Bakgrund  Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen.  Syfte Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes.  Metod Arbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar.  Resultat I analys av artiklarna framkom fyra huvudteman. I dessa teman framkommer både de faktorer som underlättar samt försvårar följsamheten för personer med typ-2 diabetes när det gäller kost och motionsråd. De aspekter som har diskuterats i detta arbete är socialt stöd, genus, upplevelse av information och kunskap samt ekonomiska resurser och tillgänglighet.  Slutsats Patienter med Typ-2 diabetes upplevde brister i kommunikationen mellan dem själva och vårdpersonalen. När patientens familj och närstående inkluderas och får samma information som patienten ökar chansen till bättre följsamhet till kost och motionsråd. För lite undervisning, motsägelsefull information och för lite kontakt med andra typ-2 diabetes patienter hade stor betydelse till följsamheten.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som leder till komplikationer i olika delar av kroppen. Egenvård genom kostförändringar minskar risken för komplikationer. Följsamheten av kostråd brister dock ibland. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att främja egenvården hos patienter med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer som har samband med patienters följsamhet av kostråd vid typ 2-diabetes. Metod: Litteraturstudie utformade enligt Polit och Becks sökstrategi. Artiklarna identifierades från PubMed med kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitets- och resultatanalys genomfördes. De granskade artiklarnas resultat granskades och delades in i relevanta teman. Resultat: 11 artiklar motsvarade uppsatsens syfte. I resultatanalysen identifierades fem teman: (1) familj och närstående, (2) sociala och kulturella aktiviteter, (3) kunskap och information, (4) attityder och beteende, och (5) sociodemografiska aspekter. Information och kunskap om typ 2-diabetes och kost hos patienter och deras familj, ekonomisk situation, stress, stöd från familj, hälsokunskap och motivation för att skapa förändring är några exempel på faktorer som identifierades ha samband till följsamhet av kostråd. Slutsats: Genom att känna till och ta hänsyn till faktorer relaterade till egenvård kan sjukvårdspersonalen erbjuda omvårdnad baserad på vetenskaplig information och vårdetiska principer. / Background: Type 2-diabetes is a chronic disease with a range of associated complications. Self-care, in the form of dietary regulation, has shown to help make the disease more manageable. However, compliance with dietary recommendations is often lacking. An important responsibility of the nurse is to support and encourage self-care in diabetic patients. Aim: This study aims to identify factors associated with patients' adherence to dietary advice in type 2-diabetes. Method: This literature study uses the method described by Polit and Beck. Articles of both quantitative and qualitative methodology were extracted from PubMed. Content was reviewed and compiled under relevant thematics. Results: Eleven articles met the study inclusion criteria. Five categories were identified: (1) family and nearest of kin, (2) social and cultural activities, (3) knowledge and information, (4) attitudes and behavior and (5) sociodemographics. Patient and family knowledge about type 2-diabetes and diet, financial situation, stress, family support, knowledge and being motivated to change are examples of the factors identified found to be related to compliance with dietary advice. Conclusions: Awareness of factors related to self-care motivation and compliance, can help health care professionals practice nursing, based on scientific evidence and health ethics.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2 diabetes är en av den vanligaste folksjukdomarna och är utbredd världen över hos personer i alla åldersgrupper. Ökningen av typ 2 diabetes kan kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt samt osund kosthållning. Vid typ 2 diabetes förekommer det svårighet för kroppen att reglera samt hålla blodsockernivåerna låga. Med hjälp av livsstilsförändringar kan patienterna dock förbättra sitt tillstånd. Med hjälp av kunskap om patienters upplevelse av livsstilsförändringar skapas en djupare förståelse och möjliga behandlingsstrategier för tillståndet.  Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes. Metod: Den beskrivande litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier. Varav sex stycken med kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en mixad studie. Resultat: Denna litteraturstudie baseras på resultatet av tio vetenskapliga artiklar, utifrån dessa skapades tre teman. Resultatet från studien påvisar att patienter upplevde livsstilsförändringar som utmanade och hade behov av olika faktorer som stöd, kunskap, information samt motivation. Dessa faktorer kan bidra till att underlätta för patienter vid livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande samt förmåga att vara lyhörda inför patientens behov är av stor vikt. För att kunna utveckla vården och bidra till en mer effektiv egenvård så krävs strategier gällande förmedlingen av kunskap. Kontinuerligt stöd från närstående samt hälso- och sjukvården är väsentligt för att patienten ska lyckas med sina livsstilsförändringar och förhoppningsvis se en förbättring i sin diabetessjukdom.

Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till en rad komplikationer och i förlängningen förtida död. Viktigaste åtgärd för att undvika komplikationer är god blodglukoskontroll som kan uppnås med god egenvård, vid behov kombinerat med farmakologisk behandling. Egenvården ställer dock höga krav på individen i form av beslutsamhet, kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja och utbilda patienten i egenvård genom ett personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet bedömer patientens förmåga att ta emot, förstå och använda sig av information som är riktad till att förbättra och bevara sin egna hälsa. Syftet var att beskriva hur hälsolitteracitet påverkar egenvården hos personer med typ 2-diabetes. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturöversikt. Hälsolitteracitet kan eventuellt påverka egenvården vid typ 2-diabetes både direkt och indirekt, resultatet är dock tvetydigt då inga entydiga direkta samband funnits. Tydligast påverkan på egenvården har kunnat ses då hälsolitteracitet verkat indirekt via självförmåga. Konsensus saknas för hur hälsolitteracitet definieras och bedöms. Ytterligare forskning behövs kring begreppet hälsolitteracitet och dess eventuella effekt på egenvården vid typ 2-diabetes.

