In order to compile a comprehensive representation of the available guidelines regarding interface design for an elderly audience, the available literature was scoured. A prototype interface was then produced based on the guidelines produced from this in combination with previously established needs among elderly that are subject to home care. Six subjects participated in a series of usability test that were implemented to evaluate the design of the prototype, along with complementary interviews that served to investigate the subject’s attitudes towards such a product that the prototype represents in general. The chosen method for these usability tests proved problematic and appropriate measures had to be implemented in order for the tests to produce adequate data. The results of the attuned method showcased an expected animosity towards the type of technology used in the tests while at the same time demonstrating the perceived redundancy in the product due to already established systems in use by the subjects as well as the requirements for such a product to be viable. That is primarily the extended ability to contact and/or communicate with caregivers that such a product offers.

Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden. De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov. Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept. Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än befinner sig. Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de praktiska testerna. Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största problemet relaterat till systemet var deltagarnas förvirring i samband med att huvudfönstret inte laddades om när de klickade på en länk i menyn, vilket innebar att innehåll i huvudfönster och meny inte alltid stämde överens. Tillsammans med de teoretiska studierna har användbarhetstesterna gett oss ökad insikt om användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. / irene.alpadie@karlshamn.mail.telia.com

Orientador: Luis Carlos Paschoarelli / Banca: João Pedro Albino / Banca: José Carlos Plácido da Silva / Resumo: As interfaces de sites institucionais devem basear-se em princípios de usabilidade, cujo propósito é garantir a informação de forma segura, eficiente e efetiva às audiências e a seus respectivos usuários. Os princípios teóricos sobre recomendações para o desenvolvimento de sites apresentam-se amplamente disponíveis, mas a aplicação destes, verificados com ferramentas especializadas, continuam sendo fundamentais para o alcance da efetiva usabilidade. O presente estudo objetivou testar a ferramenta CMS (Content Management System) durante o desenvolvimento de um site institucional do Programa de Pós-graduação em design da Universidade Estadual Paulista, visando ao melhoramento de sua usabilidade. Os procedimentos metodológicos caracterizaram-se por cinco etapas, iniciando-se pela revisão teórica e seguindo por aplicações laboratoriais e de simulações práticas, as quais se caracterizaram pela evolução alternada de etapas de análise, desenvolvimento de protótipo, e reanálise, resultando em um protótipo final. Esses resultados foram considerados satisfatórios, pois foi verificado que a aplicação de ferramentas CMS no desenvolvimento de sites institucionais melhora seus níveis de usabilidade. Entretanto, a principal contribuição do presente estudo está na conquista de novos conhecimentos decorrentes dos experimentos realizados, bem como no incremento dos temas ligados ao design de interfaces, à usabilidade e à ergonomia informacional, os quais colaboram de forma efetiva para o desenvolvimento do design ergonômico / Abstract: The interfaces of institutional sites must be based on usability principles, whose purpose is to ensure the security, efficient and effective information to audiences and their users. The theoretical principles of recommendations for site development have become widely available, but he implementation of them checked with specialized tools remain be fundamental to the achievement of effective usability. This study aimed to test the CMS tool (Content Management System) during the development of an institutional site of the Graduate Program in Design at the Universidade Estadual Paulista intended to improve its usability. The methodological procedures were characterized by five steps, starting by the review theory and following by laboratory applications and practices simulations, which were characterized by alternating stages of development testing, prototype development, and reanalysis, resulting in a final prototype. These results were considered satisfactory, because it was verified that the use of CMS tools in the development of institucional sites improved their levels of usability. However, the main contribution of this study is to acquire new knowledge resulting from experiments, as well as the increase in issued related to interface design, usability and ergonomic information, which collaborate effectively for the development of ergonomic design / Mestre

