<p>Vi kommer att undersöka om andelen utländska ägare i svenska börsföretag påverkar företagens nyckeltal. Nyckeltalen vi valt att undersöka är vinst, utdelning, vinst dividerat med kurs, direktavkastning och andel utdelad vinst. Vi har definierat utländskt ägande som: Den procentuella andel ägare registrerade utanför Sverige. Tidsspannet vi undersöker är 2002-2005.</p><p>Vi ska i uppsatsen testa en hypotes. Hypotesen är att andelen utländskt ägande och företagens nyckeltal är korrelerade. Genom att använda enkel linjär regression i ett statistikprogram kommer vi att erhålla R2, vilket kommer att säga oss om det finns någon korrelation mellan undersökningsvariablerna. Vi kommer att använda F-test för att se om korrelationerna, om några korrelationer uppstår, är statistiskt signifikanta. Korrelationerna kommer att räknas ut separat för varje enskilt nyckeltal och andelen utländskt ägande för de fyra olika åren.</p><p>De teorier vi ska använda för att analysera resultatet i våra regressionsberäkningar är Corporate Wealth Maximization Model och Shareholders Wealth Maximization Model, samt Corporate Governance teorier som fokuserar på den svenska ägarmodellen. Vi ska använda teorierna för att sammanställa en egen tolkningsmodell av resultatet i vår undersökning.</p><p>Undersökningen resulterade i väldigt svaga eller inga korrelationer. Dock var korrelationerna i några fall statistiskt signifikanta. Slutsatserna vi drar från resultatet av regressionsberäkningarna var att andelen utländska ägare inte på ett betydande sätt påverkade de nyckeltal vi undersökt.</p><p>Vi tror att många utländska ägare har samma preferenser som svenska ägare, och de som har andra preferenser vill eller tjänar förmodligen inte på att försöka åstadkomma en förändring i företagsstyrningen som skulle leda till att företagens nyckeltal förändras.</p> / <p>We want to examine if the level of foreign ownership in Swedish public companies affects the companies key indicators. The key indicators we have chosen are earnings, dividend, earnings divided by the stock price, direct return and dividend divided by earnings. We have defined foreign ownership as: the percentage of votes registered on foreign addresses. The time span we will use is between 2002 and 2005.</p><p>In this paper we will test a hypothesis. The hypothesis is that the key indicators and foreign ownership is correlated. By using the linear regression model in a statistical software program, we will obtain R2, which will tell us if there are any correlation between the key indicator and foreign ownership. We will use the F-test to find out if the correlation, if any correlations occur, is statistically significant. The correlations will be counted separately for each key indicator and the foreign ownership, for the four different years.</p><p>The theories we are going to use to analyze our regression calculations are Corporate Wealth Maximization Model and Shareholders Wealth Maximization Model along with Corporate Governance theories for the specific ownership situation in Sweden. We are going to use the theories to construct a interpretation model for the result of our survey.</p><p>The results we obtained where that R2 where very small, but in a couple of cases statistically significant. The conclusion we made from the results of the regressions where that the proportion of foreign owners does not considerable change the key indicators that we chose to test.</p><p>We believe that many of the foreign owners has the same preferences as Swedish owners and the ones who has different preferences may not want to, or benefit from, working towards a change in Corporate Governance which would lead to a change in the companies key indicators.</p>

