<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.

Det finns stora regionala skillnader i Sverige avseende skolprestation på gymnasienivå och i Bergslagen är utbildningsnivån låg. Ungdomars syn på skola och utbildning är sparsamt utforskad inom ramen för vetenskapliga studier. Publicerade resultat talar för att synen på skolan och kunskap inte är homogen utan uppvisar stora skillnader inom ungdomsgruppen. Man har tidigare beskrivit en könsrelaterad skillnad som bedöms bero på ett så kallat utbildningsmotstånd bland pojkar. Detta utbildningsmotstånd har också visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer och uppväxt i traditionellt manliga arbetarmiljöer. I Bergslagen finns beskrivet en mentalitet som benämns »bruksanda«. Denna bruksanda är präglad av en manlig arbetarkultur och inkluderar ett utbildningsmotstånd och en stark identifikation med orten. Om och i så fall hur, denna bruksanda i Bergslagen påverkar ortens ungdomars syn på skolan är inte vetenskapligt utforskat tidigare. Det finns dock både internationell och svensk forskning inom andra geografiska områden som visat att grannskapseffekter när det gäller skol- och  utbildningssyn kan finnas.  Den här studien använder en fenomenografisk forskningsansats och utforskar gruppens gemensamma uppfattningar av utbildning. Gymnasieungdomar från två byar i Bergslagen har intervjuats om sin syn på utbildning, skolval, studieresultat och skolgång. Samma semistrukturerade intervjuer har även utförts med en grupp ungdomar från tätorten Örebro. Insamlad data från grupperna har analyserats var för sig och gett upphov till två separata utfallsrum vilka sedan även genomgått en jämförande kvalitativ analys.  I analysen av kvalitéer i uppfattningar av utbildning identifierades tre tydliga skillnader mellan utfallsrummen. För det första var bergslagsungdomarna av uppfattningen att de önskade finnas kvar i det lokala geografiska området. För det andra uttryckte Bergslagsungdomarna en tydligare konkretiserad plan för vad gymnasieutbildningen skulle leda till. För jämförelsegruppen var målen mer temporära. För det tredje uttrycktes olika uppfattningar om vad som krävs för att lyckas i studierna. För Bergslagsungdomarna var ett tydligt mål och att man mår bra viktiga för att studierna ska fungera. För Örebroungdomarna handlade det om en kombination av egna goda lär-strategier och ”bra lärare”. Skolan förknippades med nyfikenhet och att utvecklas som person. De kvalitativa skillnader i utfallsrummen som identifierades mellan grupperna stärker hypotesen att bruksandan i Bergslagen kan bidra till en grannskapseffekt med avseende på ungdomars utbildningssyn. Sambanden är dock komplexa och sociala bakgrund och individuella skillnader beroende av kön eller andra personlighetsdrag kan inte uteslutas förklara resultatet. Ytterligare studier med målsättning att isolera och klarlägga grannskapets inverkan på utbildningssyn behövs för att möjliggöra eventuella utjämnande insatser och öka möjligheten till fullgjord gymnasieutbildning oberoende av bostadsort.