Typ 2 diabetes är en långvarig sjukdom som kräver livslång egenvård där patienters erfarenheter av egenvård är högst individuella. Egenvårdsförmågan, men även förtroendet till sin förmåga påverkades livet igenom. En förändrad livssituation kunde påverka patientens förmåga att upprätthålla egenvårdsförmågan, även efter lång tids sjukdom. För att patienterna skulle våga att delge rädslor och svårigheter var det av stor vikt att relationen mellan sjuksköterska och patient bygger på ömsesidighet och respekt. Stöd från familj och vänner var av stor vikt, här hade sjuksköterskan en viktig roll att uppmuntra, vara lyhörd för patienters individuella behov till stöd i sin egenvård. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan främja patienters förmåga till god egenvård.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en globalt växande sjukdom och är nationellt en av de vanligaste folksjukdomarna. Behandlingen baseras på egenvård, vilket omfattar kosthantering, regelbunden fysisk aktivitet, blodglukoskontroller och i många fall strävan efter viktnedgång. Detta ställer stora krav på individens eget ansvar och förmåga att ta beslut gällande sin vård i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som inverkade på genomförandet av egenvården hos personer diagnostiserade med typ 2 diabetes mellitus. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes med insipiration av Popenoes beskrivning av innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: I analysarbetet framkom sju subkategorier och tre övergripande kategorier. De framtagna kategorierna var: Egen kapacitet och förståelse för egenvårdens betydelse, Stödjande relationer och samspelande omständigheter för egenvården samt Egenvårdens inverkan på självbilden.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på behovet av en helhetssyn när det gäller egenvården, som integrerar individuellt stöd, anpassad kunskap och positiv förstärkning, för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med T2DM.

Bakgrund Den svenska hälso- och sjukvården genomgår en omställning mot en personcentrerad, hållbar och tillgänglig vård, där digital teknik är centralt. Sverige förväntas vara världsledande inom e-hälsa år 2025 och för distriktssköterskor innebär det ett nytt arbetssätt med krav på nya färdigheter, i omvårdnaden av patienter med typ 2 diabetes. Syfte Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av e-hälsa i omvårdnaden av patienter med typ 2 diabetes. Metod Metoden var en systematisk litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med stöd av Bettany- Saltikov och McSherrys niostegsmodell. Resultat Resultatet mynnade ut i tre teman: implementering av e-hälsa, e-hälsa som verktyg i omvårdnadsarbetet och e-hälsa som relationsskapande verktyg. Varje tema omfattande tre kategorier.  Slutsats Distriktssköterskors erfarenheter av e-hälsa skiljde sig åt och sågs som ett bra komplement till fysiska besök. Utbildning, kommunikativ förmåga, tekniska och organisatoriska förutsättningar samt ett stödjande ledarskap ansågs vara främjande faktorer för distriktssköterskors möjlighet till att anpassa sig till en alltmer omfattande digitalisering. För att Sverige ska kunna nå målet att vara världsledande inom e-hälsa år 2025 ses behov av mer forskning om e-hälsa samt implementeringsstrategier.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus drabbar fler och fler personer i världen. Detta växande problem medför en rad hälsorisker och komplikationer. Stigma kring sjukdomen är även vanligt förekommande i olika miljöer. Detta attribut riskerar att förstärka påverkan hos dessa personer negativt. För att undvika dessa hinder till hälsa har sjuksköterskan en central roll i behandlingen där hen med sitt personcentrerade arbetssätt utformar lämpliga omvårdnadsåtgärder när egenvårdsbrist uppstår. Syfte: Syftet var att belysa hur stigma upplevs hos personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där två databaser hjälpt till att selektera ut lämpligt material som bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet speglades upplevelsen av stigma, vilken inverkan stigma innebar och olika konsekvenser den bidrog till. Stigma orsakade tre dimensioner av lidande hos personen, egenvård försummades och relationer kunde förändras. Medvetenheten av att riskera utsättas för diskriminering skapade oro och olika strategier för att undkomma och hantera stigma beskrevs. Diskussion: Att drabbas av en långvarig sjukdom kunde hanteras på olika sätt, men när stigma inkluderades kunde det kännas övermäktigt och skapa lidande. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskor identifiera individuella behov och resurser när egenvårdsbrist uppstår. Slutsats: Stigma upplevdes i alla kontext och påverkade personer med typ 2 diabetes negativt. Litteraturöversiktens resultat kan bidra med kunskap om en växande patientgrupps upplevelser kring sin utsatthet. Genom ökad kunskap och förståelse finns förutsättningar att stigma utrotas, och sjuksköterskan får ytterligare verktyg till att fullända optimal personcentrerad vård. / <p>2023-11-03</p>