Vi kommer att undersöka om andelen utländska ägare i svenska börsföretag påverkar företagens nyckeltal. Nyckeltalen vi valt att undersöka är vinst, utdelning, vinst dividerat med kurs, direktavkastning och andel utdelad vinst. Vi har definierat utländskt ägande som: Den procentuella andel ägare registrerade utanför Sverige. Tidsspannet vi undersöker är 2002-2005. Vi ska i uppsatsen testa en hypotes. Hypotesen är att andelen utländskt ägande och företagens nyckeltal är korrelerade. Genom att använda enkel linjär regression i ett statistikprogram kommer vi att erhålla R2, vilket kommer att säga oss om det finns någon korrelation mellan undersökningsvariablerna. Vi kommer att använda F-test för att se om korrelationerna, om några korrelationer uppstår, är statistiskt signifikanta. Korrelationerna kommer att räknas ut separat för varje enskilt nyckeltal och andelen utländskt ägande för de fyra olika åren. De teorier vi ska använda för att analysera resultatet i våra regressionsberäkningar är Corporate Wealth Maximization Model och Shareholders Wealth Maximization Model, samt Corporate Governance teorier som fokuserar på den svenska ägarmodellen. Vi ska använda teorierna för att sammanställa en egen tolkningsmodell av resultatet i vår undersökning. Undersökningen resulterade i väldigt svaga eller inga korrelationer. Dock var korrelationerna i några fall statistiskt signifikanta. Slutsatserna vi drar från resultatet av regressionsberäkningarna var att andelen utländska ägare inte på ett betydande sätt påverkade de nyckeltal vi undersökt. Vi tror att många utländska ägare har samma preferenser som svenska ägare, och de som har andra preferenser vill eller tjänar förmodligen inte på att försöka åstadkomma en förändring i företagsstyrningen som skulle leda till att företagens nyckeltal förändras. / We want to examine if the level of foreign ownership in Swedish public companies affects the companies key indicators. The key indicators we have chosen are earnings, dividend, earnings divided by the stock price, direct return and dividend divided by earnings. We have defined foreign ownership as: the percentage of votes registered on foreign addresses. The time span we will use is between 2002 and 2005. In this paper we will test a hypothesis. The hypothesis is that the key indicators and foreign ownership is correlated. By using the linear regression model in a statistical software program, we will obtain R2, which will tell us if there are any correlation between the key indicator and foreign ownership. We will use the F-test to find out if the correlation, if any correlations occur, is statistically significant. The correlations will be counted separately for each key indicator and the foreign ownership, for the four different years. The theories we are going to use to analyze our regression calculations are Corporate Wealth Maximization Model and Shareholders Wealth Maximization Model along with Corporate Governance theories for the specific ownership situation in Sweden. We are going to use the theories to construct a interpretation model for the result of our survey. The results we obtained where that R2 where very small, but in a couple of cases statistically significant. The conclusion we made from the results of the regressions where that the proportion of foreign owners does not considerable change the key indicators that we chose to test. We believe that many of the foreign owners has the same preferences as Swedish owners and the ones who has different preferences may not want to, or benefit from, working towards a change in Corporate Governance which would lead to a change in the companies key indicators.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om prisutvecklingen på ex-dagen kan förklaras av andelen utländskt ägande i bolagen registrerade på Nasdaq OMX Stockholm.  Metod: En kvantitativ metod har används och data för perioden 2008-2012 har inhämtats via databasen Thomson Reuters Datastream och Euroclear Sweden. Hypotestester och regressionsanalyser har utförts i Minitab.  Slutsats: En ex-dagseffekt går att urskilja på Stockholmsbörsen, där aktiekursen i genomsnitt sjunker med 59 % av utdelningsbeloppet. I jämförelse med tidigare studier tyder det på att marknaden blivit mer effektiv kring ex-dagen, ett konstaterande som också stärks av att den avvikande avkastningen antar ett i genomsnitt lägre värde än tidigare studier. Gällande direktavkastning är resultaten i enlighet med tidigare studier, det vill säga högre prisfallskvot för aktier med högre direktavkastning. Resultatet för frågeställningen gällande huruvida utländskt ägande påverkar prisutvecklingen på ex-dagen visar att medelvärdet på prisfallskvoten för gruppen med högt utländskt ägande skilt från gruppen med lågt utländskt ägande. Regressionen där det totala datamaterialet ligger till grund för analysen visar upp en justerad förklaringsgrad på 3,02 %. Efter att ha delat in observationerna i 16 portföljer sorterade efter andelen utländskt ägande går dock att urskilja ett tydligare linjärt samband med en justerad förklaringsgrad på 50,1 %. Båda resultaten av regressionerna är signifikanta. Slutsatsen och svaret på frågeställningen blir därmed att andelen utländskt ägande har en påverkan på prisfallskvoten.

