• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tränares tankar om tävling : Friidrottstränare diskuterar tävlingsfostran inom friidrotten. / Coaches thoughts on competition : Athletic coaches discusses education around the competitive field in athletics

Pettersson, Michael January 2015 (has links)
Studien syftar till att ge en bild av tävlingslogiken inom idrotten, ifrån synvinkeln hos friidrottstränare för ungdomar i åldern 13-15 år. Studien är gjord med en kvalitativ metodansats, där empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har använts är Bourdieu synsätt på sociologi där de teoretiska begreppen kapital, habitus och fält har utgjort grundstenarna i både teorin och analysen. Studien visar att de deltagande friidrottstränarna, anser att det är individen, den aktiva som ska stå i centrum. Tränarna bär också med sig ett habitus, erfarenheter och minnen, som de säger att de praktiserar på olika sätt. Där tränarnas kapital pekar på att tävla är viktig inom idrotten. I fältet friidrott finns det skillnader mellan vissa aktiva och tränare, anser tränarna. Detta kan enligt tränarna skapa konflikter. Troligt är att dessa konflikter beror på att tränares kapital tar överhand och när de anser sig veta att alla vill tävla, och handlar utifrån sitt habitus och i praktiken principer som att alla vill tävla i friidrott eller friidrott är en tävlingsidrott så alla ska tävla. Trots att tränarna är medvetna om att alla aktiva inte tänker som de själva.
2

Kompetensutveckling inom ungdomsfotbollen i Stockholm : En studie om ungdomstränare

Berg, David January 2020 (has links)
Ungdomsfotbollen i Stockholm är en av de största sporterna i området där ungefär 95 000 ungdomsspelare och 100 000 ledare och föräldrar är engagerade. Idag pågår en stor debatt kring den elitsatsning som sker i sporten bland unga utövare. Både politiker och andra intressenter har debatterat om vad som kan vara bäst för ungdomarna. Utvecklingsmöjligheter för de tränare som är aktiva i ungdomsfotbollen i Stockholm finnsbland annat genom kurser som Stockholms Fotbollsförbunds erbjuder (Stockholms Fotbollsförbund, u. å.). Denna studie syftar till att undersöka kompetensutveckling för tränare hos idrottsföreningar inom ungdomsfotbollen med avgränsning till Stockholmsområdet, samt hur idrottsföreningar respektive ungdomstränare hanterar aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling. Syftet har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur ser personer med erfarenhet som ungdomstränare på den kompetensutveckling som sker i deras idrottsförening?”, samt ”Hur hanterar idrottsföreningar respektive ungdomstränare aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling?”. En kvalitativ ansats användes i studien, där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ungdomstränare i Stockholm för att samla in empiriskt material. Resultatet mynnade ut i sju olika teman och har haft utgångspunkt från tre teoretiska ramverk; IN-, I-, UT-processen, 4I-processerna samt Självstyrt lärande. Ungdomstränarna i studien menar att möjligheten till utbildningar inom idrottsföreningar sker i liten skala och att lärande på egen hand och interaktion med andra idrottstränare är den främsta nycklarna till utvecklingsmöjligheter. Respondenterna menar att de kurser som STFF kan erbjuda har en alltför grundläggande nivå och inte är särskilt utmanande. Dock är detta någonting respondenterna har förståelse för då STFFs kurser till stor del är till för att skapa baskunskaper för ungdomstränare. Kompetensutveckling avseende aspekten elitsatsning sker i liten utsträckning bland idrottsföreningar menar respondenterna och de säger att istället skapas kunskap om detta ämne till stor del genom självstyrt lärande och genom kontakt med övriga ungdomstränare. Ungdomstränarna i studien menar att de själva lär sig kring elitsatsning, för att sedan använda denna kunskap i praktiken.
3

"Man tar den bästa sopan som vill stå på plan" : En intervjustudie om rekrytering av handbollstränare i Stockholm

Lundgren, Sofia January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar? Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning? Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare? Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper. Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.
4

DET TRANSFORMATIVA LEDARSKAPET I EN UNGDOMSIDROTTSLIG KONTEXT : En kvalitativ studie om tränares uppfattningar angåendeledarskapet inom ungdomsfotboll

Carlsson, John January 2021 (has links)
Med utgångspunkt i det transformativa ledarskapet (TFL) och Positive Youth Development (PYD) är syftet med studien att undersöka hur tränare för äldre ungdomslag arbetar för en inkluderande verksamhet där ungdomar får göra sin röst hörd. Det finns ett antagande som säger att organiserad idrott utvecklar ungdomar positivt. Tidigare forskning ifrågasätter detta antagande och menar i stället attidrotten har potential att generera en positiv utveckling för ungdomar men det sker inte automatiskt. Tidigare genomförda studier visar att det finns en utmaning för äldre elitsatsande ungdomslag att kombinera viljan att vinna matcher med att skapa en miljö för positiv utveckling för idrottande ungdomar. Tränarens betydelse har visat sig vara avgörande och TFL anses vara en optimal ledarstil för att idrottande ungdomar ska kunna utvecklas på ett personligt plan i kombination med en idrottslig utveckling. Genom att, ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, studera tränares upplevda transformativa beteenden skapades en större förståelse för ledarskapet i en elitsatsande verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju tränare för sex ungdomslag (tre pojk- och tre flicklag) i fotboll och analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Ungdomarnas ålder var 17 år. Resultatet visar att de intervjuade tränarna besitter den intra- och interpersonella kunskap som, tillsammans med en professionell kunskap, definierar en effektiv tränare för ungdomslag. De intervjuade tränarna påvisar önskvärda transformativa beteenden i form av förmågan att vara en förebild för ungdomarna, att kunna inspirera och motivera dem, att ge dem möjlighet att uttrycka sina åsikter samt att uppmärksamma enskilda individer. Dock visar sig dessa beteenden endast i en mer implicit form. För att kunna synliggöra dessa önskvärda beteenden behöver det lyftas fram som explicita kunskaper i både tränar- och ledarskapsutbildningar inom idrotten. Framtida forskning bör inkludera de aktiva ungdomarna som målgrupp

Page generated in 0.0291 seconds