Background: About 537 million people round the world are living with diabetes of which 90% of them have diabetes type 2. Both hereditary and lifestyle are important factors of developing type 2 diabetes. Treatment consists of both medical and non-medical interventions in form of self-care to reduce complications.  Aim: The aim is to describe patient´s experience of self-care of type 2 diabetes. Method: A literature review with qualitative content analysis where patient´s experince of self-care is described with 12 selected scientific articles. Results: Three main themes and eight subthemes emerged. They were 1) Important lifestyle change for patient´s wellbeing with subthemes where the person faced challenges with diet, physical activities and control of blood sugar. 2) Patient´s need for support to promote wellbeing with subthemes: support from family and friends, knowledge and support from healthcare givers. 3) Psychological effects with stigma and identity as subthemes.  Conclusions: It´s important for patient´s self-care to implement lifestyle changes with type 2 diabetes. Lack of knowledge became a challenge for self-care. There is need for support from family and friends but also from health workers. Unwillingness to change old habits resulted to psychological challenges like stigma and acceptance of a new identity of oneself. Nurses and health workers feel a challenge with educating patients on self-care.

Mittels immunhistochemischer- und zyto-fotometrischer Verfahren wurden die Änderungen der glykolytischen und der oxidativen Enzymkapazität im Skelettmuskel von Patienten mit T2DM mit der Muskelfasercharakteristik untersucht. Weiterführende Analysen klären den Zusammenhang zwischen der Änderung der Muskelfaserverteilung und der Enzymkapazität. Durch eine perkutane Biopsie des M. vastus lateralis wurden 10 Patienten mit T2DM und 15 Gesunden Probanden Muskelgewebe extrahiert. In der anschließenden Zytophotometrie erfolgte die Bestimmung der glykolytischen und oxidativen Enzymaktivität in Abhängigkeit der Fasercharakteristik nach SO, FOG und FT-Fasern. Die Untersuchung verdeutlichte eine Verminderung der oxidativen Enzymaktivität des M. vastus lateralis im Homogenat bei bestehenden T2DM mit gleichzeitiger Verringerung der SO- Muskelfasern um 16 Prozent und Erhöhung der FT- Muskelfasern um 49 Prozent im Vergleich zur Kontrollpopulation. Bei T2DM ist sowohl die oxidative als auch die glykolytische Enzymaktivität in den FG-Fasern als auch in den FOGMischfasern signifikant erhöht. Zusammenfassend weisen unsere Ergebnisse darauf hin, dass die geringere oxidative Enzymaktivität im Homogenat des Skelettmuskel von Patienten mit T2DM vielmehr durch einen verminderten Anteil von SO-Fasern als durch verminderte oxidative Aktivität in einzelnen Fasern verursacht ist. Die erhöhte glykolytische und oxidative Enzymaktivität in einzelnen Muskelfasern korreliert mit dem Maß langfristiger BZHomöostase und der Insulinempfindlichkeit. Diese Adaptation der Skelettmuskulatur könnte einen kompensatorischen Mechanismus bezüglich des pathologischen Glukosestoffwechsels des T2DM darstellen.:1. Zusammenfassung der Arbeiten 1.1 Hintergrund und Ziel der Arbeit 1.2 Studiendesign und Methoden 1.3 Ergebnisse 1.3.1 Bestimmung der Faserzusammensetzung und der metabolischen Enzymaktivität des M. vastus lateralis bei Typ 2 Diabetes mellitus 1.3.2 Zusammenhang zwischen den Parametern der Hyperglykämie und der Insulinresistenz mit der faserspezifischen Stoffwechselaktivität des M. vastus lateralis bei Typ 2 Diabetes mellitus 1.3.3 Die Stickstoffoxid-Synthase-Aktivität der Skelettmuskelfasern des Typ 2 Diabetes mellitus 1.4 Schlussfolgerungen 1.5 Literaturverzeichnis 2. Publikationen 2.1 Altered Fiber Distribution and Fiber-Specific Glycolytic and Oxidative Enzyme Activity in Skeletal Muscle of Patients With Type 2 Diabetes 2.2 Metabolic profile and nitric oxide synthase expression of skeletal muscle fibers are affected by type 1 and type 2 diabetes 3. Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom som innebär en stor börda för patienter. Kostförändringar har visats kunna förbättra patienters situation, men följsamheten av kostråd brister dock ofta och det tillhör sjuksköterskans roll att främja och stödja en effektiv egenvård bland patienter med diabetes. Syfte: Syftet av denna litteraturstudie är att undersöka utifrån patienters perspektiv vad som påverkar till en ökad samt minskad följsamhet av kostråd vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 19 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats som valts ut från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. De valda artiklarna vetenskaplig kvalitet granskades med checklistor för kvasi-experimentella eller kvalitativa studier. