Uppenbarelseboken har förbryllat många genom tiderna, dess mångfasetterade bildspråk och många djup väcker intresse för undersökning och forskning på denna text. Här behandlas Uppenbarelsebokens tolfte kapitel och det som är av intresse för denna uppsats är kvinnans identitet i kapitlets narrativ. Kvinnan klädd i solen, med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor är den som undersöks i denna bibelvetenskapliga uppsats. Med historisk-kritisk metod och metaforanalys utreds hennes identitet och frågan om vem hon är. Hon analyseras utifrån Johannes historiska miljö, vad det innebar att leva som jude under det första århundradet. Vilka romersk-grekiska myter Johannes kan ha använt för att beskriva kvinnan, som myten om den grekiska gudinnan Leto och ikonografin för den egyptiska gudinnan Isis. Olika paralleller till den Hebreiska Bibeln analyseras även. Motivet av födslovärkar och hur kvinnans attribut samklingar med olika passager i den Hebreiska Bibeln och samtida judiska myter. Även en receptionshistorisk analys används för att bredda förståelsen av kvinnan i Upp 12. Där behandlas de tre kyrkofäderna Tyconius, Quodvultdeus och Oecumenius och deras tolkningar av kvinnan. Deras olika läsningar belyser kvinnan främst ur en mariologisk och ecklesiologisk förståelse av hennes identitet. Genom att tillämpa dessa olika metoder och analyseras har denna uppsats som mål att bidra med en förståelse för kvinnan i Uppenbarelsebokens tolfte kapitel och vem hon egentligen är.

Idag är apokalypsen högst aktuell, vi befinner oss mitt i en global pandemi samtidigt som vi har en pågående klimatkris och ett ständigt informationsflöde fullt av katastrofbilder av krig, explosioner, svält och bränder. Det är inte konstigt att man känner av en viss undergångsstämning. Kanske att man till och med känner igen dessa tecken som varningstecken för den stundande undergången. Apokalypsen har genom tiderna inspirerat och influerat såväl musik, litteratur, konst och film. Denna uppsats ger inblick i hur denna inspiration har kommit till uttryck i populärkulturen genom att undersöka specifika exempel, då ämnet är brett utgår jag i undersökning utifrån tre böcker som tolkar Uppenbarelsebokens innehåll utifrån tre olika perspektiv vilket jämförs med tre olika populärkulturella verk där tre olika apokalyptiska motiv är centrala teman. Undersökningen visar på hur dessa moderna tolkningar av apokalypsen liknar och skiljer sig från tidigare tolkningar som gjorts av utvalda apokalyptiska motiv från Uppenbarelseboken. Resultatet indikerar att det i apokalyptiska verk skett ett skifte av fokus där människan spelar en central roll i undergången och att Gud suveränitet tycks ha tappat sitt tidigare fäste. Undersökningen visar således hur vår syn på apokalypsen har förändrats över tid, såsom i dess framställning av människans roll och Guds suveränitet, och bidrar till en vidgad förståelse för Uppenbarelsebokens avtryck på vår förståelse av apokalypsen.

Få böcker har haft en sådan djupgående påverkan på tex. böcker, filmer, musik och konst som Uppenbarelseboken. Dess rika illustartioner av monster och odjur, av gott och ont, av vitt och svart lockar till många olika frågeställningar. I denna uppsats behandlas Uppenbarelsebokens beskrivning av en ny himmel och en ny jord, som den beskrivs i Upp 21:1.Texten behandlas utifrån ett historisk textorienterad tolkning och det teoretisak antagandet är att Uppenbarelseboken är en apokalyptisk text. De frågeställningar som besvaras är om Johannes beskrivning av en ny himmel och en ny jord är en ny förväntad kosmisk förändring eller om det enbart är en metaforisk förändring. Den andra frågeställningan handlar om Johannes kommentar i vers 1c, om havet som inte längre existerar.

During the 20th century, our planet and its population have faced a number of environmental challenges. The climate on earth is changing and it is most likely due to human activity and the destruction of the earth's resources, ecosystems and waterways. More recently a very active environmental movement is taking up more space in people's lives. In many ways, it can be considered that climate change, and the movement that accompanied it, created a generation of people who proclaim a doom as a result of human destruction of the planet. I have conducted qualitative online interviews with nine representatives from the Church of Sweden, mainly church pastors from southern Sweden, to see how they relate to climate change, their views on judgement day and how they respond to people in their office who have anxiety and are concerned about climate change and the possible destruction of the human race. The result shows that all respondents in the survey place a great focus on man's individual and collective responsibility in the care for the earth, that is, according to them, God's creation. Through Berger’s social-constructivist theories of secularization, the study shows that the climate movement itself sometimes lacks Christian values of optimism and Christian concepts, such as God's grace, forgiveness, and hope. It thus gives the impression that the movement in some ways has a secular character. In contrast to this, the representatives of the Swedish Church claim to have a hopeful attitude and mostly believe that climate change is not part of the eschatological prophecies described in the Bible. However, they often reason that one cannot know for certain what the future holds, but as they hope and long for Christ's return, they have no fear but instead put their faith in hope and in God. They believe there is a clearer optimism on their part in the form of forgiveness, grace and hope and are willing to lead by example by caring for people who fear and encourage them to hope and the trust in God.