The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of children´s literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As children´s literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other? In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of children´s literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject. And even though they have similar standpoints regarding children´s literature their main directives with their own works differ. While Hellsing, an aesthetically oriented author has pedagogy as his foremost objective, Stark vehemently dissociates himself from that point of view thinking that literature for children should  aim to be literature for literature´s sake. In this essay I try to find the opposite directives of these two writers in their own stories for children, that is to say pedagogic designs in Stark´s Liten och Stark and aesthetic intentions in Hellsings Krakel Spektakel-boken.

Hanna Ekegren & Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar & dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar & dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.