<p>Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar.</p><p>Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg.</p> / <p>During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed.</p><p>The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils.</p><p>The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.</p>

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar. Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg. / During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed. The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils. The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.

Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs. I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar. / This is an evaluation of two different ways of carrying out basic course in electrical installation at upper secondary school at the electrical engineering program. The difference is the point of departure for the course and in what work organisation the different practical parts has been made. The evaluation is grounded on interviews with students and their final tests.

<p>Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs.</p><p>I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar.</p> / <p>This is an evaluation of two different ways of<strong> </strong>carrying out basic course in electrical installation at upper secondary school at the electrical engineering program. The difference is the point of departure for the course and in what work organisation the different practical parts has been made. The evaluation is grounded on interviews with students<strong> </strong>and their final tests.</p>

The essay originates from the idea that the United States has a history of racism evidenced in the displacement and discrimination of Native Americans and that the representation of Native Americans in films reflects the changing views of the indigenous population in the surrounding society. The purpose of this essay is to investigate how the Native American characters are portrayed in western films. Two films are going to be analysed; Stagecoach from 1939 and The Revenant from 2015. The theoretical framework that is used for the analysis is Postcolonialism. The findings reveals that Native American characters are portrayed more humanely in The Revenant than in Stagecoach. By applying the findings into the classroom the students can be given the opportunity to discuss human rights, equal value and solidarity between people, which can lead to reflections about the fundamental values of the curriculum.

This paper has the purpose to investigate the relationship between historical consciousness and use of history. In this context the historical consciousness is the way a person can orient themselves through different times. Thus, the paper investigates how temporal orientation can be expressed by upper secondary students. This is achieved by analysing student texts which deal with use of history after the attacks on the twin towers of 9/11. Earlier research suggests that use of history can activate the historical consciousness in the form of temporal orientation. It also suggests that students have difficulties orientating themselves through time especially concerning expressions that connects the different time dimensions. Through the theoretical perspectives of historical consciousness as temporal orientation this paper aims to find out how the use of history can engage students’ historical consciousness and how this historical consciousness expresses itself. This paper concludes that the relationship between the use of history and historical consciousness is that the temporal orientation is activated through symbolism, the need of history at certain times, interlocutors of the use of history as well as narrative capability.

Psychological factors and their appearance in upper secondary English education are the focus of this study to collect knowledge regarding the effects on written and oral language production among upper secondary students. Three specific factors are mainly covered, videlicet depression, stress, and anxiety. This issue was selected because of personal interest, furthermore, to collect knowledge and didactic tools regarding the area. The psychological factors are explained in the study and thereafter explored in the context of upper secondary students, specifically in their English language production. The study targets upper secondary students and the psychological factors affecting their language production in English, therefore the survey research had this specific age group as correspondents. The survey included was constructed to collect the quantitative data necessary to answer the research questions. The study involves suggestions for didactical improvements for teachers to consider in future education to be able to support the students suffering from psychological factors. The results observed a presence of psychological factors in the majority of cases and severe effects of it during language production in English.

The purpose of this degree project is to investigate in what types of situations and to what extent some upper secondary students write in English in their spare time, what reasons they have for doing so and what text types and genres are represented in their writing. Qualitative interviews were carried out with a group of six students in year two in an upper secondary school in the southern part of Sweden, three with MVG as a final grade and three with VG as a final grade in English A.The results show that all of the students write in English each day in instant text messages on MSN messenger. However, they mostly use English in the form of abbreviations, single words, phrases and sentences. Longer pieces of text, like poems and other literary pieces, written in English were created only by the three students with MVG.

