Avhandlingen undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad 1941–44 var belägrad av tyskarna i över två år. På fronterna runt den omringade staden rasade under drygt två år hårda strider. Skogarna och myrarna där är fortfarande fulla av spår av kriget och marken gömmer kvarlevor av de soldater som fick sätta livet till under striderna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som arbetar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. I avhandlingen speglas olika aspekter av verksamheten: vikten av ett namn, begravningarna, gemensamhetsskapandet, platsen och krigets spår i landskapet. Sökandet sätts också in i en större samhällelig kontext. Minnet av kriget är en viktig källa till stolthet i Ryssland, och segerdagen 9 maj har hög officiell status och stor folklig uppslutning. Det stora lidandet och uppoffringen bidrar till att göra kriget heligt, både då och nu. Det finns en föreställning om att de nu levande har skyldigheter mot det förflutna – en plikt att minnas. Sökarbetet är en komplex kamp mellan identifikation med och kritik av bärande nationella myter. Avhandlingen utforskar spänningsfältet minne och glömska och undersöker hur minnet av andra världskriget får bestående och ritualiserad mening, samt hur meningsskapandet förändras över tid och i olika sammanhang. / In this dissertation commemorative practices in St Petersburg and Leningrad oblast relating to the Second World War are investigated. The city of Leningrad was besieged by the Germans for more than two years 1941–44 and on the fronts around the city raged fierce battles. The woods and bogs here are still full of traces from the war, and the ground hides the remains of fallen soldiers. The empirical focus of the dissertation is the Russian voluntary movement working to find, bury, and if possible identify these soldiers. Different aspects of the activity are investigated: the importance of a name, the funerals, community building, the place, and the traces of war in the landscape. The search for fallen soldiers is related to a wider societal context. The war is an important source of national pride in Russia, and Victory Day May 9th is a holiday with high official status as well as popular enthusiasm. The suffering and sacrifice from the war contributes to making it sacred, both then and now. There is a widespread idea that the now living have obligations to the past – a duty to remember. The search activity is a complex struggle between identification with and critique of national myths. The dissertation explores the tension between memory and forgetting, and investigates how the memory of the Second World War is imbued with lasting and ritualised meaning, and how meaning is changed over time and in different contexts.

Les migrations de femmes et d’hommes depuis le Maghreb vers la France est un processus historique ancien, remontant pour les Algériens à la fin du XIXème siècle et à la première moitié du XXème siècle pour les Marocains et les Tunisiens. Ces individus forment aujourd’hui une composante importante de la population française. Néanmoins, malgré la patrimonialisation de l’immigration, ces mémoires peinent à s’inscrire dans le récit collectif national. Dans ce contexte, la démocratisation de l’internet grâce à l’essor du web à la fin des années 1990, constitue un nouveau terrain d’expression pour des mémoires perçues comme délaissées. Média et moyen de communication, le web apparaît ainsi comme une nouvelle source pour l’étude des médiations mémorielles et des usages du passé. L’étude de ces dispositifs mémoriels implique une analyse des acteurs et de leurs stratégies de valorisation de la mémoire en ligne, mais aussi dans le champ social. Ce travail entend donc proposer une première histoire des mémoires de l’immigration maghrébine sur le web français à partir des archives du dépôt légal du web gérées par la Bibliothèque Nationale de France (BNF) et l’Institut National de l’Audiovisuel (INA). Il montre la complexité du processus de reconfiguration de la mise en visibilité des mémoires de l’immigration maghrébine. L’internet apparaît comme un nouveau support proposant des modes scénographiques inédits. Vecteur et reflet de l’amplification mémorielle, le web participe à la présentification de l’histoire en articulant le passé avec les logiques commémoratives. / This thesis focuses on how the web is used as a privilege space to study how North African immigration memories. This is the first history PhD in France that primarily relies on French Web archives as a source. This one has not yet been integrated in the French collective memory in spite of recent institutional attempts to draw people’s attention back to this issue. This exclusion was and still is linked with many causes: the socio-economic situation of North African minorities in France, the taboo of the Algerian war as well as the unequal treatment by the media of the Maghreb population. Since the end of the 1990’s, in a context of competing memories, many websites have been recalling the immigration memories and have been asking for recognition from the French state. From a media history perspective, how can these memories be presented on the Internet? Moreover, how can the past be used to rectify and transform the present? In France, a historical approach to analyzing the web and its contents has started to develop: publishing strategies, temporalities, uses, internet history. This work would not have been possible without the existence in France, since 2006, of the Web legal deposit, which is shared by INA (Institut National de l’Audiovisuel) and the BNF (Bibliothèque Nationale de France). Thereby, along with traditional broadcast material, Web content can be considered for media history. The epistemological and methodological approaches remain to be devised. The composition and the scenario of some selected memory devices online are studying thanks to the French web archive from 1999 to 2014.