mass Communications / Louise Benjamin / In 2013, creating a 57-second video can lead to more than $150,000 in profit for the creator and the creator can be anyone. This money-making opportunity comes from a recent popular trend known as a “viral video,” defined as a phenomenon of a video becoming highly popular through rapid, user-led distribution via the internet. However, research has not determined a clear model for creating a non-professional viral video. Interviews and YouTube analytics revealed how the video “I’m Farming and I Grow It,” a non-professional video created by three Kansas boys, was spread. Using the theories Uses and Gratifications and Two-Step Flow, this case study then analyzed the comments posted on the viral video and a content analysis of the comments identified the key factors mentioned by users, which contributed to the videos’ millions of views. The results conclude the key components for making a non-professional video go viral are “opinion leaders” spreading the message and video content that elicits positive feelings such as joy, humor, or praise. This study also provides a model to help a non-professional video go viral based on previous research and this case study.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka informationsinhämtningen hos folk i vår närhet angående COVID-19. Vi ville veta vilken plattform dessa människor får/fått sin primära information under dessa två perioder, men också få en förståelse kring vilka informationskällor som de tycker/tyckte vsr viktigast för dem.Forskningsfrågor: Vilka plattformar har folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka informationskällor var viktiga för folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka medier/plattformar har folk i vår närhet mest förtroende för under Varningsperioden och Rekylperioden?Metod: Vår studie genomfördes med hjälp utav en kvantitativ enkätundersökning. Studien använde sig utav en kvantitativ och tvärsnittsdesign, även kallad survey design.Resultat: Resultatet i vår enkätundersökning visade tydligt att respondenterna primära informationsinhämtning kom genom olika plattformar från myndigheterna, deras hemsidor och sociala medier under båda dessa perioder. Bortser vi myndigheterna, så var de journalistiska nyhetsmedierna respondenternas andrahandsval. När det gäller respondenternas viktigaste informationskällor under dessa två perioder, så föredrog de myndigheternas hemsidor och de journalistiska nyhetsmedierna. Angående respondenternas förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för myndigheterna, och förtroendet har stigit med tiden. Respondenternas engagemang låg överlägset mest hos myndigheterna under både Varningsperioden och Rekylperioden.Slutsats: Vår enkätundersökning visade tydligt att folk i vår närhets primära informationsinhämtning angående COVID-19 kom genom olika plattformar från myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden under både Varningsperioden och Rekylperioden. De journalistiska nyhetsmedierna var respondenternas andrahandsval, såsom Aftonbladet och SVT under båda perioderna. Respondenternas förtroende under båda perioderna var starkast för myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten, och i nuläget var det jämnt med hos båda två. Lägst trovärdighet var för sociala medier.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.