Global ETD Search

161	Att mäta utmattning med varianter av symbol digit modalities test / To measure exhaustion with variants of symbol digit modalities test Walldorf, Björn, Andreas, Hansson January 2018 (has links) Hälso- och sjukvården befinner sig under ett allt större tryck av patienter som söker hjälp på grund av utmattningssyndrom. Kognitiva nedsättningar är en kärnkomponent i utmattningssyndrom och effektiva och korta screeninginstrument för att upptäcka dessa behövs för identifiera tillståndet tidigt. Syftet med föreliggande studie var att utveckla ett modifierat Symbol Digit Modalities Test. De totalt 90 deltagarna bestående av studenter delades in i två grupper efter självskattad utmattning. Tjugofyra individer identifierades i gruppen med låg utmattning och trettiofyra i gruppen med hög utmattning. De två grupperna jämfördes med prestation på testet. Testet bestod av tre block bestående av symboler, neutrala ord och hotfulla ord och vardera blocks testtid var 90 sekunder. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan låg och hög utmattningsgrupp och prestation på testet. Däremot fanns signifikanta skillnader mellan blocken när samtliga deltagares prestation jämfördes. Det modifierade testet lyckas inte att differentiera mellan deltagare med låg och hög utmattning. Resultatet som visade att det fanns skillnader mellan blocken är intressant och visar på att det kan finnas en effekt av uppmärksamhetsvridning som framtida forskning kan bygga vidare på. / The Swedish healthcare system is under increasing pressure from patients seeking help due to fatigue syndrome. Cognitive impairments are a core symptom of the syndrome; effective screening tools to detect cognitive impairment related to fatigue are warranted to identify the condition. The aim of the present study was to develop a modified Symbol Digit Modalities. A total of 90 participants consisting of undergraduate students were divided into two groups after self-assessed fatigue. Twenty-four individuals were identified in the low fatigue group and thirty-four in the high fatigue group. The two groups’ test performance were compared. The test consisted of three blocks consisting of symbols, neutral words, and threat words; the duration of each test block was 90 seconds. The results showed no significant differences between low and high fatigue in terms of performance on the tests. However, there were significant differences across the blocks when comparing all participants' performance. The modified test failed to differentiate between low and high fatigue participants. The result indicating significant differences across the blocks is interesting and shows that there may be an effect of attentional bias that future research can build upon. exhaustion disorder burnout stress-related mental illness emotional stroop test attentional bias symbol digit modalities test utmattningssyndrom burnout stress-relaterad ohälsa emotional stroop test attentional bias symbol digit modalities test Psychology Psykologi
162	”Det var min närmsta arbetsledare och min chef som gav mig det emotionella stödet, som hade störst betydelse” : En kvalitativ studie om det emotionella stödets betydelse i samband med socionomers återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom / "It was my immediate supervisor and my manager who gave me the emotional support that mattered the most" : A qualitative study on the importance of emotional support in connection to the return of social workers to work after sick leave due to clinical burnout Björklind, Eva January 2021 (has links) People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna. Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Sick leave Absenteeism Fatigue syndrome Clinical burnout Social support Emotional support Support from the employer Social worker Sjukskrivning Utmattningssyndrom Socialt stöd Emotionellt stöd Arbetsgivares stöd Socionom Social Work Socialt arbete
163	Att inte räcka till : – Vårdpersonals uppfattningar om organisatoriska faktorers betydelse för utmattningssyndrom: En tolkande fenomenologisk analys / To not be enough : – Healthcare staffs’ understandings how organisational factors impact on burnout syndrome: An interpretative phenomenological analysis Nilsson, Cassandra January 2021 (has links) Psykisk ohälsa, dit utmattningssyndrom hör, är en av de vanligast förekommande orsakerna till längre sjukskrivningar i Sverige. Detta är särskilt vanligt i människonära yrken, såsom vård och omsorg. Detta är väl utforskat, men vad som är mindre väl utforskat är de organisatoriska faktorer som bidrar till förekomsten av utmattningssyndrom. I en tolkande fenomenologisk analys av fem personers upplevelse av utmattningssyndrom framkom att tung arbetsbörda; bristande ledarskap; brister i det sociala stödet och brist på återhämtning lyftes fram som faktorer som påverkat att de hade drabbats av utmattningssyndrom. Särskilt bristen av återhämtning lyftes fram som viktig. Detta hängde ofta samman med nya typer av scheman, bland annat så kallade hälsoscheman (scheman framtagna i linje med rådande forskning kring bra skiftscheman, ofta med fokus på att korta nattarbetarnas arbetspass från tio till åtta timmar). Intressanta studieområden för framtiden borde således vara återhämtningens roll i förhindrandet av eller uppkomsten av utmattningssyndrom samt att närmare studera vad införandet av dessa hälsoscheman betyder. / Mental health issues, among them burnout syndrome, are one of the common causes behind longer sick leave absences in Sweden. They’re especially common in sectors working closely with people, such as healthcare. This area is well explored, but what is less researched is the organisational factors that contribute to the occurrence of burnout syndrome. In an interpretative phenomenological analysis of five persons’ experience of burnout, it was found that heavy workload, deficient leadership, a lack of social support and a lack of recuperation was seen as factors that impacted on persons with burn out syndrome. Especially lack of recuperation was pointed out as significant. It was often seen linked to new types of work schedules, particularly what is known as health schedules (schedules developed according to research about what constitutes a good shift schedule, often focusing on shortening night-workers’ shifts from ten to eight hours). Interesting areas for future research should therefore be the role of recuperation as prevention of or cause of burnout, as well studies about the implementation of these health schedules. Burnout burnout syndrome healthcare personnel organizational factors recuperation social support demand-control-model leadership Utmattningssyndrom vårdpersonal omsorgspersonal organisationsfaktorer återhämtning socialt stöd krav och kontroll ledarskap
164	Den emotionellt hållbara filmprocessen : en dokumentärfilm blir till / The emotionally sustainable film process : the birth of a documentary film Löfgren, Emilie January 2022 (has links) Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. / How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process. film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod Arts Konst

Search results

Att mäta utmattning med varianter av symbol digit modalities test / To measure exhaustion with variants of symbol digit modalities test

Den emotionellt hållbara filmprocessen : en dokumentärfilm blir till / The emotionally sustainable film process : the birth of a documentary film