I den här uppsatsen studeras skillnaderna i lönsamhet och sysselsättning under en treårspe-riod för 71 svenska företag som var mål för förvärv under perioden 1998-2001. Syftet är att undersöka om utlandsägda företag är bättre på att generera lönsamhet och sysselsättning än företag med inhemska ägare. Resultaten visar att det finns ett samband mellan nationalitet på uppköparen och lönsamhet. Utländskt ägande har ett positivt samband till lönsamhet i allmänhet och också till de högsta lönsamhetsökningarna i tidsperioden som studerats. Företag med inhemska ägare har ett positivt samband till minskad lönsamhet vilket betyder att företag med inhemska ägare har en högre tendens att generera en lägre lönsamhet under den tidsperiod som studerats. Inga statistiskt signifikanta resultat fanns för sambandet mellan nationalitet på uppköparen och skillnad i sysselsättning. Siffrorna visar dock på ett positivt samband mellan utländskt ägande och ökad sysselsättning. Tester gjordes också för att se om det finns något samband mellan nationalitet på uppköpare och den ekonomiska prestationen på målföretaget vid tiden för uppköpet. Resultaten visar att utländska uppköpare har en tendens att köpa målföretag som har en negativ lönsamhet medan inhemska uppköpare tenderar att köpa företag med en positiv lönsamhet. / This thesis studies the changes in profitability and employment during a three-year period for 71 Swedish firms that were targets of acquisitions in the years 1998-2001. The aim is to test whether foreign-owned firms are better in generating profitability and employment than domestically-owned firms. The results show that there is a relationship between the nationality of the acquirer and profitability. Foreign ownership has a positive relationship to profitability in general and also account for the highest profitability increases in the period studied. Domestically-owned firms have a positive relationship to decreased profitability which means that the domestically-owned firms have a greater tendency to generate lower profitability than foreign-owned firms in the period studied. No statistically significant results were attained when testing the relationship between nationality of acquirer and change in employment. Nevertheless the figures show a pattern of positive relationships between foreign ownership and increased employment. Tests were made to see if there is any relationship between nationality of acquirer and the economic performance of target firms at the time of acquisition. The results show that foreign acquirers tend to acquire targets with a negative profitability while domestic investors tend to acquire firms with a positive profitability.

<p>I den här uppsatsen studeras skillnaderna i lönsamhet och sysselsättning under en treårspe-riod för 71 svenska företag som var mål för förvärv under perioden 1998-2001. Syftet är att undersöka om utlandsägda företag är bättre på att generera lönsamhet och sysselsättning än företag med inhemska ägare. Resultaten visar att det finns ett samband mellan nationalitet på uppköparen och lönsamhet. Utländskt ägande har ett positivt samband till lönsamhet i allmänhet och också till de högsta lönsamhetsökningarna i tidsperioden som studerats. Företag med inhemska ägare har ett positivt samband till minskad lönsamhet vilket betyder att företag med inhemska ägare har en högre tendens att generera en lägre lönsamhet under den tidsperiod som studerats. Inga statistiskt signifikanta resultat fanns för sambandet mellan nationalitet på uppköparen och skillnad i sysselsättning. Siffrorna visar dock på ett positivt samband mellan utländskt ägande och ökad sysselsättning. Tester gjordes också för att se om det finns något samband mellan nationalitet på uppköpare och den ekonomiska prestationen på målföretaget vid tiden för uppköpet. Resultaten visar att utländska uppköpare har en tendens att köpa målföretag som har en negativ lönsamhet medan inhemska uppköpare tenderar att köpa företag med en positiv lönsamhet.</p> / <p>This thesis studies the changes in profitability and employment during a three-year period for 71 Swedish firms that were targets of acquisitions in the years 1998-2001. The aim is to test whether foreign-owned firms are better in generating profitability and employment than domestically-owned firms. The results show that there is a relationship between the nationality of the acquirer and profitability. Foreign ownership has a positive relationship to profitability in general and also account for the highest profitability increases in the period studied. Domestically-owned firms have a positive relationship to decreased profitability which means that the domestically-owned firms have a greater tendency to generate lower profitability than foreign-owned firms in the period studied. No statistically significant results were attained when testing the relationship between nationality of acquirer and change in employment. Nevertheless the figures show a pattern of positive relationships between foreign ownership and increased employment. Tests were made to see if there is any relationship between nationality of acquirer and the economic performance of target firms at the time of acquisition. The results show that foreign acquirers tend to acquire targets with a negative profitability while domestic investors tend to acquire firms with a positive profitability.</p>

Vi undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och utdelningsnivå i svenska företag. Urvalet består av de 40 största företagen på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 1999-2006. Studien visar att det finns ett negativt samband mellan utländskt ägande och direktavkastning, samt ett positivt samband mellan börsvärde och utländskt ägande. Vidare analys visar inget signifikant samband mellan utländskt ägande och börsvärde, samband beror således på mellanliggande variabler. Studien finner inget samband mellan utdelningsandel och utländskt ägande. / In this paper we examine the relationship between foreign ownership in Swedish firms and dividend yield amongst the 40 largest firms on Nasdaq OMX Stockholm between the years 1999-2006. We find evidence of a negative relation between foreign ownership and dividend yield, and furthermore a relation between foreign ownership and market capitalization. Further analysis shows that foreign ownership does not relate to market capitalization, thus the relation is due to intermediate variables. The paper finds no relation between payout ratio and foreign ownership.

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.