Studien utforskade användningen av den Artificiell Intelligens chatbot, ChatGPT, i undervisningen av engelska (ELT) och hur elever och lärare på svenska gymnasieskolor uppfattade användningen av ChatGPT i engelskundervisningen. Studien har samlat båda kvantitativa data från 63 gymnasieelever genom en online-enkät och kvalitativa data från intervjuer med två engelsklärare på gymnasienivå. Forskningen undersökte i vilken utsträckning och för vilka syften elever använde ChatGPT, förändringarna i undervisningsmetoder inom ELT, samt fördelar och utmaningar med ChatGPT ur lärarnas perspektiv. Studien använde teoretiska ramverk som The Unified Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT), Language teacher cognition och Learner Autonomy. Resultaten indikerar att elever huvudsakligen använder ChatGPT för idegenerering och inspiration. Dock har anvädningen av ChatGPT för engelskinlärning inte blivit populär bland eleverna. Förändringar i undervisningsmetoder märks främst i klassrum bedömningar, aktiviteter, och hjälp med lektionsplanering och materialförberedelse. Fördelar med ChatGPT inkluderar idegenerering, främjande av Learner Autonomy, medan utmaningar inkluderar oro för tillförlitlighet, begränsad inlärning, och frågor om akademisk ohederlighet. Detta understryker behovet av noggrant övervägande vid inkluderingen av ChatGPT i pedagogiska sammanhang. / The study explored the application of artificial intelligence chatbot, ChatGPT, in English language teaching (ELT) and learning, exploring how Swedish upper secondary school students’ and teachers’ perceived ChatGPT in English class. The study collected quantitative data consisting of 63 upper secondary school students’ through an online questionnaire, and qualitative data from interviews with two upper-secondary ELT Teachers. The research explores the extent and purposes of students’ use of ChatGPT, the changes in ELT instructional practices, and the affordances and challenges of ChatGPT from teacher’s perspectives. This study adopts the unified technology acceptance and use of technology theory (UTAUT), Language teacher cognition and Learning autonomy as theoretical frameworks. The results indicate that students primarily use ChatGPT for brainstorming and inspiration, however, using ChatGPT for English learning has not become popular among students. Changes in instructional practices are noticeable in in-class assessments, activities, and assistance with lesson planning and material preparation. The affordances of ChatGPT are brainstorming, promoting learner autonomy, and the challenges include reliability concerns, limited learning, and issues of academic dishonesty. This emphasises the need for careful consideration when including ChatGPT in pedagogical implications.

