Syftet med studien är att undersöka om pedagoger upplever att det förekommer skillnader i barns lek inomhusmiljön respektive utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Detta har skett genom att pedagoger blivit intervjuade kring deras syn på barns lek i dessa två miljöer ur ett genusperspektiv. Upplever pedagogerna några skillnader i barns lek inomhus gentemot utomhus? Pedagogernas upplevelser av dessa skillnader är centralt i studien. Syftet är också att bidra med mera kunskap kring hur pedagoger ser lek i olika miljöer i förhållande till genus. Studien visar att pedagogerna upplever att det finns skillnader i hur, vad och med vem barn leker med i olika miljöer. Generellt sett anser pedagogerna att inomhusmiljön segregerar barns lek till en mera könsuppdelande lek, där flickor leker på ett vis och pojkar på ett annat vis. Det beskrivs också hur utomhusmiljön i kontrast till detta öppnar upp för en mera gränsöverskridande och normbrytande lek där flickor och pojkar leker mera blandat över könsgränserna. Denna gränsöverskridare lek över könsgränserna relaterar pedagogerna till bland annat utemiljöns ofta större ytor och den större mängden dynamiska och könsneutrala material.

Denna studie syftar till att undersöka och få fördjupad kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i utomhusmiljö. Datainsamlingen har skett med semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att vidare analyserats med en teoretisk tolkning ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärare ser på undervisning som något som sker mestadels spontant under hela dagen. Att vara närvarande förskollärare och medforskare i barns lärande tillsammans med kommunikation och det dagliga samtalet ses som viktigt. Studiens slutsats visar att förskollärarna ser på undervisning i utomhusmiljön som mestadels spontan där den planerade undervisningen saknas.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor. De stora skillnaderna i utevistelsen finns till exempel i form av tid till utelek och säkerhet. Att förflytta sig till en lekplats en bit ifrån förskolan tar tid och kräver att pedagogerna tänker lite extra på säkerheten.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på.</p><p> För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.</p><p> Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete.</p><p> Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna. Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete. Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.

No description available.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården. Syfte: Undersöka hurskolans närmiljö påverkar pedagogers syn på utomhuspedagogik och användandet avnärmiljön? Metod: Studien bygger på kvalitativa enkäter som är genomförda iförskoleklasser på två skolor, den ena skolan är placerad i stadsmiljö och den andra ärbelägen nära naturmiljö. Enkäterna har besvarats av tio pedagoger, varav åtta deltog frånden naturnära skolan och två från den stadsnära. Resultat: Det finns tydliga skillnadermellan skolorna när det gäller synen på utomhuspedagogik, den naturnära skolan harbredare kunskaper om utomhuspedagogik. Den naturnära skolan ser fler möjligheter förlärandet utomhus och undervisar i fler ämnen utomhus än den stadsnära skolan. Bådaskolorna har lektioner i matematik, språk och idrott utomhus, dessutom tar leken en stordel av utepassen. Slutsats: Närmiljön påverkar de olika skolornas sätt att arbeta utomhus.Goda förutsättningar och närhet till naturmiljö ökar intresset och kunskaperna iutomhuspedagogik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ”naturen”. De arbetar mer eller mindre aktivt med utomhuspedagogik och studien visar på dess olika uppfattningar. I resultatet går att utläsa både likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om utomhusmiljöns påverkan på barns samspel, med en intressant skillnad i uppfattningar av samspel.