<p>The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice.</p><p>The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers’ perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics. By interviewing the students the aim has been to explore their experience of different teaching methods.</p><p> On the one hand the result shows that the teachers agree on which teaching methods stimulate and help students understand mathematics. On the other hand, the teachers differ on the subject of individualized teaching. The results also show that the students consider full class lectures increase their understanding of mathematics. However, they also state that it sometimes can be difficult to follow or understand the lectures, especially for pupils who find mathematics difficult.</p><p> </p>

<p>I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och  Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.</p>

<p>Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används. Vi har liksom Trageton valt att skriva skriv- och läsinlärning först istället för läs- och skrivinlärning genom hela vårt arbete. Trageton menar att datorn kan vara ett utmärkt hjälpmedel i skriv- och läsinlärning och att det är lättare att lära sig skriva innan man lär sig läsa, något som inte går hand i hand med den traditionella inlärningen där läsning oftast påbörjas före skrivinlärning. Syfte Syftet är med vår studie var att se hur pedagoger använder datorn i sin undervisning samt om pedagoger som använder Tragetons metod använder datorn annorlunda än de som inte arbetar efter Tragetons metod. Metod Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som forskningsmetod. Vi har intervjuat sex pedagoger, där tre arbetar efter Tragetons metod och tre pedagoger som inte använder någon metod men som anser sig arbeta mycket med datorn i undervisningen. Vi har bearbetat vårt intervjumaterial efter meningskoncentrering och framförallt tittat på skillnader mellan pedagogernas synsätt på datorn i undervisningen. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.</p>

<p>Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.</p>

No description available.

<p>Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling.</p> / <p>The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments</p>

No description available.

<p>Over the past 20 years, primary students' knowledge in biology, physics and chemistry has deteriorated. The reasons for this are many, including students' attitudes to NO, curriculum, quick social change but also pedagogues work. The purpose of my study is to see what obstacles and opportunities practicing teachers have in their teaching and how it has affected their students. I want to investigate what apprehension teachers have about what the causes of the deterioration of knowledge is. The study was conducted at a secondary school in central Sweden where 5 teachers, 3 men and 2 women, were interviewed about their perceptions. My results show that students' performance is influenced by factors at three levels: 1. in the classroom they are directly affected by the teacher, society, resources and students' own presumptions, 2. at the local level by school management and the municipality and 3. at the national level, by the society and parliament with school policy decisions. Teachers felt that the effects from all these three levels were reasons why students' skills have deteriorated. For the students to assimilate NO teaching the teachers must gain a common pedagogical foundation in education and all students must be given equal opportunity to achieve their goals. This is something I will take with me in my future role as teacher, students just need different levels of support and resource.</p> / <p>Under de senaste 20 åren så har grundskoleelevernas kunskaper försämrats i biologi, fysik och kemi. Orsaken till detta är många, bland annat elevers attityder till NO, kursplanen, snabba samhällsförändringarna men också pedagogens arbete. Syftet med min undersökning är att se vad praktiserande pedagoger har för hinder och möjligheter i sin undervisning och hur det har påverkat eleverna. Jag vill också undersöka vad lärare har för uppfattningar om orsaken till den försämrade kunskapen. Undersökningen genomfördes på en högstadieskola i Mellansverige där 5 lärare, 3 män och 2 kvinnor, intervjuades om deras uppfattningar. Mina resultat visar att elevers prestationer påverkas av faktorer på tre olika nivåer: 1. i klassrummet påverkas de direkt av läraren, samhället, resurser och elevernas egna förutsättningar, 2. på lokal nivå genom skolledning och kommun och 3. på nationell nivå genom samhället och riksdagen med skolpolitiska beslut. Lärarna ansåg att påverkan från alla dessa tre nivåer var orsaker till varför elevers kunskap har försämrats. För att eleverna skall kunna tillgodogöra sig NO-undervisningen måste lärarna skaffa sig en gemensam pedagogiks grund att stå på i undervisningen och alla elever måste ges samma möjligheter att uppnå sina mål. Detta är något som jag kommer ta med mig i min framtida roll som lärare, elever behöver bara olika mycket stöd och hjälpmedel.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.</p>

<p>Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.</p>