Chemistry is often claimed to be difficult, irrelevant, and uninteresting to school students. Even students who enjoy doing science often have problems seeing themselves as being scientists. This thesis explores and challenges the negative perception of chemistry by investigating upper secondary students’ views on the subject. Based on students’ ideas for improving chemistry education to make the subject more interesting and meaningful, new learning approaches rooted in context-based learning (CBL) are presented. CBL approaches are applied in several countries to enhance interest, de-emphasise rote learning, and improve students’ higher order thinking. Students’ views on upper secondary school chemistry classes in combination with their problem- solving strategies and application of chemistry content knowledge when solving context-based chemistry tasks were investigated using a mixed methods approach. Questionnaire responses, written solutions to chemistry problems, classroom observations, and think-aloud interviews with upper secondary students at the Natural Science Programme and with experts working on context- based chemistry tasks were analysed to obtain a general overview and explore specific issues in detail. Several students were identified who had positive feelings about chemistry, found it interesting, and chose to continue with it beyond the compulsory level, mainly with the aim of future university studies or simply because they enjoyed it. Their suggestions for improving school chemistry by connecting it to everyday life prompted an exploration of CBL approaches. Studies on the cognitive learning outcomes arising from the students’ work on context-based tasks revealed that school chemistry heavily emphasises the recall of memorised facts. However, there is evidence of higher order thinking when students’ problem-solving processes are scaffolded using hints based on the Model of Hierarchical Complexity in Chemistry (MHC-C). In addition, the contextualisation of problems is identified as something that supports learning rather than distracting students. To conclude, the students in this thesis are interested in chemistry and enjoy chemistry education, and their motives for choosing to study chemistry at the post-compulsory level are related to their aspirations; students’ identity formation is important for their choices. Because students are accustomed to recalling facts and solving chemistry problems that have “one single correct answer”, they find more open problems that demand higher order thinking (e.g. knowledge transfer) unfamiliar and complex, suggesting that such processes should be practiced more often in school chemistry. / Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Trots att det ändå finns ungdomar som uppskattar naturvetenskap i allmänhet och kemi i synnerhet, har de ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. Denna avhandling undersöker och ifrågasätter den negativa bilden av kemiämnet genom att till en början studera gymnasieelevers syn på kemi. Med utgångspunkt från naturvetarelevers förslag för att förbättra kemiundervisningen och göra ämnet mer intressant och meningsfullt, anknyter avhandlingen därefter till kontextbaserad kemi. Kontextbaserade kurser används i flera länder för att öka elevernas intresse, minska fokuseringen på utantillkunskaper och utveckla elevernas mer avancerade tänkande; med andra ord med målet att uppnå ett meningsfullt lärande. Vid kontextbaserade angreppssätt utgår man från ett sammanhang (kontexten), ofta något personligt eller samhälleligt, som ska vara relevant och intressant. Från dessa kontexter koncentreras därefter undervisningen på de ämneskunskaper man behöver ha för att förstå sammanhanget (s.k. need-to-know). Syftet med avhandlingen är att undersöka naturvetarelevers syn på gymnasiekemin, både deras intresse för ämnet och deras skäl att välja det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, samt elevernas problemlösningsförmåga och användande av ämneskunskaper när de löser kontextbaserade kemiuppgifter. Skälet att studera naturvetarelever på gymnasiet är att dessa elever uppfattas som möjliga framtida naturvetare eftersom de själva har valt naturvetenskaplig inriktning efter den obligatoriska grundskolan. Med hjälp av olika metoder (enkäter, klassrums- observationer, skriftliga lösningar till kemiuppgifter och intervjuer med både elever och experter som löser kemiuppgifter) har analyser genomförts för att dels får en allmän överblick, dels för att utforska specifika delar i detalj både gällande kognitiva och affektiva aspekter av lärande. Resultaten visar att flertalet elever har en positiv inställning till kemi, många tycker att ämnet är intressant och har valt att fortsätta läsa kemi efter den obligatoriska grundskolan främst med målet att studera vidare på universitetsnivå, men också eftersom de specifikt uppskattar kemi. Gymnasieeleverna lyfter fram lärarna som viktiga och lärarstyrda kemilektioner anses positivt, speciellt om lärarna är strukturerade i sin undervisning. Ett vanligt skäl till att välja naturvetenskapsprogrammet är också att man aktivt väljer utbildning med utgångspunkt från vilken skola man vill gå på, något som i denna avhandling tolkas som ett identitetsskapande. Elevernas förslag för att förbättra skolkemin genom att anknyta kemin till vardagen låg till grund för avhandlingens fortsatta inriktning mot kontextbaserade angreppssätt. Analyser av elevernas kognitiva resultat när de löser kontextbaserade kemiuppgifter visar att dagens skolkemi tydligt fokuserar på att memorera faktakunskaper. Eleverna är vana att använda utantillkunskaper när de löser kemiuppgifter eftersom uppgifterna, enligt eleverna, efterfrågar ”det rätta svaret”. Däremot visar studierna också att ett mer avancerat tänkande kan uppnås när elevernas problemlösning stöds av hjälp och ledtrådar som baseras på ett specifikt ramverk, MHC-C (Model of Hierarchical Complexity in Chemistry). När det gäller ämneskunskaperna som krävs för att lösa de kontextbaserade kemiuppgifterna är vissa kemibegrepp viktiga tröskelbegrepp (sk. threshold concepts). Med hjälp av medvetenhet om tröskelbegrepp, som exempelvis polaritet och elektronegativitet för löslighetsuppgifter inom den organiska kemin, kan en större helhetsförståelse för övergripande begrepp (crosscutting disciplinary concepts) som förhållandet mellan kemiska ämnens struktur och egenskaper förhoppningsvis uppnås. När det gäller affektiva resultat anser eleverna att kontexterna i uppgifterna både var intressanta och relevanta, främst när en personlig anknytning var tydlig. Dessutom visade sig kontexterna i uppgifterna vara positiva för lärandet, inte en distraktionsfaktor. Sammanfattningsvis konstateras att svenska elever på naturvetenskaps- programmet är intresserade av kemi och uppskattar kemiundervisningen, speciellt om kemin knyts till vardagen och att lärarna har en tydlig struktur i sin undervisning. Elevernas skäl att välja fortsatta kemistudier efter den obligatoriska grundskolan kan knytas till deras utbildningssträvan men också att elevers identitetsskapande är viktigt för deras gymnasieval. Med hjälp av kontextbaserade angreppssätt kan kemiundervisningen göras mer intressant och relevant samtidigt som elevernas problemlösningsförmåga kan utvecklas. När eleverna möter mer öppna frågor som kräver förklaringar och resonemang är de ovana vid detta och uppfattar uppgifterna komplicerade, samtidigt som de uppskattar denna typ av uppgifter eftersom de uppfattas relevanta och intressanta. Slutsatsen blir att elevernas förmåga till problemlösning av öppna frågor som både kräver faktakunskaper men också förklaringar och resonemang måste tränas oftare inom ramen för skolans kemi för att utveckla elevernas meningsfulla lärande.