Akademisk avhandling--Historia--Uppsala Universitet, 2001. / Bibliogr. p. 292-297.

Budget är ett ämne som har mött mycket kritik och forskningen kring budgetens sätt att fungera är begränsad. Budgeten anses av många vara ett svårtolkat och ointressant dokument. Budgeten fortsätter dock att vara en viktig del i verksamheters planering och styrning, framför allt inom offentliga verksamheter. Studiens syfte är att undersöka om en tillämpning av budget påverkar forskningssidans operativa nivå inom institutioner på Uppsala universitet. Studien är en kvalitativ fallstudie med både explorativa och deskriptiva inslag. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och relevanta organisationsdokument. Vi har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk om hur budgeten ser ut, vilka syften den fyller och hur budgetprocessen ser ut. Vi har även redovisat en del av den kritik som riktas mot budget. Vi kan se att budgeten fyller funktionen för både planering och ansvarsstyrning. Vi kan även se att budgeten förmedlar monetära möjligheter och restriktioner samt leder till kunskapsutveckling på en operativ nivå.

Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvärdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvärdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) på lokal nivå inom Uppsala universitet är komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav på IT-stöd. Det finns också skillnader i de olika verksamheternas arbetsmetoder, uppbyggnad av kurser, budgetering och administrativa sysslor, vilket gör att vissa institutioner har mer problem med IT stödet än andra. Resultatet och de rekommendationer som ges i uppsatsen kan ses som en input i den strategiska planeringen för IT-stödet vid Uppsala universitet. Ur ett generellt perspektiv visar den djupa fallstudien på problem som finns i många organisationer när det gäller e-infrastrukturens och verksamhetens ömsesidiga anpassning till varandra. Studien visar på ett detaljerat sätt hur generella problem med e-infrastrukturer inom organisationer som beskrivs i litteraturen i form av att systemen är isolerade öar, redundans och dubbelinmatning av information leder till problem i verksamheten. / The purpose of this study is to describe and review the IT systems that are currently in use within the Faculty of Social Sciences at Uppsala University. A case study has been conducted resulting in an operation diagnosis of the current situation and a summative evaluation of the IT systems available to undergraduate studies within the faculties. In this evaluation the strengths and weaknesses of the IT support are assessed in relation to the business processes of the faculties. The case study shows that e-infrastructure at a local level within Uppsala University is complex, problematical and of varying quality. The institutions investigated have differing needs and demands of IT-support. Work methods vary from institution to institution particularly in the structure, budgeting and administration of courses and this variation means that some institutions manage their IT-support better than others. The results and recommendations presented in this study can be seen as a contribution to the strategic planning of IT-support in the university. From a wider perspective the detailed case study illuminates problems that exist in many organizations where e-infrastructure and administration need constantly to adapt to each other. The study confirms in a detailed manner that organizations that have segregated e-infrastructure systems, often described in literature as isolated islands, are prone to both redundant and duplicate inputting of information resulting in administrative problems in the running of the organization.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte.   Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades.   Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys. Studien lägger fokus på bivariat analys som tar sin utgångspunkt i att analysera frågeställningarna genom att använda sig av socionomprogrammets inriktningar; barn och ungdom samt äldre och funktionshinder.   Studien visar att studerande vid de två inriktningar som erbjuds på programmet delvis hade olika, attityder till, kunskap om samt erfarenhet av demens och personer med demenssjukdom. Studien visar också på många likheter mellan studerande vid inriktningarna, vilket kan innebära att det inte är någon större skillnad i vad man får lära sig inom respektive inriktning eller att kunskaps/erfarenhets/attitydnivån är jämnt fördelad bland studerande inom de båda inriktningarna. Studiens resultat tyder på att likheterna är mer framträdande än olikheterna inom gruppen socionomstudenter avseende på kunskaps/erfarenhets/attitydnivån.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör. Det undersökningen kommer fram till är att det finns tydliga tendenser att studenter vid Historiska institutionen var påverkade av radikaliseringen och dess värderingar vid ämnesvalen till trebetygsuppsatser. Studien visar också att det var en större koncentration av uppsatsämnen som i studien ses som påverkade av radikaliseringen just 1968 och åren därefter.

Akademisk avhandling--Teologi--Uppsala, 1980. / Bibliogr. p. 208-213. Index.

This report reflects the work environment and personal safety atNCC's job site Sky City Office One (SCOO). The purpose was toexamine the workers usage of the personal safety equipment. Thisstudy also aims to identify whether there are any so-calledsuccess factors that could be linked to SCOO. Furthermore, thereport examines if there are any elements that NCC could improve.This study also aspires to give an improved understanding of thework environment at the job site.The chosen method consisted of surveys and interviews with themanagement staff and the Swedish and Latvian workers. The resultswere analyzed according to relevant literature and then presented.In a second step, the identified success factors were listed. Thereport concludes with suggestions for improvement.The result of this study demonstrates a difference between theSwedish personnel hired by NCC and the Latvian workers.Differences were mainly ascertained in the workers attitudetowards the work environment but also in the question of whetherlanguage barriers exist between the workers.The identified success factors were mainly good leadership, thehigh experience level amongst the workforce and NCC's concept of"Time out" which is aimed at the improvement of the workersattitude towards potentially dangerous situations.In the final chapter, improvements of the NCC worksite aresuggested and a future recommendation for improved safety of NCCworksites is given.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

No description available.

<p>The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas.</p><p>The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH.</p><p>The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university.</p><p>The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes.</p><p>We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive.</p> / <p>De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas.</p><p>Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet.</p><p>Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori.</p><p>Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”.</p><p>Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.</p>