Abstrakt En danselev på gymnasiet ska efter tre års studier ha utvecklat ett dansspråk och kunna kommunicera sitt kroppsliga lärande. Det är en kunskap som kräver både tid och erfarenhet för att utveckla. Syftet med studien är att utforska gymnasieelevers upplevelser inom dans, av att kommunicera sin kroppsliga kunskap i relation till begrepp inom Gy11 (2011) dansteknik 4. Frågeställningarna utgår från de tre dynamiska kvaliteterna tyng, flöde och energi, som förekommer inom betygskriterierna kopplat till värdeorden med viss säkerhet och med säkerhet. Arbetets teoretiska perspektiv grundar sig i fenomenologin om den levda kroppens subjektiva upplevelse. Begreppen tyng, flöde och energi används för att synliggöra hur danseleverna kommunicerar sina upplevelser utifrån sin kroppsliga kunskap. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och data har samlats in i form av tio semistrukturerade intervjuer med elever som går årskurs 3 inriktning dans på gymnasiet och läser kursen dansteknik 4. I resultatet framträder sex teman 1) Tyngden i kroppen, 2) Tyngd är vikt ned i golvet, 3) Att inte spänna sig, 4) Flöde är något som aldrig tar slut, 5) Energi riktar fokuset i kroppen, 6) Energi skapar dynamik genom kontrast. När det gäller att koppla upplevelserna till hur danselevernas använder det med säkerhet framträder två teman 1) Att känna - en metod och bekräftelse samt 2)Att se sig själv med någon annans ögon. Elevernas beskrivningar diskuteras mot tidigare forskning och essensen i deras skildringar försöker att synliggöras. Det blir tydligt att det skett en större samsyn mellan lärare och elev gällande begreppen än värdeord. Studien bidrar till att fortsätta diskussionen i samsyn kring danselevernas och danslärares tolkningar och upplevelser kopplat till begrepp och värdeordens definition.

Ämnet dansteknik på gymnasiet är främst ett kroppsligt färdighetsämne. Syftet med studien är att ur ett fenomenologiskt perspektiv skapa kunskap om hur danslärare inom gymnasieskolan i Sverige tolkar och verbalt beskriver sin relation till begrepp inom Gy11 (2011). Frågeställningarna utgår från de tre rörelsekvaliteterna tyngd, flöde och energi inom betygskriteriet för ämnet dansteknik. Som en naturlig efterföljd riktas även fokus till värdeorden med viss säkerhet och med säkerhet. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och empirin har samlats in via sju halvstrukturerade intervjuer med danslärare som undervisat i dansteknik.  I resultatet är det tydligt att danslärare tolkar begreppen delvis lika men också olika, särskilt intressant blir detta i lärarnas beskrivna arbete i relation till värdeorden. Studien bidrar till fortsatt diskussion kring danslärares tolkningar och upplevelser av ämnesplaner och betygskriterier.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala