I denna kvalitativa studie integreras kognitiv belastningsteori och användbarhet. Hur utbildningsmjukvara utvecklas är aktuellt att undersöka för att bidra med kunskaper om hur utbildningsteknologi kan utvärderas för lyckad implementering i klassrumspraktiken.  Människans interaktion med teknologin och hennes kognitiva arkitektur tas i beaktning när utbildningsmjukvara struktureras på ett sätt som inte överbelastar arbetsminnet. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur det algebraiska ämnesinnehållet struktureras i interaktiva matematikböcker för att stödja inlärningsprocesser. Studien undersöker också hur användaren ges åtkomst till ämnesinnehållet i interaktiva matematikböcker utifrån hur detta bidrar till den totala kognitiva belastningen. Samtliga processer i studien har en distinkt teoretisk anknytning till kognitiv belastningsteori och insamlade data har bearbetats systematiskt i processen av en innehållsanalys. Datamaterialet består sammantaget av drygt 60 uppgifter från tre interaktiva matematikböcker, samt av tre heuristiska utvärderingar av samma tre böcker. Analysens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning av riktlinjer för utbildningsdesign och dess påvisade effekter, samt hur dessa riktlinjer kognitivt belastar arbetsminnet för att främja eller hämma kunskapsutveckling. Diskussionen berör också användbarheten i de tre interaktiva matematikböcker som utvärderats och hur gränssnitten bidrar till åtkomst i belastningen av arbetsminnet. Av studiens resultat framkommer arbetade exempel och minskad vägledning som identifierade mönster i interaktiva matematikböcker. Analys av heuristiska utvärderingar visar att interaktiva matematikböcker är konsekvent designade internt med mindre externa skillnader, vilket utifrån studiens resultat ger användaren åtkomst till det matematiska ämnesinnehållet.

<p>En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.</p>

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.