Studiens syfte är att synliggöra och bidra med kunskap kring de barn som betraktas som tysta och blyga barn i förskolan. Genom att ta del av förskollärarnas uppfattningar av att möta barn som betraktas som just tysta och blyga, samt hur förskollärare arbetar för att främja dessa barns lärande och utbildning, ville vi få en djupare förståelse kring dessa barns roll i förskolan. Studiens datainsamling bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av de specialpedagogiska perspektiven: det relationella, dilemma- och kategoriska perspektivet. Studiens förskollärare uppfattar de barn som betraktas tysta och blyga som ensamma och utanför den stora barngrupp de tillhör på förskolan. Indirekt visar resultaten att det saknas kunskaper om vilka stödinsatser som behöver sättas in, vilket kan riskera långsiktiga konsekvenser för de barn som betraktas som tysta och blyga. När dessa barn riskerar att hamna utanför gemenskapen på grund av sin tyst- och blyghet, så blir de inte inkluderade, vilket går emot förskolans styrdokument där det tydligt framgår att alla har rätt till stöd och att vara del av en gemenskap. Sammanfattningsvis visar denna studies resultat att de barn som betraktas som tysta och blyga riskerar att inte få det stöd de enligt tidigare forskning behöver, och att ämnet således behöver synliggöras för att en förändring ska kunna ske - för alla barns rätt till en likvärdig, inkluderande och utvecklande utbildning.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val? I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism.