Byggindustrin har en betydande del i ett lands ekonomiska utveckling. Underentreprenörer bidrar med upp till 90 % av ett projekts totala värde, vilket lägger stor vikt vid upphandlingen av underentreprenörer. I denna studie undersöks det hur entreprenörer på den privata marknaden uppfattar upphandlingen av underentreprenörer, vilka problem och möjligheter som kan kopplas till denna process samt hur rätt val av upphandlingsstrategier kan bidra till effektivare processer.  För att besvara syfte och frågeställningar har tio stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna var inköpare, produktionsledare samt representanter från underentreprenörerna. Intervjupersonernas tankar och idéer jämfördes med den information författarna erhållit från studier av artiklar, rapporter och andra texter. Resultatet påvisar att aktörerna uppfattar att upphandlingsarbetet i dagsläget överlag fungerar bra, det finns dock utrymme för förbättringar. Tidsbrist, otydlighet samt dåliga handlingar är faktorer som ständigt tas upp som problem i arbetet.  Entreprenören bör fokusera på vad som är av vikt vid den specifika entreprenaden, samt hålla anbudsförfrågan kort, koncis och projektanpassad. Att i större utsträckning jobba med samma underentreprenörer kan bidra till förbättringar gällande tid och tydlighet, i vissa fall kan det också vara aktuellt att skriva in specifik organisation i kontrakt. Att blanda ersättningsformer kan bidra till flexiblare processer. Hur omfattande detaljnivån i handlingar ska vara är av vikt vid val av entreprenadform. Tradition, vad entreprenör och underentreprenör vanligen jobbar med, påverkar val av upphandlingsstrategi. Detta kan hämma utvecklingen och testandet av nya tekniker och idéer. / The construction industry constitutes a significant part of a country's economic development. Subcontractors contribute up to 90% of a projects total production value, which make the procurement of subcontractors vital. This study examines how private market actors perceive the procurement of subcontractors, which problems and opportunities can be linked to this process and how the right choice of procurement strategies can contribute to more efficient processes.  In order to answer the purpose and the research questions, nine interviews were conducted. The interviewees were buyers, production managers and representatives from subcontractors. The thoughts and ideas from the interviews were compared with scientific articles, reports and other texts. The result indicates that there is room for improvements in the procurement work but in overall it works well, according to the involved actors. Insufficient amount of time, ambiguity and poor documents are constantly mentioned as problems in the procurement process. The client should specify important things for the specific contract as well as keeping the bid request short, concisely and adapted to the project. Working with the sub-contractor to a greater extent could possibly contribute to improvements regarding time and clarity. In some cases it could also be appropriate to include a specific organization in the contract. By mixing different ways of how to pay for contracts the process might get more flexible. The extent of detail in the documents should affect how the contact is designed. Tradition, how the client and sub-contractor usually design their contracts, affects their future strategies of procurement. This might inhibit the use and development of new techniques and ideas.

