Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar som leder till kognitiv svikt. Ett personcentrerat förhållningssätt utgör basen för omvårdnad av personer med demenssjukdom. Syfte: Denna litteraturöversikt syftar till att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: Denna litteraturöversikt gjordes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier. Databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycInfo användes och de utvalda artiklarna granskades enligt Nilssons granskningsmall. Resultatet analyserades enligt Fribergs fem steg för kvalitativ analys. Resultat: Ett stort antal sjuksköterskor upplevde utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. Press ovanifrån, personal- och tidsbrist, och dåligt kollegialt samarbete ökade användandet av psykofarmaka, liksom den stressiga miljön ökade responsiva beteenden hos personer med demenssjukdom. Distraktion var en vanlig åtgärd för att bemöta responsiva beteenden. Sjuksköterskor använde sig av personcentrerad kommunikation för att möjliggöra en god relation. Slutsats: Upplevda faktorer som tidsbrist och okunskap upplevdes bidraga till svårigheter för sjuksköterskor att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Detta kan resultera i nedsatt välbefinnande för personer med demenssjukdom när de behöver vård. / Background: Dementia is an umbrella term for illnesses that cause cognitive impairment. A person centered approach is the foundation of caring for people with dementia. The relatives to admitted patients with dementia experience the care as generally good, but with room for improvement. Aim: This literature review aims to illustrate RNs experiences in caring for persons with dementia in an inpatient hospital setting. Method: This literature review was made with a methodology similar to ones used in systematic reviews. The search engines PubMed, CINAHL and APA PsycInfo were used and the chosen articles were checked for quality according to a template for qualitative research. The results were analyzed using Fribergs five steps for qualitative analysis. Results: A large number of RNs experienced challenges in the care of PwD. Organisational pressure and a lack of interprofessional co-operation led to an increase in the use of psychotropic drugs, as the stressful environment increased the rate of responsive behaviours in PwD. Distraction was common for RNs to use to counter responsive behaviours. RNs also used person centred communication to facilitate a good relationship. Conclusions: Experienced factors like lack of time and lack of knowledge was experienced as contributing to nurses having difficulties performing person centred care. This can resultin a reduced wellbeing for people with dementia when they are in need of care.

Bakgrund  Tusentals patienter genomgår varje år kirurgiska ingrepp i Sverige. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett ansvar för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Under den pre- och postoperativa perioden genomgår patienten olika vårdmoment - undersökningar, intervjuer såväl som provtagningar. De upplevelser som dessa patienter har i samband med operation är relaterade till hälsoutfall såväl till längre sjukhusvistelser och högre vårdkostnader. Det är av vikt att belysa patientupplevelser utifrån den kunskap som finns tillgänglig på området, för att därifrån identifiera de områden varvid vården brister men också de områden där vården är god, utifrån patienternas perspektiv. Syfte  Att beskriva patienters upplevelser av vård i samband med operation. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar sammanställdes genom integrerad analys, där huvudkategorier skapats utifrån likheter och skillnader som framkommit i artiklarna. Resultat  Den integrerade analysen ledde till tre kategorier. Mötet med vårdpersonal beskriver vikten av att ha ett personligt möte med vårdaren framgår. Tidsbrist och stress beskrivs som hinder för ett gott möte. Under Upplevelser av information framkommer hur informationen bör portioneras ut över tid och upprepas, men även individanpassas. I När informationen brister, framgår brister i informationen eller dess överföring. Dessa innefattar medicinsk terminologi, att ge för mycket eller för lite information, tidsbrist hos vårdpersonal och avsaknad av individanpassad information. Slutsats Behovet av att vården anpassas efter personen är genomgående för vårdmötet och för informationens utformning. Personanpassning sammanfaller med positiva patientupplevelser karakteriserade av trygghet och minskningar av negativ emotion. Till detta tillkommer behovet av en nära och mänsklig relation mellan patient och vårdare. När vårdaren möter personen snarare än patienten kan denna känna sig som en unik individ av betydelse, och inte enbart som en patient eller nästa i kön. Vidare kan små medel användas av vårdaren för att skapa positiva upplevelser hos patienterna trots tidsbrist och stress. / Background  Every year thousands of patients undergo surgery in Sweden. The nurse’s responsibility during this period is to promote health, prevent illness and alleviate suffering with a person-centred approach. During the pre- and postoperative periods, the patient will encounter care-related procedures – examinations, interviews and samplings. The experiences that the patients have in relation to surgery are related to health outcomes, as well as to prolonged hospital stay and higher costs. It is of importance to illustrate the patients’ experience from the knowledge that is available, to identify areas where care is of good quality as well as where it is not, from the patients’ perspective. Aim  To describe patients’ experiences of care in relation to surgical procedures. Method  A non-systematic literature review was conducted. Qualitative and quantitative articles were evaluated through integrated analysis, categories were created based upon similarities and differences in the articles. Results  The integrated analysis gave rise to three categories. Meeting with health-care staff described the importance of having a personal meeting with a carer. Lack of time, and stress are described as hindrances for a good meeting. In Experiences of information, it is described how information should be divided over time and repeated and be adjusted for the individual recipient. When information is flawed described how the use of medical terminology, giving too much or too little information, lack of time and lack of personalized information leads to negative experiences. Conclusions  The need for care to be adjusted to the person in question is important, and in terms of how information is given. When care is adjusted to the person in question, patients’ experiences are characterized by feelings of safety and reductions in negative emotion. In relation to this, there is a need for the creation of a close and human relationship between patient and carer. When the carer sees a person, rather than a patient, it creates feelings of being a unique individual of importance, rather than just a patient or the next one in line. Small means can be used by the carer to create positive experiences despite lack of time and stress.