Studiens syfte är att utforska vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolors utomhusmiljöer. Studien bygger på intervjuer med tre aktiva förskollärare på två olika förskolor. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta reda vilket förhållningssätt pedagoger har till förskolans utomhusmiljö. Studien har en miljöpsykologisk ansats och bygger på Johanssons och Külles (2005) definition av miljöpsykologi som innebär om att människor påverkas av omgivningen och tvärt om. Studien visar att både forskare och förskollärare anser att barn behöver utmanas i olika miljöer, både tillrättalagda och naturliga. Förskollärarna anser dock att deras förskolegårdar inte ger barn de utmaningar som behövs vilket medför att förskollärarna måste agera medupptäckare och aktivt utmana barn på olika sätt.

Studiens övergripande syfte var att beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, samt på förskola utan inriktning. I denna studie har vi samlat in empiriskt material från förskollärare, med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor. Två av förskolorna är förskolor med inriktning på utomhuspedagogik och den tredje förskolan är en förskola utan inriktning.Studien visar på att respondenterna tycker att barns vistelse utomhus är bra för barns hälsa, gällande immunförsvar och för den motoriska utvecklingen. Respondenterna såg leken som en central del av utevistelsen, där barnens kreativitet och fantasi berikas. Gällande lärande visar det empiriska materialet att barns lärande i utomhusmiljö bidrar till ökad miljömedvetenhet och kunskap om hållbarhet, men lärandet påverkas av utomhusmiljöns utformning och tillgången till material. Studien visar att förskolläraren tycks ha en central roll under utevistelsen, genom sitt medupptäckande och med sin närvaro.

Vi är två lärarstudenter som har valt att göra en forskning på hur pedagoger i två förskolor, en som är placerad i en storstad och en som är placerad utanför en storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jämföra pedagogernas tankar på de olika förskolorna. Syftet med detta arbete är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkäter och observationer tagit reda på vilka tankar som pedagogerna har kring användandet av utemiljön.Vi har kommit fram till att de intervjuade på båda förskolorna har en positiv inställning till att använda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna på båda förskolorna använder sig av förskolegården samt närmiljön för utevistelser. / We are two teacher- students who have chosen to make a research on how teachers in two kindergartens, one of which is located in a metropolitan city and one situated outside a city, have an interest in being outdoors. We have chosen to compare educators’ thoughts in the various fields. The purpose of this work is to describe how teachers think about their use of the outdoor environment in the educational situation. We have been through interviews, surveys and observations (taken out what educators have thoughts about the use of outdoor environment, obstacles and opportunities concerning its use.) We came to a conclusion that we were surprised over.

Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas vanor gällande utomhuspedagogik. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie utifrån 10 semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare. Vi tolkadematerialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv genom Deweys vanebegrepp, hur vanor på förskolan i relation till utomhuspedagogik formar pedagogiska möjligheter och begränsningar. Studiens resultat pekar mot en differens i utomhuspedagogiken utifrån vad som sker på gården och närliggande miljö utanför gården. Resultatet visar även hur pedagogernas olika typer av vanor påverkar förutsättningarna för barns utbildning. Studien lyfter också hur förskollärarna medvetet väljer utomhuspedagogik som ett sätt att kanalisera lärande genom att aktivera flera sinnen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen om att pedagogers förhållningssätt ligger till grund för hur vanor skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen i utomhusmiljön

Syftet med denna kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande synliggöra förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien lyfter även fram hur förskollärarna anser att det kan främja barns språk utifrån utomhusaktiviteter. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika kommuner. I studiens resultat uttrycker förskollärarna att förskollens gård och närmiljöer är viktiga platser för att kunna utveckla barns språk. Däremot framkom det i resultatet att förskolens resurser samt närliggande utomhusmiljöer är grundläggande faktorer för att förskollärare ska kunna genomföra planerade och spontana aktiviteter utomhus. Resultatet visar även att hur pedagoger bemöter och stötter barnen i deras lek utomhus, påverkar barns språkutveckling både positiv och negativ.  Studiens slutsats är att förskollärarnas förhållningssätt, platsen som förskolan befinner sig på och dess resurser påverkar barns möjlighet att utveckla sitt språk och möta den värd de lever i.

Syftet med denna studie är att jämföra I Ur och Skur förskolor, genom att titta på vilka likheter och skillnader det finns i utomhusmiljön och vad personal väljer att använda i den. Den metod som användes var strukturerade observationer där ett observationsschema användes som stöd. Det resultat som kom fram i studien var att förskolorna visade på både likheter och skillnader i gårdarnas miljöer, där personalen använde de resurser som fanns tillgängliga för att skapa goda lärandetillfällen för barnen. Slutsatsen var att miljön på förskolegården och personalens arbete kring den är ett komplext fenomen, då olika förutsättningar ger olika möjligheter.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten. För att få svar på frågeställningarna har tre verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet av studien visar på att utomhuspedagogiken ses som ett komplement i verksamheten av förskollärarna, som väl kan tillämpas. Utomhusmiljön används på liknande sätt i verksamheterna. På två av förskolegårdarna är mindre rum konstruerade, där barnens intressen och nyfikenhet har utgåtts ifrån. Att förskolornas gårdar används mest är ett tecken på smidighetsskäl. Den närliggande miljön används olika mycket av samtliga förskolor. En av förskolorna går mer till den närliggande skogen, än vad de andra gör. Förskollärarna var eniga om att det finns övervägande möjligheter än hinder vid användningen av utomhusmiljön i verksamheterna. Möjligheterna kunde vara bland annat att strävansmålen för förskolans läroplan kommer in mer naturligt i uterummet, till exempel finns matematiken med överallt. Hinder som togs upp var bland annat brist på fantasi, otillräckligt med vagnar och att en förskola inte hade någon smidig anslutning till skogen. Förskollärarna var övertygade om att utomhusmiljön bidrar till att barnens utveckling och lärande stimuleras på olika sätt. Den grovmotoriska utvecklingen, samt språkutvecklingen stimuleras. Att det sker ett socialt samspel och att barnet kan använda sig av sina sinnen i de autentiska sammanhangen är exempel på aspekter som styrker att utomhusmiljön påverkar, enligt förskollärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med matematik i utomhusmiljön samt hur de utformar lärandesituationer. För att visa hur förskollärarna arbetar synliggörs Bishops sex matematiska aktiviteter i verksamheten samt förskollärares didaktiska val. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare med avsikt att ta del av hur de undervisar matematik i utomhusmiljön. I studiens resultat framkommer det fyra kategorier. Den första kategorin handlar om spontana situationer i undervisningen. Den andra kategorin lägger tonvikt på planerade situationer i undervisningen. Den tredje kategorin innebär att förskolläraren ska utmana barnen i undervisningen. Den fjärde och sista aktiviteten omfattar förskollärares kunskap om barnen. Utifrån förskollärarens mål, syfte, kunskap om ämnet, kunskap om barnen och planering kan dessa kopplas ihop med didaktikens utgångspunkter: vad, varför, hur, vem, när och var. I det insamlade materialet identifieras samtliga av Bishops sex matematiska aktiviteter, att leka, att förklara, att mäta, att räkna, att designa och att lokalisera i utomhusundervisningen.