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades av båda författarna för att hitta faktorer som påverkar följsamhet av kostråd. Relevant data sorterades i teman beroende på likheter och skillnader. Resultat: Totalt identifierades sex teman som beskriver vad som kan ha betydelse för följsamheten till kostråd: (1) förhållningssätt till förändring, (2) sociala aspekter, (3) mental hälsa, (4) kultur, (5) kunskapsbrist och (6) socioekonomisk situation. Slutsats: Sjukdomsinsikt, self-efficacy och socialt stöd är väsentliga aspekter att beakta när sjuksköterskor vårdar patienter med diabetes, för att främja deras följsamhet till kostråd. Stödjande insatser borde bygga på individens egen förmåga att ändra sin kost genom att inkludera tidig och anpassad information, delaktighet av närstående samt empati gällande personens socioekonomiska, kulturella och psykiska förhållande. / Background: Prevalence of type 2 diabetes mellitus increases worldwide and represents a major disease burden. Effective self-care, including diet changes, has been shown to prevent complications and improve quality of life. However, adherence to diet therapy is often insufficient and it belongs to the nurse’s role to promote and support adequate self-care. Aim: The purpose of this study is to examine, from patients perspectives, what increases and decreases compliance to dietary advice for diabetes type 2. Method: The literature review is based on 19 articles of both quantitative and qualitative approaches, selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The scientific quality of the selected articles was assessed with checklists for quasi-experimental or qualitative studies. Both authors analyzed the results of the included articles, to identify factors that influence adherence to dietary advice. Relevant data were sorted into themes depending on similarities and differences. Results: Six themes were identified: (1) attitude to change, (2) social relations, (3) mental health, (4) culture, (5) lack of knowledge and (6) socio-economic condition. Conclusion: Disease insight, self-efficacy and social support are essential aspects to consider when nurses care for patients with diabetes, to promote their adherence to dietary advice. Supporting interventions should strengthen the individual's own capability to change their diet, by including early and tailored information, participation of family members and empathy regarding the person's socio-economic, cultural as well as their psychological condition.

Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård. Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i västvärlden. I Sverige är det uppskattningsvis fyra procent av befolkningen som har sjukdomen. Att få diabetes typ 2, innebär en riskökning att drabbas av för tidig död, komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, nervskador och allvarlig synnedsättning. Att befinna sig i ett prediabetestillstånd ger upp till 70 % risk att utveckla diabetes typ 2 på sikt. De kvinnor som haft graviditetsdiabetes tillhör denna grupp. Att som kvinna drabbas av graviditetsdiabetes och sedan ha en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes går att förhindra eller fördröja med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil är en utmaning för de flesta och för nyblivna mammor ska detta införlivas i den nya rollen som förälder. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med graviditetsdiabetes som riskerar att få typ 2 diabetes upplever sin situation och vilket stöd de efterfrågar. En litteraturstudie har genomförts med kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar. Analysen resulterade i att två huvudteman: 1) behov av kunskap och 2) kontroll av livssituationen och fyra underteman: 1) livsstilsförändringar, 2) motivation, 3) stöd från närstående och andra samt 4) stöd från vården kunde identifieras. Studien visar att det finns hinder att komma förbi för de nyblivna mammorna även efter det att de fångats upp av vården. Kvinnornas behov av kunskap beskrivs som en förutsättning för att göra nödvändiga livsstilsförändringar liksom det bristande stödet från närstående och vården. Den redovisar också de möjligheter som finns för att identifiera förebyggande insatser samt att ge dessa kvinnor det stöd de efterfrågar och behöver.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>