Studiens ämne är att undersöka de pedagogiska handlingar som genomförs på förskolans utegård och i vilka miljöer som dessa handlingar uppstår i. För att uppnå syftet med denna studie har dessa frågeställningar formulerats:  -       Var uppstår de pedagogiska aktiviteterna i utomhusmiljön? -       Vilka pedagogiska handlingar genomför pedagoger på förskolans utegård? Studien är kvalitativ och metoden är observation. Sammanlagt har fyra observationer genomförts på två olika förskolor, där varje förskola har besökts två gånger. Sammanlagt observerades sex legitimerade förskollärare och fem barnskötare. I studiens resultat framkommer att pedagogerna på de två förskolorna arbetar varierande på förskolans utegård. Både miljöer, aktiviteter och metoder har varierat och därav har barnen erbjudits flera olika sätt att lära genom både konkreta som teoretiska upplevelser. Studiens resultat visar även på de olika typer av pedagogiska handlingar som har genomförts på förskolans utegård och hur miljön kan vara av betydelse för lärandet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida fritidslärare arbetar kring utomhuspedagogik i det vardagliga pedagogiska arbetet. Syftet var också att undersöka fritidslärares uppfattningar om utomhuspedagogik. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver fritidslärare sitt arbetssätt kring utomhuspedagogik i fritidshemmet? Hur upplever fritidslärare arbetet med utomhuspedagogik i fritidshemmet? Totalt sex utbildade fritidslärare från olika fritidshem deltog genom ett godtyckligt urval och snöbollsurval. I resultatet framkom att utomhuspedagogik uppfattades av fritidslärarna som ett lärande i utomhusmiljön där eleverna lär sig genom sina sinnen och kroppar. Fritidslärarna använder utomhuspedagogiken i strukturerad undervisning där de styr upp utomhusaktiviteter samt ostrukturerad undervisning där fritidslärarna fångar eleverna i stunden. Fritidslärarna belyste även utmaningar och hinder inom utomhuspedagogiken. De utmaningar och hinder som togs upp av fritidslärarna var exempelvis stora elevgrupper, anpassande kläder, planeringstiden samt motivationen hos eleverna och kollegor.

I dagens skola bygger lärandet mer och mer på abstrakta texter som förstahandsupplevelse. Eleverna sitter still inne och förväntas kunna fokusera en längre tid för att nå uppsatta mål. Ges verkligen eleverna bästa möjlighet att utvecklas genom en undervisning som präglas av stillasittande och teori? Syftet med denna självständiga studie är att beskriva lärares uppfattning och användning av utomhusbaserad undervisning, i matematik, som resurs för att stärka elevers motivation och förståelse för ämnet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Heddens (1986) teori med dess perspektiv som utgår från de fyra stadierna, konkreta, semi-konkreta, semi-abstrakta och slutligen det abstrakta stadiet. För att få fram ett resultat gjorde vi semistrukturerade intervjuer med fem aktiva lärare. Utifrån det framkom ett resultat som visar att dessa lärare använder sig av utomhusbaserad undervisning i sin verksamhet kontinuerligt. De upplever att eleverna lättare kan ta till sig och förstå de abstrakta delarna i matematik om de först arbetat med det utomhus med konkret material. Det har också visat sig att elever med olika svårigheter börjar prata och engagera sig mer vid utomhusbaserad undervisning, vilket har varit positivt för elevernas utveckling. I studien framkommer det emellertid att det finns förutsättningar för en fungerande utomhusbaserad undervisning som till exempel väder, gruppsammansättning och individualisering. Om lärarna planerar dessa delar väl anser de att det är värt tiden det tar samt att det både motiverar och förstärker förståelsen för ämnet matematik.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka förskollärares uppfattningar om utemiljön som undervisningsplats med fokus på barns lärarande och utveckling, vad utemiljön används till samt vilka utmaningar som finns. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Intervjusvaren analyserades tematiskt. Resultatet visar att förskollärarna var medvetna om att utomhusmiljön erbjuder speciella möjligheter till undervisning och lärande, exempelvishar den fördelar för barnens motoriska utveckling jämfört med inomhusmiljön. Ett annat resultat är att det kunde vara svårt att genomföra undervisning utomhus i praktiken på grund av distraktioner i form av andra barn eller aktiviteter som lockar. Förskollärarna beskrev också hur de kunde bli stående tillsammans i samtalsklungor utomhus istället för att vara nära barnen, och potentiella lärtillfällen kunde därmed missas. En viktig slutsats är att i utomhusmiljön ändras de fysiskt medierande artefakterna med årstiderna, något som ofta användes av förskollärarna, både i spontan och i planerad utomhusundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda förskolegården som undervisningsmiljö. Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien bygger på intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med komplement av Gibsons ekologiska realism. Resultatet visar att förskollärare har en nyckelroll i utformningen av gården där deras engagemang möjliggör olika handlingserbjudanden. Genom att tillhandahålla ett variationsrikt och utmanande material kan undervisningssituationer på gården möjliggöras. Resultatet visar även att det finns en motsägelsefullhet i förskollärares utsagor kring att använda gården som undervisningsmiljö. Planerade undervisningstillfällen på gården är mer förekommande än spontana. Slutsatsen är att man missar många undervisningssituationer på gården, vilket ger skäl till att de behöver tas tillvara på ett tydligare sätt. Förskollärares didaktiska överväganden är avgörande för om det blir en lekfull undervisning på gården eller om gården enbart blir en symbol för barns fria lek. Fortbildning inom området är något som kan betonas både i styrdokument och i utbildningssammanhang.

Masteruppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring hur utomhusmiljö framställs i bilderböcker för barn. Detta med utgångspunkt att granska vilka föreställningar av utomhusmiljö, men också vilka föreställningar kring barn och barndom, som synliggörs i bild och text, i framställningar av utomhusmiljö för barn. Dessutom granskas hur bilderböckernas framställningar kan förstås i relation till lärande samt utifrån bilderböcker som kulturella uttryck, för hur utomhus, barn och barndom kan förstås. Studien har en diskursanalytisk ansats, med utgångspunkt i en visuell metodologi, där både bild och text beskrivs skapa uppfattningar om världen (Rose, 2015). Fyra bilderböcker, i bilderboksserien Alla tre (Nilsson Thore, 2014, 2015, 2017, 2019), utgör forskningsmaterial. Sammanlagt har 47 av totalt 60 bokuppslag, som innehåller framställningar av utomhusmiljö, analyserats. Tre områden identifierades som framställningar av utomhusmiljö för barn i bilderböckerna, vilka benämnts som förskolegården, tätorten och den tätortsnära skogen. Analysen har format tre teman; utomhusmiljö som en trygg plats för barn, utomhusmiljö som en tillgänglig och barnanpassad plats samt utomhusmiljö som en pedagogisk plats för barn. Vidare visar analysen på ett flertal skilda, ibland motstridiga, men också samexisterande naturkulturer samt barn- och barndomsideal, vilka kan sägas både produceras och reproduceras i studerade bilderböcker. Föreställningar, av utomhusmiljö för barn samt ideal av barn och barndom, som förbinds med historiska, politiska och sociala representationsmönster. Avslutningsvis förbinds analysen med hur barnboken kan förstås i relation till lärande och förskola som plats, vilket också visar på pedagogiska implikationer.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning på tre förskolor i Skåne med syfte att få synliggjort hur pedagogers förhållningssätt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer på två förskolor och en kompletterande observation på en tredje förskola. Materialet spelades in med hjälp av en ljudupptagare och transkriberades därefter. Studiens teoretiska bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke på att barn lär i interaktion med sin omgivning samt att genus är ett av studiens fokus. Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida där pedagogerna säger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger är väl medvetna om sin påverkan på barnen samt att utomhusmiljön inte används i arbetet med genus.

Syftet med studien var att analysera hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön under den pågående pandemin. Studien är kvalitativ och genomfördes via digitala intervjuer av åtta förskolepedagoger på olika förskolor inom Sundsvalls kommun. Vi har strukturerat och analyserat studiens data utifrån en tematisk analys. Pedagogerna i vår studie beskriver att de har ett didaktiskt förhållningssätt genom kombination av läroplanen, barnens intressen och pandemins restriktioner. Studien visar även att pandemin påverkar användandet av förskolans utomhusmiljö både positiv och negativ. Verksamheten inomhus påverkats negativt vad det gäller tryggheten. Inomhusverksamheten har dock kunnat flyttats ut till utomhusmiljön, vilket har gynnat mångfalden av handlingserbjudanden i utomhusmiljön och även barnens kreativitet och samarbete, samt att det är mer hälsofrämjande att ha aktiviteterna i utomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Sammanfattning Inledning: I rådande pandemi på grund av covid-19 har många förskolor fått omstrukturera sina verksamheter och bedriva mer undervisning utomhus. Utomhusvistelsen har ökat och det ställer därmed ännu högre krav på pedagogerna kring deras kunskaper om utomhuspedagogik. Vår ambition är därför att förskollärare kan dra nytta av denna studie genom att få fler perspektiv kring hur de kan undervisa i förskolans utomhusmiljöer.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk metodansats skapa ytterligare kunskaper om utomhuspedagogik i förskolan. Vi vill undersöka förskollärares resonemang om utomhuspedagogik som begrepp, som verktyg samt som arbetssätt och förhållningssätt i undervisningen.  Metod: Studien är fenomenografisk och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. I studien medverkade åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. I studien har vi tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven, samt analyserat intervjumaterialet med en fenomenografisk analysmodell.  Resultat: Resultatet i studien visar på uppfattningar kring utomhuspedagogik som ett upplevelsebaserat lärande, hur gården kan användas som bas och hur utomhuspedagogik går att använda i andra utomhusmiljöer än förskolegården. Resultatet visar även på uppfattningar kring hur personligt intresse, inställning och kunskaper påverkar förskollärares arbetssätt och förhållningssätt. Avslutningsvis visar resultatet på uppfattningar kring att använda gården och skogen som pedagogiskt verktyg.

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet är skrivet inom ramen för utomhuspedagogik. I arbetet betonas värdet av att arbeta med grundskoleelever i en utomhusmiljö. Arbetet är grundat på systematiska undersökningar i olika databaser och urvalet är gjort efter avgränsningar och intresse. Hur ska man som lärare egentligen förhålla sig till utomhusvistelse? Utomhuspedagogik är något som antingen förtjusar eller avskräcker, men det viktigaste är att vi som pedagoger, blivande lärare eller lärare kan hjälpas åt att dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser och vågar vidga våravyer för alla elevers lärande och vinning. Resultatet visar att utomhuspedagogik har en positiv koppling på elevers lärande och kunskapsutveckling. Att eleverna får vara ute i naturen, undersöka och arbeta tillsammans visar sig vara en otroligt viktig del i barns utveckling och inlärning. Det har visat sig att det finns mycket forskning kring positiva effekter av utomhuspedagogik dock upptäckte jag att det finns brister i forskningen när det gällde svårigheter/negativa effekter med utomhuspedagogik. Det som framkomunder läsningen var att bristande utomhuspedagogiska aktiviteter antingen berodde på tidsbrist från pedagogens sida eller på dåligt väder.