I vår vardag kommer vi som användare i kontakt med en massa olika gränssnitt, därför är det av stor vikt att de fungerar bra och har tydliga instruktioner för hur de ska användas, alltså att de har en god användbarhet. Via den ökade digitaliseringen så har folk idag möjligheten att göra arbete eller utbildning på distans, vilket är något som har varit till stor hjälp den senaste tiden under covidpandemin. Då arbete och utbildning på distans har blivit vanligare, så är det av viktigt att vi har möjligheten att kunna utföra användbarhetstester på distans. Syftet med detta arbete är att undersöka användarbarheten hos tidsrapporteringssystemet Tidig samt att jämföra olika testverktyg för att se vilket verktyg som bäst passar för framtida användbarhetstester på Tidig. Testerna kommer vara av typen URUT (Unmoderated Remote Usability Testing) vilket betyder att användbarhetstester är obevakade och görs på distans för en enklare insamling av data, det insamlade datat förväntas ge en bättre bild av användbarheten hos tidsrapporteringssystemet för framtida förbättringsarbete samt vilket verktyg som bör användas vid framtida användbarhetstester. Resultat av användbarhetstesterna pekar på att tidsrapporteringssystemet Tidig har en hög användbarhet. Deltagarna under användbarhetstesternas gång hade inga svårighet att lösa de allra flesta uppgifterna. Frågorna som ställdes visade att deltagarna var nöjda med systemet men önskar att små förbättringar görs på vissa delar av tidsrapporteringssystemet. Jämförelsen av verktygen visar att det verktyg som bäst passar för framtida användbarhetstester på Tidig är testverktyget Loop11. Loop11 erbjuder en mängd olika funktioner för att samla in kvantitativt och kvalitativt data, testverktyget ger även statistik på uppgifter, frågor och de enkäter som finns med i användbarhetstesterna. / In our everyday life, we as users encounter many different interfaces, therefore it is of great importance that they work well and have clear instructions for how to use them, i.e., that they have a good usability. Through the increased digitization, people today can work or study remotely, which is something that has been of great help recently during the covid pandemic. Since remote work and education has become common, it is important that we can also do our usability tests remotely. The purpose of this work is to investigate the usability of the time reporting system Tidig and to compare different test tools to see which tool is best suited for future usability tests on Tidig. The tests will be of the type URUT (Unmoderated Remote Usability Testing), which means that usability tests are unmoderated and done remotely for easier data collection. With the given data the result is expected to give a better picture of the usability of time reporting systems for future improvement work as well as which tool should be used in future usability tests. The results of the usability tests have shown that the time reporting system Tidig has a high usability. During the usability tests, the participants did not have a major difficulty in solving most of the tasks. The questions that were asked showed that the participants were satisfied with the system but would like small improvements to be made on certain parts of the time reporting system. The comparison of the tools shows that the tool best suited for future usability tests on Tidig is the Loop11 test tool. Loop11 offers a variety of functions to collect quantitative and qualitative data, the test tool also provides statistics on tasks, questions and the questionnaires.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:24:09Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2010-04-08Bitstream added on 2014-06-13T20:51:32Z : No. of bitstreams: 1 nomiso_ls_me_bauru.pdf: 11920475 bytes, checksum: 59a967a2b3720648640f47aaa829e7da (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / As interfaces de sites institucionais devem basear-se em princípios de usabilidade, cujo propósito é garantir a informação de forma segura, eficiente e efetiva às audiências e a seus respectivos usuários. Os princípios teóricos sobre recomendações para o desenvolvimento de sites apresentam-se amplamente disponíveis, mas a aplicação destes, verificados com ferramentas especializadas, continuam sendo fundamentais para o alcance da efetiva usabilidade. O presente estudo objetivou testar a ferramenta CMS (Content Management System) durante o desenvolvimento de um site institucional do Programa de Pós-graduação em design da Universidade Estadual Paulista, visando ao melhoramento de sua usabilidade. Os procedimentos metodológicos caracterizaram-se por cinco etapas, iniciando-se pela revisão teórica e seguindo por aplicações laboratoriais e de simulações práticas, as quais se caracterizaram pela evolução alternada de etapas de análise, desenvolvimento de protótipo, e reanálise, resultando em um protótipo final. Esses resultados foram considerados satisfatórios, pois foi verificado que a aplicação de ferramentas CMS no desenvolvimento de sites institucionais melhora seus níveis de usabilidade. Entretanto, a principal contribuição do presente estudo está na conquista de novos conhecimentos decorrentes dos experimentos realizados, bem como no incremento dos temas ligados ao design de interfaces, à usabilidade e à ergonomia informacional, os quais colaboram de forma efetiva para o desenvolvimento do design ergonômico / The interfaces of institutional sites must be based on usability principles, whose purpose is to ensure the security, efficient and effective information to audiences and their users. The theoretical principles of recommendations for site development have become widely available, but he implementation of them checked with specialized tools remain be fundamental to the achievement of effective usability. This study aimed to test the CMS tool (Content Management System) during the development of an institutional site of the Graduate Program in Design at the Universidade Estadual Paulista intended to improve its usability. The methodological procedures were characterized by five steps, starting by the review theory and following by laboratory applications and practices simulations, which were characterized by alternating stages of development testing, prototype development, and reanalysis, resulting in a final prototype. These results were considered satisfactory, because it was verified that the use of CMS tools in the development of institucional sites improved their levels of usability. However, the main contribution of this study is to acquire new knowledge resulting from experiments, as well as the increase in issued related to interface design, usability and ergonomic information, which collaborate effectively for the development of ergonomic design

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:47:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PedroPCM_DISSERT.pdf: 1574472 bytes, checksum: 51d5716514addf6a4cc91c3445d0a7fa (MD5) Previous issue date: 2011-02-10 / In this work we present the architecture and implementation of MyPersonal-EPG, a personal EPG with support to recommendations, built on top of the Ginga middleware, that fulfill the following requirements: (i) to allow users to build their own personal programming grids, based on programming guides from several broadcasters; (ii) to offer a mechanism to tune the desired channels on the moment the selected programs are about to begin; (iii) to allow users to select the desired programs categories; (iv) to offer programs recommendations, in both synchronous and asynchronous way, based on the categories previously selected by users; (v) to allow users to modify the current configuration options; (vi) to allow the creation of several users accounts, so that each user can store its own information. The application‟s usability test is also presented and its results are discussed and analyzed / Neste trabalho apresentamos a arquitetura e implementa??o do MyPersonal-EPG, um EPG personaliz?vel e com suporte a recomenda??es, constru?do sobre o middleware Ginga, que atende aos seguintes requisitos: (i) permitir aos usu?rios a montagem da sua pr?pria grade de programa??o, com base nas grades de programa??o de diversas emissoras; (ii) oferecer um mecanismo para sintonizar os devidos canais no momento em que os programas selecionados pelo usu?rio estiverem prestes a come?ar; (iii) permitir que os usu?rios selecionem categorias de programas desejadas; (iv) oferecer recomenda??es de programas, de forma s?ncrona e ass?ncrona, com base nas categorias selecionadas previamente pelos usu?rios; (v) permitir que os usu?rios modifiquem as op??es de configura??o; (vi) possibilitar a cria??o de diversas contas de usu?rios, a fim de permitir que cada usu?rio possa armazenar todas as suas informa??es de interesse. A avalia??o de usabilidade da aplica??o ? tamb?m apresentada e seus resultados s?o discutidos e analisados