No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.

<p>Vi studerar människans kärlek till djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är djuren idag subjekt. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv är den rådande diskursen kring djur under förändring.</p>

<p>The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.</p>

<p>I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.</p>