Mittels immunhistochemischer- und zyto-fotometrischer Verfahren wurden die Änderungen der glykolytischen und der oxidativen Enzymkapazität im Skelettmuskel von Patienten mit T2DM mit der Muskelfasercharakteristik untersucht. Weiterführende Analysen klären den Zusammenhang zwischen der Änderung der Muskelfaserverteilung und der Enzymkapazität. Durch eine perkutane Biopsie des M. vastus lateralis wurden 10 Patienten mit T2DM und 15 Gesunden Probanden Muskelgewebe extrahiert. In der anschließenden Zytophotometrie erfolgte die Bestimmung der glykolytischen und oxidativen Enzymaktivität in Abhängigkeit der Fasercharakteristik nach SO, FOG und FT-Fasern. Die Untersuchung verdeutlichte eine Verminderung der oxidativen Enzymaktivität des M. vastus lateralis im Homogenat bei bestehenden T2DM mit gleichzeitiger Verringerung der SO- Muskelfasern um 16 Prozent und Erhöhung der FT- Muskelfasern um 49 Prozent im Vergleich zur Kontrollpopulation. Bei T2DM ist sowohl die oxidative als auch die glykolytische Enzymaktivität in den FG-Fasern als auch in den FOGMischfasern signifikant erhöht. Zusammenfassend weisen unsere Ergebnisse darauf hin, dass die geringere oxidative Enzymaktivität im Homogenat des Skelettmuskel von Patienten mit T2DM vielmehr durch einen verminderten Anteil von SO-Fasern als durch verminderte oxidative Aktivität in einzelnen Fasern verursacht ist. Die erhöhte glykolytische und oxidative Enzymaktivität in einzelnen Muskelfasern korreliert mit dem Maß langfristiger BZHomöostase und der Insulinempfindlichkeit. Diese Adaptation der Skelettmuskulatur könnte einen kompensatorischen Mechanismus bezüglich des pathologischen Glukosestoffwechsels des T2DM darstellen.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.

Bakgrund: Cirka tre till fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes typ 2 och antalet personer som insjuknar från diabetes typ 2 ökar ständigt. Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningsstörning som kan leda till svåra komplikationer. Det är viktigt för personer som lever med typ 2 diabetes att de får en god information kring hur dem ska utföra sin egenvård, för att kunna minska riskerna för utveckling av komplikationer som diabetes typ 2 kan ge. Inom diabetesegenvården är livsstilsförändringar viktiga. Bra kost och fysisk aktivitet kan förebygga och förhindra senare komplikationer, vilket är viktigt för denna persongrupp att eftersträva. Vårdpersonal ska också sträva efter att ge ett gott stöd, kunskap och information till personer med diabetes typ 2 för att de ska kunna hantera sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Studien som gjordes var en litteraturstudie med en kvalitativ metod, med 10 artiklar som grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultat framkom det att vuxna personer som lever med typ 2 diabetes har blandade känslor med upplevelser av oro och rädsla, trötthet, förändrad personlighet, upplevelse av att hantera sin egenvård och känslan att vilja leva. Personerna upplevde rädsla och oro om dem ska få olika komplikationer som blindhet, njurproblem och hjärtsvikt. Övertygelsen att de kommer dö av sjukdomen var stor. Personerna upplevde förändrad personlighet och hade svårigheter att hantera sin egenvård samt trötthet i samband med detta. Personerna upplevde även en känsla av att de ville leva längre, därför hade de viljan att hantera sin egenvård och minska försämring av sjukdomen.  Slutsats: Studiens resultat framhävde att personerna med typ 2 diabetes upplevde att de hade brist på kunskap och information om hantering av sin egenvård. Brist på kunskap och information påverkade personernas upplevelser kring sjukdomen och hantering av egenvård, vilket gjorde att en del upplevde att typ 2 diabetes är en fruktansvärd sjukdom. Med en bättre förståelse om personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 blir det lättare för sjuksköterskan att erbjuda dem en säker och god vård.

Typ 2-diabetes är ett globalt folkhälsoproblem som ökar. Patienten har en central roll i sin diabetesbehandling och en god egenvård minskar risken för långsiktiga komplikationer. Socialstyrelsen beskriver att grupputbildning för patienter med typ 2-diabetes är en viktig del i diabetesvården och är kostnadseffektivt ur ett hållbart perspektiv. Trots detta så erbjuds få patienter grupputbildning. Utbildning i grupp för patienter med typ 2-diabetes kan användas som ett komplement till individuell diabetesutbildning för att ge patienter grundläggande kunskaper kring typ 2-diabetes. Att undersöka hur patienterna upplever grupputbildningen och om utbildning ger dem ökade förutsättningar för att hantera sin typ 2-diabetes och lättare ta till sig den individuella utbildningen anses vara av intresse. Studiens syfte är att beskriva hur patienter med typ 2-diabetes upplever grupputbildning och hur det påverkat livet efteråt. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med livsvärldsteori som grund. Ett tema, Verktyg för att hantera typ 2-diabetes, och två huvudkategorier framkom (1) Kunskap och (2) Gemenskap skapar motivation. Vidare behandlar studien patienternas upplevelser av den kunskap de fått genom grupputbildningen och hur de kan applicera den i vardagen. Studien bidrar till att visa hur gemenskap genom delande av erfarenheter och kunskaper kan öka motivationen till att ta till sig kunskap för patienter med typ-2 diabetes.

<p>Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.</p>

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet. / Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.