Studien syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur barn i fri lek utomhus kan konstruera och utmana kön och könsnormer, samt att synliggöra en grupp om fyra förskollärares föreställningar om barn i den fria leken ur ett genusperspektiv. Kan man se och förstå hur barn upplever och närmar sig kön kan det underlätta i arbetet att utmana dessa föreställningar. Metoden för studien är intervju med förskollärare och observation av barn i deras fria lek i utomhusmiljön på en förskola. Resultaten i studien visar att förskollärares närvaro är avgörande för hur barn kan konstruera och utmana könsnormer i den fria leken. Det framgår även att förskollärares syn på barn utifrån en könsneutraliserande praktik påverkar deras bemötande av barn. Detta förhållningsätt kan få till följd att barn förhåller sig till traditionella könsnormer i den fria leken. Studiens resultat visar även på vikten av att diskussionen om genus bör hållas levande.

Forskning har visat att det finns ett stort behov av bättre anpassade utomhusmiljöer där barn med rörelsehinder vistas. Syftet med studien är att ta reda på vilka sätt pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse i en barngrupp där det finns barn med rörelsehinder. De frågor som besvaras är: ”På vilka sätt kan pedagoger i förskolan arbeta för en inkluderande utevistelse?” samt ”Vilka faktorer påverkar förskolans fysiska utomhusmiljö vid inkludering för barn med motoriska funktionsnedsättningar?” Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie som omfattar tre intervjuer med personer med rörelsehinder i åldrarna 15-20 år, samt fyra intervjuer tillsammans med förskollärare med erfarenhet av att arbeta med barn som har motoriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade på att det i huvudsak finns två betydande teman för en inkluderande utevistelse, dessa är pedagogers bemötande och den fysiska utomhusmiljöns utformning. I resultatet framkommer det att pedagoger bör fokusera på möjligheter istället för hinder, samt att förskolans gård bör vara utmanande och samtidigt tillgänglig för alla barn i gruppen. Studiens slutsats är att det saknas enkla svar och metoder för hur pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en bra utomhusmiljö är konstruerad enligt landskapsarkitekter, samt att studera hur miljön används av barnen på förskolan. För att ta reda på detta har vi fått svar av tre stycken landskapsarkitekter. Studien bygger på två kvalitativa intervjuer, ett enkätsvar samt sex observationer av förskolegårdar. Förskolegårdarna som observerades är utformade av dessa tre landskapsarkitekter. Utifrån våra resultat kan följande slutsatser dras: landskapsarkitekter uppskattar stora öppna ytor med varierad terräng samt att de anser att barnenska utmanas, samtidigt som miljön ska inkludera alla. Landskapsarkitekterna belyser ett dilemma med att dagens förskolegårdar upplevs som allt för prydliga och tillrättalagda, de önskar att förskolegårdar ska vara mer naturlika. De framhåller att det tidigare inte fanns lika många regler och riktlinjer att följa. Forskning visar att lek med naturmaterial gynnar barnens lek, genom att barnleker längre tid på samma ställe samt att barnen tillåts att använda sin fantasi. Skillnaden mellan naturmaterial och fasta lekredskap är att naturmaterialet oftast är mer kroppsligt utmanande för barnen och kan användas på flera olika sätt. Detta bekräftades också av våra observationer: barnen valde öppna ytor, buskage och naturmaterial framför de fasta lekredskapen som exempelvis gungor eller rutschkanor.

Studien behandlar förskollärares tankar kring hur de arbetar med barns motorik i den närliggande utomhusmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare med stort engagemang för utomhusaktiviteter främjar alla barns motoriska utveckling i utomhusmiljön. Studien utgår från två frågeställningar:   Vilka konkreta fysiska aktiviteter i den närliggande utomhusmiljön tycker de intervjuade förskollärarna fungerar väl för att stimulera barns motorik och varför?   Vilka effekter talar de intervjuade förskollärarna om att dessa aktiviteter ger?   Genom att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två olika förskollärare från samma förskola har vi samlat in vår empiri. Resultatet visar att förskollärarna inte planerar några särskilda motoriska aktiviteter utan de använder sig istället av den närliggande utomhusmiljön, både den uppbyggda och den naturliga, för att stimulera barnens motorik. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser relationerna som en grund för att kunna stimulera samtliga barn motoriskt. Resultatet visar också att förskollärarna enbart ser positiva effekter av aktiviteterna. Förskollärarna uppmärksammar årstidernas påverkan på verksamheten och de är medvetna om att verksamheten inte ser likadan ut på vinterhalvåret som resten av året, särskilt då det gäller finmotoriska aktiviteter.

<p>Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.</p>

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte. För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö? Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn ett antal förskollärare hade på utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med några lärare som arbetar på förskola. Data samlades in genom en enkät som svarades av 63 förskollärare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhållningssätt till utomhuspedagogik påminde om varandra. Resultatet visade också att respondenterna hade en positiv inställning till utomhusmiljön och använde sig av den på varierande sätt. Alla respondenterna ansåg att utomhusmiljön har betydelse för barns utveckling och lärande. Det framkom att respondenterna hade olika förutsättningar och möjligheter till att arbeta i utomhusmiljön. Resultat i denna studie har visat att lärare är medvetna om utomhusmiljöns fördelar och använde dem i förskolans verksamhet och dess aktiviteter. I vår kommande yrkesroll tänker vi ta vara på naturens möjligheter för att stärka barnen i deras utveckling och lärande.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar. Efter analyser och diskussioner kring forskning visar de sammanställda resultaten i denna studie att utomhusmiljöns utformning och lärares engagemang har stor påverkan på elevers vilja och syn till fysisk aktivitet. Det finns en önskan om mer framtida forskning kring verktyg till skolor och lärare för att de ska kunna utveckla en mer fysisk aktiv miljö.

Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet. Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem. Resultatet visar även att personal som har en medvetenhet och är engagerade av naturen behövs i dessa förskolors verksamheter. För att de barn som finns i förskolor med utomhusverksamhet som profil ska få de bästa möjligheterna bör barns utomhusvistelse och hur utomhusmiljön används vara väl reflekterat och genomtänkt av förskollärarna.