Som ett steg i riktningen mot ett mer miljövänligt och hållbart Stockholm upprättades våren 2013 ett center för samordnad bygglogistik (BLC) i Norra Djurgårdsstaden på initiativ av Stockholms stad. Ett logistikcenter för samordnad bygglogistik av denna storlek är det första av sitt slag i Sverige och kräver obligatorisk anslutning av samtliga byggherrar och entreprenörer inom området. BLC som innovation har medfört ett behov av förändring hos aktörerna vid upphandling av entreprenörer och i arbetssättet under produktion för att till fullo nyttja logistikcentret. Syftet med denna studie har därför varit att se till hur anpassningsförmågan till de förändringar som en innovation som BLC kräver kan främjas eller hämmas vid val av upphandlingsstrategier. Fokus ligger således på att identifiera huruvida upphandlingsstrategier kan nyttjas som ett verktyg för förändringsledning då den upphandlande aktören vill driva igenom en eller ett flertal förändringar. Rapporten är en sammanställning av en fallstudie av två nyproduktionsprojekt med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien grundar sig på en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer samt intervjuer av berörda aktörer i de två projekten och kan klassificeras som kvalitativ, empirisk forskning med ett hermeneutiskt förhållningssätt till inbringad empiri. Studien visar att den förändring som skett i sättet att upphandla har varit ett utökat förfrågningsunderlag från byggherrens sida innefattandes information om BLC och dess syfte och omfattning. Utökningen innehåller också rekommendationer på hur BLC kan komma att användas. Tillägget i förfrågningsunderlaget förs på samma sätt vidare till underentreprenörer när dessa upphandlas av respektive huvudentreprenör. Trots byggherrens vision om ett effektivt och innovativt nyttjande av BLC har denne inte lyckats skapa rätt drivkrafter hos entreprenören för ett sådant användande. Svårigheten har visat sig delvis ligga i att BLC ännu inte fungerar på ett smidigt sätt för dess användare. Man upplever också svårigheter i att kalkylera kostnader för användandet av BLC vilket medfört att byggherren tar den största ekonomiska risken avseende BLC i projekten. Hos entreprenörerna är den övergripande uppfattningen att BLC är överflödigt och inte nödvändigt inom området varför mottagandet varit problematiskt och inställningen till att nyttja BLC negativ. För att utöka användandet av BLC och säkerställa att samtliga aktörer delar samma uppfattning om syftet och behovet av BLC bör byggherren vara mer drivande i denna fråga. Ett tidigt involverande av entreprenörerna i upphandlingsskedet samt gemensamt utformade krav på hur BLC ska användas i kombination med finansiella incitament kan ha en upptinande effekt hos entreprenörerna och öka deras mottaglighet för de förändringar som BLC innebär. / As a step towards a more environmentally friendly and sustainable Stockholm, a logistics center for coordinated construction logistics (BLC) was established in 2013 at Stockholm Royal Seaport, an urban area, at the initiative of the municipality of Stockholm. Coordinated construction logistics of this size is rare in Sweden and BLC requires mandatory affiliation for every developer and contractor in the area. BLC has caused a need for change in the different stakeholders’ working processes during production in order to fully utilize the logistic center. Being affiliated to and using BLC also implies increased costs for the project. That is the reason why discussions occur regarding which stakeholder should take the financial risk. This could be managed during the procurement. Thereof, the aim of the study has been to look at how the ability to adjust to changes that innovations as BLC requires could increase or decrease by the choice of procurement strategies. The intention is thereby to identify whether or not procurement could be used as a tool for change management. The report is a compilation of a case study of two new production projects with an abductive approach. The study is based on an extensive literature study, observations and interviews of participants of the two projects and can be classified as qualitative, empirical research with a hermeneutic approach to obtained empirics. The study shows that the procurement strategies have been affected by BLC in such way that the developer has made an addition to the technical specifications that is handed out when procuring contractions. The addition contains information about the purpose and the scope of BLC. It also includes recommendations for how BLC could be used in an effective and innovative way. The main contractors then in turn forward the extended technical specifications to the subcontractors. Despite the developer’s vision of an effective and innovative use of BLC, the right incentives for such use have not been created. It has been proven that the difficulty lies in the fact that BLC does not yet function smoothly for its users and that the users doesn’t fully understand how BLC functions and its purpose. The stakeholders also find it difficult to estimate the costs of using BLC, which is why the developer has taken the biggest economic risk regarding BLC in the projects. The general opinion among the contractors is that BLC is redundant and not necessary in the area. The reception and adoption has therefore been problematic and the attitude towards using BLC has been negative. In order to expand the use of BLC and ensure that all stakeholders share the same view about the purpose of and the need for BLC the developer should be more proactive in this matter. An early involvement of the contractors in the procurement phase and jointly defined ways of using BLC in combination with financial incentives could have a thawing effect on the contractors and increase their ability to accept and adopt the changes BLC requires.